Sacos studentråd har Danmark som förebild när det kommer till a-kassemodell för nyexaminerade akademiker.
Den genomsnittliga arbetslöshetstiden för nyexade är i Danmark endast tre månader.
– Den innovation som sker och de nya verksamheter som uppstår i vårt land gör att akademikerna inte är ett problem utan en motor i utvecklingen. Arbetsmarknaden suger snabbt upp dem. Det kan vi se när vi tittar tio, tjugo år tillbaka i tiden.
Det säger Käthe Munk Ryom, internationell chefkonsulent hos danska Akademikerne, en paraplyorganisation för 28 fackliga organisationer som organiserar akademiskt utbildade i Danmark.
A-kassa från första dagen
Dansk statistik visar att 67 procent av nyexaminerade akademiker har ett jobb efter tre månader. Efter nio månader har siffran stigit till 89 procent.
Foto: Akademikerne
Danska nyutexaminerade akademiker få a-kassa från första arbetssökande dagen, men med lägre ersättningsnivån än för tidigare yrkesverksamma.
– Som nyexaminerad akademiker räknas man inte som en riktig arbetstagare innan man har landat i första jobbet. Därför är a-kasseersättningen lägre, säger Käthe Munk Ryom.
I likhet med de svenska reglerna får arbetssökande nyexaminerade jobbsökande akademiker i Danmark inte rata vissa typer av arbete utan måste ta det som erbjuds.
– Det viktigaste är att få ett arbete och kunna försörja sig själv, säger Käthe Munk Ryom.
Svårt att nå inkomstkrav
Sverige fick nya regler för arbetslöshetsförsäkringen den 1 oktober i fjol.
De innebär bland att annat att det för a-kassa krävs att nyexaminerade akademiker tidigare ska ha haft en inkomst i fyra månader på minst 11 000 kronor per månad under ett år, samt ha haft en total inkomst på minst 120 000 kronor under hela studietiden.
För dem som studerar på heltid är inkomstkravet svårt att uppfylla, menar Sacos studentråd.
Det finns några uppenbara skillnader mellan svenskt och danskt a-kassesystemen för studenter och färdigutbildade akademiker.
Dansk a-kassa – Hur länge och hur mycket?
När detta skrivs är ersättningsbeloppet för heltidsförsäkrade utan försörjningsplikt 15 759 DKK/månad innan skatt, men endast under de tre första månaderna.
Därefter får den som är under 30 år nästan 5 000 DKK mindre varje månad och den som är äldre än 30 år får nästan cirka 2 000 DKK/månad.
För arbetslösa med försörjningsplikt är ersättningsbeloppet 18 074 DKK/månad, vilket är 2 000 DKK lägre än för övriga arbetslösa.
För deltidssysselsatta betalas ersättning ut för motsvarande ett år under en tvåårsperiod.
I Sverige betalar studenter samma a-kasseavgift som alla andra – 140-170 kronor i månaden.
I Danmark är medlemskap i a-kassan utan avgift för dem som går på en studiemedelsberättigad utbildning eller en utbildning som ger yrkeskompetens.
Karenstiden i Sverige är lika för alla – nyutexaminerad eller inte. Det vill säga två dagar om inkomstkravet är uppfyllt. Karenstiden i Danmark är 0 dagar om den nyexaminerade varit medlem i dansk a-kassa i minst ett år innan avslutad utbildning. Vid kortare medlemskap är det 1 månads karenstid.
”Underlättar inträdet”
Anders Kjellberg är professor emeritus vid Lunds universitet, som länge forskat på a-kassesystemet och även varit anställd vid Roskilde universitet i Danmark.
Foto: Johan Nilsson/TT
– Att erbjuda någon form av arbetslöshetsförsäkring för nyexaminerade i Sverige verkar rimligt. Det skulle säkert underlätta inträdet på arbetsmarknaden för alla de akademiker som efter examen har svårt att få jobb inom det yrke eller område som de utbildat sig för, anser han.
En annan aspekt Anders Kjellberg framför är att en sådan ersättningsmodell skulle minska risken att unga tränger ut lägre utbildade från jobb med lägre kvalifikationer.
Dansk flexicurity
Ordet flexicurity är en kombination av orden flexibility och security. Den vilar på tre ben:
- Svagt anställningsskydd.
- Generös a-kassa, dock sjönk 2010 a-kasseperioden från fyra till två år.
- Aktiv arbetsmarknadspolitik som ger stöd åt arbetssökande.
– Den högre svenska arbetslösheten förklaras delvis av att Sverige har en större andel utrikes födda varav många är relativt nyanlända. Det vill säga att arbetslösa med examen tvingas ta okvalificerade låglönejobb som andra behöver bättre.
En aspekt som Käthe Munk Ryom ansluter sig till.
– Om nyutbildade akademiker hamnar i okvalificerade jobb innebär det en dålig investering för staten, menar hon.
– Det är inte bara slöseri med resurser. Det är dessutom dålig ekonomi att nyexaminerade tar okvalificerad jobb från dem utan utbildning.
