I stort uppslagna reportage kan vi ta del av berättelser om en ny grön våg där allt fler vill lämna storstäderna.
Distansarbetandet under pandemin har medfört att många människor fått insikt om ett annat typ av arbetsliv, där det inte är avgörande att bo där man jobbar. Det ställer nya krav på arbetsgivare och fackliga organisationer.
I en undersökning som Novus har gjort på Futurions uppdrag ser vi att drygt fyra av tio arbetstagare lockas av utflyttningen. Det gäller i än större utsträckning de som är 30–49 år där mer än hälften tilltalas av att flytta från innerstan till förorter, till andra städer eller till landsbygden.
I nyhetsflödet presenteras ofta vittnesmål om hur väl det fungerar att jobba hemifrån under pandemin, framför allt för tjänstemän.
Distansarbete kan innebära att arbetsplatsinflytandet försvåras
Trots alla restriktioner och rekommendationer som begränsar oss har många erövrat en flexibilitet och frihet i vardagen som vi värdesätter och vill behålla. Småbarnsföräldrar har lyckats få ihop det annars så omöjliga livspusslet.
Frågan om distansarbete handlar dock om mer än att lösa köksbordets vardagsfrågor.
Andra har nämligen upplevt distansarbetes baksida som social isolering och ett förlorat sammanhang.
Vad innebär det för känslan av tillhörighet, gemenskap och trygghet på arbetsplatsen? Ensam är inte stark och som ny på jobbet kan det vara svårt att komma in i arbetet. Det gäller främst unga, som har bilden av att arbetsmiljö och en hållbar karriär hänger på dem själva.
Distansarbete kan innebära att arbetsplatsinflytandet försvåras. Här behöver vi tänka om för att kunna bygga en stark gemenskap när alla inte är på samma ställe. Nästan fyra av tio i Futurions undersökning anser att fackets roll blir viktigare när arbetsmarknaden är både global och digital.
Frågan om distansarbete handlar om mer än att lösa köksbordets vardagsfrågor
Samtidigt tror drygt tre fjärdedelar i undersökningen att de branscher eller företag som lyckas dra nytta av fördelarna med att ha människor som jobbar var som helst kommer att vara vinnarna – inte bara genom att möjliggöra kreativiteten i att skapa nya produkter och tjänster utan också genom att locka till sig de främsta talangerna.
Rörlighet på arbetsmarknaden är viktigt för matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Omflyttning av fysisk arbetskraft är en del, men omflyttning av arbetskraft kan även vara digital. Tjänster som kan utföras på distans innebär en bättre matchning på arbetsmarknaden, samtidigt som det minskar koncentrationen till storstadsregionerna.
Det stora distansarbetesexperimentet som vi har genomgått senaste året har gett oss nya insikter och samtidigt belyst vikten av en digital infrastruktur.
Utflyttning och distansarbete ställer krav på att regioner och kommuner ska leverera tillräckligt bra service. En enhetlig bild av en plats eller ort i marknadsföringen räcker inte.
Är arbetsgivare och fackliga organisationer beredda på att skapa förutsättningar för de nya flyttmönstren?
Platsvarumärkena borde handla om stabilt bredband, tillgång till coworking-miljöer och infrastruktur vid sidan av friluftsliv och närheten till natur och lägre boendekostnader.
Vilka digitala lösningar som kan ge bättre service i landsbygder kommer vi att få se? Vilka lokala mötesplatser och möjligheter till matchning växer fram?
Bredbandsbullerbyn lockar och med rätt och snabba beslut kan de nya insikterna vara ett sätt att bygga hela Sverige starkare. Är arbetsgivare och fackliga organisationer beredda på att skapa förutsättningar för de nya flyttmönstren?