Det här önskar de sig av nya högskoleutredningen

Utbildningsresurser I dag meddelade högskoleminister Helene Hellmark Knutsson att hon tillsätter en utredning om högskolans styrning och resurstilldelning. Men facken, arbetsgivarna och studenterna har helt olika önskemål.
23 nov 2016
SFS vice ordförande Charlotta Tjärdahl.

SFS vice ordförande Charlotta Tjärdahl.

Studentorganisationen SFS hoppas nu att de senaste 20 årens urholkning av resurserna för högre utbildning ska kompenseras.

– Viktigast för oss är att systemet går från prestationsbaserade anslag till deltagarbaserat och att det ges tillräckliga resurser för att främja lärande inom alla utbildningar, kommenterar SFS vice ordförande Charlotta Tjärdahl utredningen i ett mejl till Arbetsvärlden.

SFS förväntar sig också att deras krav på god pedagogik och kvalitetsdriven utbildning ska hörsammas i utredningen. De hoppas att regeringens uttalanden om att respektera lärosätenas autonomi också innebär större möjligheter för respektive lärosäte att utforma ett utbildningsutbud som främjar livslångt lärande.

 ”Vår viktigaste uppmaning till politikerna är därför att man gör den här utredningen till en bred angelägenhet som inkluderar parterna på arbetsmarknaden”.

Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv.

Mikaela Almerud, Svenskt Näringsliv.

Inte helt oväntat ser förhoppningarna annorlunda ut hos Svenskt Näringsliv. Här vill man att den nya utredningen inte har ”inomakademiska” perspektiv, ett fungerande resurstilldelningssystem måste styra emot såväl hög kvalitet som samhällsnytta, menar man.

– Vår viktigaste uppmaning till politikerna är därför att man gör den här utredningen till en bred angelägenhet som inkluderar parterna på arbetsmarknaden, och som har ett arbetsmarknadsperspektiv, säger Mikaela Almerud som är ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv till Arbetsbetsvärlden.

TCO å sin sida trycker framför allt på vikten av vidareutbildning för yrkesverksamma.

”… utbildningsplatserna för yrkesverksamma får inte konkurrera inom samma anslagsramar som för nybörjare.”

Erik Arroy, TCO. Foto: David Thunander.

Erik Arroy, TCO. Foto: David Thunander.

– Utbudet för yrkesverksamma måste kunna styras efter arbetsmarknadens behov, och utbildningsplatserna för yrkesverksamma får inte konkurrera inom samma anslagsramar som för nybörjare, kommenterar Erik Arroy, utbildningspolitisk utredare på TCO.

Det innebär att flexibla in- och utgångar till högskolan och mer korta utbildningar som ges på deltid, kvällstid och distans måste skapas, detta för att högskolan ska kunna utföra ett omställningsuppdrag.

För universitetslärarna inom Saco, SULF, är det allra viktigast att utredningen stoppar det man kallar urholkningen av basanslaget till utbildningen som enligt SULF har skett på grund av effektiviseringskraven i statlig verksamhet.

”Det saknas flermiljardsbelopp till utbildningen jämfört med när nuvarande system sjösattes 1993.”

”Det har lett till att det saknas flermiljardsbelopp till utbildningen jämfört med när nuvarande system sjösattes 1993”, skriver man i en kommentar, och fortsätter: ”På forskningssidan har en hög andel externa anslag parat med kopplingar mellan resurstilldelning och antal publiceringar enligt SULF lett till att alltför mycket tid går till att jaga pengar i stället för ny kunskap.”

”Att ha ett så stort beroende av externa forskningsmedel som Sverige har är ett dyrt och ineffektivt sätt att fördela pengar”.

23 nov 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan