Vi står inför stora utmaningar med såväl politisk som ekonomisk instabilitet, där en tilltagande arbetsmarknadsoro riskerar att bana väg för ännu mer polarisering och minskat förtroende för demokratin. En viktig pusselbit i att möta dessa utmaningar är att värna tryggheten på arbetsmarknaden. Om yrkesverksamma känner sig trygga samtidigt som arbetslösa har tilltro till att de kommer hitta nya jobb, finns det en bra grund för livskraftig demokrati. Här är fackföreningarna och övrigt civilsamhälle helt centrala. Deras betydelse bör inte underskattas.
I en undersökning som Novus nyligen gjorde för Futurions räkning konstateras att sex av tio svenskar upplever att fackföreningar har stor betydelse för demokratin. Det är inte förvånande, eftersom fackföreningarna genom historien har varit betydelsefulla i att mobilisera väljare och därigenom fostra goda demokratiska medborgare.
Denna uppenbara oro på arbetsmarknaden är mycket illavarslande
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Samma undersökning visar att var femte yrkesverksam upplever att de skulle ha svårt att hitta ett likvärdigt jobb om de plötsligt skulle bli av med sitt nuvarande. Denna uppenbara oro på arbetsmarknaden är mycket illavarslande. Den tyder på en bristande tro på att det offentliga håller vad det lovar inom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och fungerande trygghetssystem. Risken är att fler anser att demokratin inte klarar av att leverera – i detta fall jobb och välfärd – och då sjunker förtroendet för demokratin.
Nationalekonomen Sirus Dehdari vid Stockholms universitet har i en studie visat att detta skedde under finanskrisen 2008–2009, då också stödet för populistiska rörelser ökade. Detta samband kan även ses i en studie av forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne ; stödet för Sverigedemokraterna har framför allt vuxit i gruppen ”insecure insiders”. Det handlar om människor som är etablerade på arbetsmarknaden men där anställnings- och omställningstryggheten är, eller upplevs som, hotad.
I ett sådant skede är det angeläget att skapa förutsättningar för ambitiösa satsningar på kompetensutveckling som framtidssäkrar arbetsmarknaden. Det måste dessutom gå betydligt snabbare än vad det gör i dag.
Sverige rankas konsekvent som en av världens mest livskraftiga demokratier, och som forskaren Jesper Strömbäck visar i rapporten Bortom kampen om verklighetsbilden, bor vi i ett av världens bästa länder – alla kategorier. Det är fantastiskt att Sverige klarar sig så bra i dessa mätningar och att vi fortsatt står starka när liknande länder möter större utmaningar.
Vi gör helt klart någonting rätt. Man är dock helt fel ute om man drar slutsatsen att vi därför inte behöver diskutera hur vi fortsatt kan värna demokratins starka ställning i Sverige. Det finns trots allt signaler på att även vår demokrati har försvagats de senaste 10–15 åren, om än marginellt. Vi ser också hur demokratin i europeiska länder har angripits genom kuppförsök i Tyskland och urholkande av demokratiska principer i Ungern och Polen, för att nämna några exempel.
Utvecklingen kräver att vi gör allt vi kan för att värna stabilitet och tillit. Inom demokratiforskningen påtalas ofta civilsamhällets betydelse för en levande och fungerande demokrati. Organisationer spelar en viktig roll i att organisera och utbilda medlemmar och därigenom skapa debatt och engagemang. De är grundläggande i en fungerande demokrati.
Auktoritära ledare vill försvaga civilsamhället, för att undanröja hinder för sitt maktutövande
Just på grund av deras betydelse för en levande och fungerande demokrati tenderar auktoritära ledare att vilja försvaga civilsamhället, för att undanröja hinder för sitt maktutövande.
Facket mildrar också ekonomisk ojämlikhet, som bidrar till ökad splittring i samhället. Av V-dem-institutets senaste demokratirapport framgår att polariseringen i svenskt samhälle och politik har fördubblats mellan 2011 och 2021. Med andra ord ser vi redan att Sverige blir alltmer splittrat, och denna utveckling riskerar att späs när lågkonjunkturen för med sig ekonomisk instabilitet, större arbetsmarknadsoro och ökande ekonomiska klyftor.
När den politiska och ekonomiska instabiliteten i samhället ökar skapar det en grogrund för arbetsmarknadsoro och misstro mot det demokratiska systemet. Det är därför angeläget att diskutera hur vi kan ingjuta framtidstro och stabilitet så att Sverige förblir ett av världens mest demokratiska länder.
Populismen bekämpas bäst genom fungerande omställningssystem som minskar människors otrygghet och ger framtidstro. Studiestödet måste följas av ett utökat utbildningsutbud genom att universitet och högskolor erbjuder fler kurser för yrkesverksamma. Vi behöver också välkomna en mångfald av utbildningsanordnare och utbildningsformer.