I onsdags presenterade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson regeringens första marknadsekonomiska reform. Man går fram med en modell som kommer göra arbetsmarknaden mer tillgänglig och flexibel för både arbetsgivare och arbetstagare.
Liberala ungdomsförbundet välkomnar den helomläggning som nu läggs fram. Men för att verkligen komma till bukt med problemen på svenskarbetsmarknad behövs ytterligare steg.
Föråldrat regelkrångel
Sverige har idag den tredje högsta arbetslösheten i EU. Det slår hårt mot hela samhället men särskilt hårt mot ungdomar och utrikes födda som har svårt att få arbete i Sverige. Siffrorna har tillåtits skena eftersom politiken vägrat anpassa sig efter verkligheten. Det är på tiden att man tar itu med problemen.
En modern arbetsmarknad ställer krav på flexibilitet.
Den svenska arbetsmarknadens föråldrade regelkrångel har alltför länge tillåtits ställa till det för både företagare och arbetstagare. Det är på tiden att politikerna inser att unga idag inte kommer att börja som lärling på en verksamhet som de i slutet av sin karriär hoppas få råda själva över.
En modern arbetsmarknad ställer krav på flexibilitet där det måste bli lättare att gå från ett arbete till ett annat än vad det är i Sverige idag. Det skulle gynna den arbetsgivare som söker arbetskraft, men framförallt skulle det gynna den som söker jobb.
I Danmark har man sedan länge haft ett system för arbetslöshetsersättning som heter flexicurity. Där har man ett högt men snabbt avtrappande upplägg för A-kassorna. Det gör att den som blir av med jobbet fortsatt har råd med nästa månads räkningar men ges starka incitament att snabbt hitta ett nytt jobb.
Johan Pehrsons omstöpning av A-kassan innebär att golvet höjs men att avtrappningen går snabbare. Det gör att den svenska arbetslöshetsersättningen blir mer lik den danska.
Lång väg kvar till låga trösklar
Liberala ungdomsförbundet är glada att Sverige tack vare Johan Pehrson äntligen tar ett första steg mot flexicuritymodellen. Tyvärr är det lång väg kvar att vandra tills vi nått målet om en modern och flexibel arbetsmarknad med låga trösklar och låg arbetslöshet. För att nå dit behövs det högre reformtempo på arbetsmarknadsdepartementet
Vi föreslår:
1. Att facken fråntas sitt monopol på A-kassorna
Det är inte rimligt att den skattefinansierade arbetslöshetsersättningen enbart får administreras av fackföreningar. En och en halv miljon svenskar är med i en A-kassa som administreras av ett LO-fack. Socialförsäkringssystem bör inte vara i händerna på partipolitiskt anknutna intresseorganisationer som socialdemokratiska LO.
2. Underlätta för individuell lönesättning
Idag har facken en dominant ställning på svensk arbetsmarknad. I praktiken är det omöjligt för arbetstagare och arbetsgivare att komma överens om individuell lönesättning. Det har fått många negativa konsekvenser. Kollektivavtal tvingar in alla arbetstagare i samma form, vare sig de vill eller inte. Fackens möjligheter att köra över individen måste begränsas.
3. Sänk skatten på arbete
Den enskilt viktigaste åtgärden för att få fler i arbete snabbt är att göra det lönsamt att arbeta. Det räcker inte med att sänka A-kassan utan att säkerställa att den som går till arbetet inte krossas under ett av världens allra högsta skattetryck. Det ska löna sig att arbeta och det finns inget bättre sätt att åstadkomma det än genom sänkt skatt på arbete.
Rätt genomfört kan Johan Pehrsons flexicurityreform bli den bästa danska importen sedan lager – vi hoppas på det.