Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Rektorsbråket i Uppsala – det här handlar det om Tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större. Citat från hus på Uppsala Universitet. Foto: Fredrik Persson, PRESSENS BILD

Rektorsbråket i Uppsala – det här handlar det om

Universitet Hur Uppsala universitets rektor ska tillsättas än ännu oklart. Ledningen vill knyta rektorn tydligare till sig. Kritikerna menar att den nya modellen hotar den akademiska friheten och läcker statliga medel till näringslivet.
Karin Bromander
1 nov 2016

– Det finns en risk att vi inte längre skulle utbilda självständigt tänkande studenter, och att vår forskning kanske inte når upp till den nivå som gör att den kan få spridning internationellt, säger Git Claesson Pipping, förbundsdirektör för fackförbundet Sveriges universitetslärare och Forskare, SULF.

Under de senaste veckorna har tillsättningen av en ny rektor för Uppsala mött stora protester. Traditionellt har universitetslärare och studenter stort inflytande över vem som väljs till rektor för Uppsala universitet. Vid tidigare tillsättningar har de genom en så kallad hörandeförsamling, där även de lokala fackklubbarna ingår, föreslagit vem av de sökande som ska få tjänsten.

”Fel personer rekryteras”

Men nu är det systemet eventuellt på väg att ändras. I augusti i år beslöt konsistoriet, styrelsen för universitetet, att nuvarande rektor Eva Åkesson inte skulle få förlängd tjänst när hennes mandat går ut i december i år. Nytt för denna gång var att konsistoriet ville lämna den gamla formen för tillsättning av rektor och ersätta den med en form där konsistoriet självt skulle ha en större del i processen.

Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Sören Andersson.

Carola Lemne, vd Svenskt näringsliv. Foto: Sören Andersson.

”Gruppdynamiken i hörandeförsamlingarna är en stark men osund kraft som måste brytas”

Konsistoriet leds i dag av Carola Lemne, ordförande för Svenskt Näringsliv och i Näringslivets forskningsberedning. Att lärare och studenter ska ha mindre makt är någonting som tidigare lyfts av den senare organisationen: I efterdyningarna av Macchiarini-skandalen föreslog de i september på DN Debatt att systemet med hörandeförsamling leder till en risk för att den ”svagaste” kandidaten väljs, eftersom starka och förändringsbenägna chefer ses som ett hot. ”Gruppdynamiken i hörandeförsamlingarna är en stark men osund kraft som måste brytas” skriver de. En stark anledning till att kritisera systemet är också att det sedan är ledningen, konsistoriet, som bär ansvaret för eventuella följder av en felrekrytering, skriver de. Det är alltså i dag inte samma samling som tillsätter rektorn som sedan ska stå till svars för den.

Vidare förordar Näringslivets forskningsberedning att systemet med rektorstillsättning måste bli mindre transparent. Att alla kandidater offentliggörs kan göra att kvalificerade personer avstår från att söka, eftersom de senare inte vet om de kommer att bli offentligt ratade av hörandeförsamlingen.

Anklagelser om ”kuppförsök”

Konsistoriets förslag har fått stor kritik från de anställda på universitetet och från fackliga företrädare. Att det kollegiala inflytandet ersätts med linjestyrning kan negativt påverka forskningens kvalitet, menar man. Carola Lemne har av lärare anklagats för ”kuppförsök”. Efter den massiva kritiken har ett nytt förslag om rektorstillsättning nu skickats ut på intern remiss, men exakt hur tillsättandet kommer att fungera är ännu inte klart.

Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet

Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet

Kritiken gäller främst att ett ökat inflytande från näringslivet skulle göra utbildning och forskning mer inriktad på vad näringslivet just nu efterfrågar, och mindre på grundforskning. ”Universiteten blir till företag och uppgiften att verka för samhällets bästa krymper snöpligt till patent och »tech transfer«”, som professorn i ekonomisk historia Ylva Hasselberg, uttrycker det i Dagens arena. Näringslivet har ett starkt intresse av att exploatera de 66,7 miljarder som varje år anslås till högskolesektorn, menar Hasselberg.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Regeringen och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson har också en annan uppfattning än konsistoriet och ”ser det kollegiala inflytandet som en garant för kvalitetsutvecklingen”, säger hon till DN.

 Den som leder verksamheten vid ett universitet dels måste ha stor legitimitet, men också bli vald genom diskussion och argumentation.

”Farligt för forskningen”

Git Claesson Pipping, SULF,säger att den som leder verksamheten vid ett universitet dels måste ha stor legitimitet, men också bli vald genom just diskussion och argumentation.

Git Claesson Pipping, förbundsdirektör SULF

Git Claesson Pipping, förbundsdirektör SULF

– Linjestyrning av ett universitet fungerar helt enkelt inte. Vi kan inte veta vad forskningsresultat ska bli, vi kan inte bestämma vad en viss metod kommer att innebära. En ändrad styrning skulle kunna innebära att det vetenskapliga arbetssättet inte får det utrymme det behöver.

Ytterst tycks diskussionen handla om en välkänd konfliktlinje: var ska balansen på universiteten ska ligga mellan en utbildningsplats som  ger jobb och skapar patent, eller en plats för akademisk frihet och grundforskning.

Karin Bromander
1 nov 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.