Britta Lejon, ordförande ST. Foto: Andy Phrat
I morgon onsdag presenterar regeringen med stöd av samarbetspartierna en vårändringsbudget. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har tidigare meddelat att regeringen kan komma med fler besked om den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen, något som januaripartierna hittills har pausat tillfälligt.
När Arbetsvärlden frågar fackförbundet ST respektive tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega om vad de vill se för besked om den statliga arbetsmarknadspolitiken, lyfter båda det akuta i att många nu måste kunna ställa om till nya jobb och för det behövs resurser och organisation. Men hur det ska göras har de skilda meningar om.
Enligt Britta Lejon, ST, är ett stopp för reformeringen av Arbetsförmedlingen snarast en förutsättning.
Hur bör regeringen göra med reformeringen av AF nu, anser du?
– Man måste stoppa den.
– Den enorma arbetslöshet som blir följden av krisen måste prioriteras. Då har man inte tid att arbeta med organisationsförändringar.
Har coronakrisen förändrat behoven på något sätt?
– Behoven har blivit så otroligt mycket större och mer akuta. Arbetsförmedlingen är inte rustad för att ta hand om det i och med nedmonteringen som skedde i fjol som bland annat resulterade i att flera kontor runtom i landet inte längre finns. Det är verkligen olyckligt.
Om inte regeringen ger mer resurser nu kommer inte regeringen klara av den stora arbetslösheten som vi får till följd av corona
Vad är mest brådskande beslutet som behöver tas nu i frågan?
– Det finns bara ett svar: Mer resurser till fler arbetsförmedlare och till arbetsmarknadspolitiken. Om inte regeringen ger mer resurser nu kommer inte regeringen klara av den stora arbetslösheten som vi får till följd av corona. Då kommer nästa val ske mot bakgrund av en väldigt hög arbetslöshet.
Vad är viktigast på sikt?
– Det behövs naturligtvis mer resurser även på lång sikt, men här finns det möjligheter just nu och rätt hanterat går det att göra massor för att lindra den stora chock som lär följa av coronakrisen.
Exempelvis fanns det redan innan coronakrisen stora behov av personal i vården. Nu friställs väldigt många människor och man kan därför tänka sig moderna beredskapsjobb där man omskolar folk från exempelvis resebranschen och handeln till vården.
Arbetsförmedlingen är visserligen nere på knäna, men får den mer resurser så går det att ta hand om det här också
Hur ser du på behovet av en myndighet som tar omställningsansvaret i en kris, eller kan fristående aktörer ta det i framtiden?
– Man ska inte ställa saker mot varandra om det inte är nödvändigt. Vi har redan en stor mångfald av aktörer. Men jag tycker att alla måste inse att om inte staten har en egen aktör som kan stå för aktiv omställning så kommer samhället till korta. Det blir tydligt att en statlig myndighet som kan skala upp utan att upphandla och/eller dras med långa ledtider på grund av knepiga beslutsprocesser, har tjänat Sverige väl. Arbetsförmedlingen är visserligen nere på knäna, men får den mer resurser så går det att ta hand om det här också. Men klockan är fem i tolv och det gäller att agera nu.
”Viktigt att slå vakt om reformen”
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega. Foto: Johan Jeppsson
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega:
Hur bör regeringen göra med reformeringen av AF nu, anser du?
– Det är viktigt att slå vakt om reformen av Arbetsförmedlingen eftersom det finns ett stort behov av en förbättrad arbetsmarknadspolitik. Den planerade reformen av Arbetsförmedlingen där fristående leverantörer och utbildningsföretag matchar, rustar och utbildar arbetslösa behövs för att stötta alla som kommer att bli arbetslösa till följd av coronakrisen.
Har coronakrisen förändrat behoven på något sätt?
– Det behövs ökade anslag till Arbetsförmedlingen, både till administrationen och till den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Förvaltningsanslaget måste höjas så att alla nya arbetslösa snabbt får hjälp.
Nya arbetslösa borde direkt efter inskrivning slussas vidare till fristående leverantörer så att de kan utbildas och matchas till lediga jobb
Vad är mest brådskande beslutet som behöver tas nu i frågan?
– Att införa matchning av arbetslösa från dag ett. I dag kopplas fristående aktörer in efter 12 månader och det är för sent. Nya arbetslösa borde direkt efter inskrivning slussas vidare till fristående leverantörer så att de kan utbildas och matchas till lediga jobb. Coronakrisen ställer krav på att de nya arbetslösa snabbt skolas om och kortutbildas till jobb inom till exempel omsorg, assistans, lager och säsongsarbeten inom lant- och skogsbruk.
Vad är viktigast på sikt?
– Att reformen av Arbetsförmedlingen ligger fast. Den nya Arbetsförmedlingen ska fokusera på upphandling av tjänster och kontroll av utförarna. Ordningen med fristående leverantörer som ansvarar för att matcha, utbilda och rusta arbetslösa är väl lämpad för olika konjunkturlägen.
Hur ser du på behovet av en myndighet som tar omställningsansvaret i en kris, eller kan fristående aktörer ta det i framtiden?
– Självklart måste den nya Arbetsförmedlingen ha en krisorganisation som har långtgående befogenheter vid ekonomiska kriser. De fristående aktörerna bör ges särskilda omställningsuppdrag under perioder av kris.
Fortsätter utvecklingen kan vi nå en topp under sommaren med runt 10 procent inskrivna arbetslösa
I dag tisdag presenterade Arbetsförmedlingen ny statistik över nyinskrivna arbetslösa och antalet varsel. Antalet både nyinskrivna och varslade i förra veckan är färre än veckan innan, men förra veckan är en kort vecka på grund av påsken.
– Läget på arbetsmarknaden är allvarligt och fortsätter utvecklingen kan vi nå en topp under sommaren med runt 10 procent inskrivna arbetslösa, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande i dag tisdag.
Mellan den 6 och 12 april har 13 835 personer skrivit in sig som arbetslösa vilket är 7 861 fler än samma vecka 2019 då det var 5 974. Utvecklingen ser ungefär likadan ut i alla län i landet, med två undantag: Jämtland och Gotland.
– Skillnaden mot andra kriser är att det här är en hälsokris. Tidigare kriser har främst drabbat tillverkningsindustrin, och byggverksamhet, näringar som ser olika ut i olika län, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen, till Arbetsvärlden.
– Det vi ser är en ökning av arbetslösheten på bred front, både för olika grupper och olika näringar men med en viss övervikt för unga som ofta har jobb i näringsgrenar med viktiga instegsjobb, exempelvis hotell, restaurang och handel, säger Sandra Offesson.
Nytt mönster i varselstatistiken
Men medan det allra högsta varseltalet i början av coronakrisen fanns inom hotell- och restaurangnäringen är mönstret något annat i början av april: inom kultur och nöje har 2 296 personer varslats om uppsägning mellan 1 och 10 april mot 1 598 personer under hela mars månad. Tillverkningsindustrin ökar sin andel av antalet varsel – i mars varslades 2 456 personer här, medan det under april månad varslades 1 833 personer om uppsägning.
Samtidigt har varslen inom handeln nu ökat i takt: under hela mars månad varslades 3 632 personer mot 2 336 personer under de första tio dagarna i april.