Nya a-kasseförslaget – allt annat än flexicurity Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR och Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR, skriver i ett debattinlägg att a-kasseutredningens förslag leder till sämre matchning på arbetsmarknaden. Foto: Theresia Viska, Magnus Länje

Debatt Nya a-kasseförslaget – allt annat än flexicurity

Debatt I dagarna ska remissvaren rörande a-kasseutredningen vara inne. I svallvågorna runt Las har den här frågan kommit i skymundan. Det är olyckligt eftersom den i grunden ändrar föreställningen om värdet av kompetens, utbildning och rätt matchning på arbetsmarknaden. Och det i ett arbetsliv som skriker efter hög kompetens.
6 nov 2020

Det finns bra förslag i utredningen. Incitamenten att gå med i en arbetslöshetsförsäkring ökar, och företagare och behovsanställda får något lättare att få ersättning. Förslaget är möjligen också mindre krångligt och mer förutsägbart än dagens. Men dessa fördelar väger inte upp de dåliga delarna.

Orsaken till att utredningen tillsattes var det som det står i Januariavtalet om att a-kassan skulle reformeras i linje med en dansk ”flexicuritymodell”.

Den danska arbetslöshetsförsäkringen går att få i upp till två år med möjlig förlängning till tre år. Ersättningsnivån är på 90 procent av lönen och det finns ingen avtrappning procentmässigt. Till det kommer att det i Danmark finns aktiva arbetsmarknadsåtgärder som stödjer arbetssökande till nästa jobb.

Den danska flexicuritymodellen, innehåller alltså två delar – ”flexibility” och ”security”. Arbetslöshetsförsäkringen tillsammans med aktiva arbetsmarknadsåtgärder står för security-delen och svagare arbetsrätt ska förstås som det de kallar ”flexibility”.

Sverige som kunskapssamhälle och vår konkurrenskraft kommer att försvagas.

Hur står sig då det nya svenska förslaget mot den danska modellen? Jo Danmarks 90 procent utan avtrappning motsvaras i detta förslag av en ersättningsnivå på mellan 35 och 80 procent med avtrappning redan vid 100 dagar. Till det kommer att antalet ersättningsdagar som idag är upp till 300 – dvs ett drygt år (450 dagar för arbetssökande med minderåriga barn), minskas till 66 – 300 – dvs väldigt långt ifrån de två till tre år som finns i Danmark. Till det kommer att Sverige sedan 2019 drastiskt har minskat anslagen till arbetsmarknadsåtgärder.

Förslagen till försämringar i arbetslöshetsförsäkringen i kombination med nedrustade arbetsmarknadsåtgärder innebär sammantaget att det mest blir flexibility och ingen security. Samma obalans som återfinns i LAS-utredningen.

Den minskade tryggheten för arbetssökande, i form av lägre nivå och färre dagar, leder till att fler tvingas ta jobb under sina kvalifikationer. I våra medlemsgrupper finns högspecialiserade akademiker som inte direkt vid arbetslöshet hittar nästa jobb just med den inriktningen.

Vi brukar säga att Sverige ska konkurrera med kunskap istället för med låga löner. För att lyckas med det krävs att befintlig kompetens tas maximalt tillvara. Det gäller inte minst akademiker. Våra medlemsgrupper har i normalfallet mycket låg arbetslöshet och de arbetar i stor utsträckning med det de är utbildade för. Ändå är många av våra yrken bristyrken.

Dessutom är det väldigt dåligt för individen. Akademiker har investerat mycket i sin egen utbildning.

Att då göra om arbetslöshetsförsäkringen med incitament som gör att arbetssökande ska ta första bästa jobb istället för att hitta rätt nästa jobb är kontraproduktivt för en bra matchning men också slöseri att utbildning inte tas tillvara. Sverige som kunskapssamhälle och vår konkurrenskraft kommer att försvagas.

Dessutom är det väldigt dåligt för individen. Akademiker har investerat mycket i sin egen utbildning. Om de inte kan använda utbildningen i yrkeslivet minskar det på sikt viljan att utbilda sig samtidigt som Sverige går miste om kompetens och skattekraft.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring när man är mellan jobb, där man inte behöver kompromissa bort sin kompetens och se sin privatekonomi slås i spillror. Många av våra grupper kommer att hitta jobb även om det här förslaget går igenom. Men om de tvingas ta jobb under sin kompetens kommer det att trycka undan andra från de lägre kvalificerade jobben och bristen i högkvalificerade yrken kommer att öka.

De tre benen i vår arbetsmarknadspolitik har gett förutsättningar för en positiv strukturomvandling i svenskt arbetsliv; trygg arbetsrätt, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och en arbetslöshetsförsäkring som främjar trygghet i omställning.

Nu vill politiken försvaga dem alla tre. Det är inte en flexicurity-modell, det är en utslagningsmodell.

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR
6 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan