”Jag visste inte att det fanns ett sådant hat mot facket” Marie Holmqvist tweet om facket väckte hundratals arga kommentarer. Foto: Gregory Bull/ AP,TT

”Jag visste inte att det fanns ett sådant hat mot facket”

Fackhatet ”Gå med i facket. Gör det bara. Nu.” Vad är det i en tweet med åtta ord som gör att fackhatet blir synligt? Arbetsvärldens reporter Malin Crona, söker mönster hos en kvällspigg twittermobb.
3 okt 2022
+1
0
+1
2
+1
1
+1
0
+1
1
+1
1

Jag skulle egentligen gå och lägga mig. Och plockade nog mest fram telefonen för att ställa ett alarm till nästa morgon. Eller googla något jag bara var tvungen att veta innan jag kunde somna.

Så kom min tumme åt Twitterknappen. Kanske en gammal inövad kroppsvana sedan min tid som Twitterreporter från en långt svunnen tid i början av förra decenniet, innan medier och företag börjat skapa ”strategier”. Då när riktiga människor samtalade med varandra här på kvällarna om sina vardagsbestyr.

Nu möttes jag av en tweet som löd:

”Oväntat nog så var det många som inte gillar facket som attraherades av denna tweet så ni får klara er själva nu.”

Där slog nyfikenheten till. Jag tror det var där jag missade att ställa larmet till nästa morgon. I stället backade jag till trådens början.

Personen som twittrat lite tidigare på kvällen var ingen politiker eller kändis, utan är forskare i medicin vid Karolinska Institutet. Tweeten löd: ”Gå med i facket. Gör det bara. Nu.”

De orden räckte för att svaren skulle trilla in, i hundratal.

”Aldrig varit med i facket. Kommer aldrig gå med i facket. Frihet och mer i plånkan för mig. Ni tillhör en svunnen tid.”

Facket är värdelöst!

”Hade det funnits politiskt neutrala fack vars defaultläge inte är genomrött eller som inte ägnar sig åt vänsterns identitetspolitiska trams så hade jag funderat på det.”

”Kommer aldrig att gå med i ett socialdemokratiskt fackförbund med övergödda pampar med miljonlöner i ledning. Vi måste ha fria fackföreningar.”

”Facket är värdelöst! Har inte haft hjälp av dem när jag behövde som anställd. Som arbetsgivare har det bara underlättat uppsägningar.”

”Varför? Så sossarna skall få mer pengar från människor som inte delar deras politik menar du?”

”Inte välkommen om man röstar på SD.”

En del av kontona har svenska flaggan i profilbilden, andra är konton med nummerföljder till namn och bara något tiotal följare.

Och mönstren känns igen.

Eigil Söderin som är grävreporter på Dagens ETC och har avslöjat hur Sverigedemokraterna har koordinerat nätattacker för att piska upp stämningen i sociala medier, beskriver hur just sådana kännetecken är vanliga för konton som SD eller deras anhängare ligger bakom.

Han säger så här om ilskan i Marie Holmqvists twittertråd.

–  Det är svårt att veta vilka de här Twitteranvändarna är och vad det beror på och hur pass koordinerat det är. De har anställda personer som koordinerar olika drev. Om det här är uttryck för det är svårt att avgöra.

– Det kan vara SD-sympatisörer, det kan vara politiker, det kan vara kommunikationsavdelningen. Vissa konton har sådana kännetecken som är vanliga, som att de har nummernamn, få följare och ingen profilbild. Man kan också se väldigt likartade innehåll i tweets.

Lånar taktik från Donald Trump

De senaste åren har plattformen förvandlats i takt med dess användare. Men frågan är om medierna hängt med. Vilka är det som ”samtalar” här egentligen? I fyra års tid följde mediekåren den orkestrerade dansen styrd från @potus eller @therealdonaldtrump.

Vad den uppiskade stämningen ledde till såg vi vid stormningen av Capitolium den 6 januari 2021.

I det här valet till Sveriges riksdag har Sverigedemokraterna tagit ett större kliv i sociala medier och använder plattformarna strategiskt.

Precis som Jimmie Åkesson lånat Trumps ”Sverige ska bli bra igen” lånar partiet en del av taktiken på Twitter där journalister gärna reagerar på starka, arga budskap.

Ser Twitter som ett elitmedium

Anders Olof Larsson är professor i kommunikation vid Kristianias universitet i Norge. Han har tidigare doktorerat vid Uppsala universitet.

Han har följt hur Sverigedemokraterna och deras motsvarighet i Norge, Fremskrittspartiet, använt sig av sociala medier.

Han säger att Sverigedemokraterna i tidigare val främst riktat in sig på Facebook, där de varit framgångsrika i att nå sina väljare.

– Sverigedemokraterna har under de sista tio åren varit väldigt duktiga på att använda sociala medier för att få ut sina tanker och budskap. Framför allt på Facebook där de fått många delningar och stort genomslag.

Det har skett förut att nyhetsartiklar har fått sin utgångspunkt från tweets

Han menar att partierna långt ut på högerkanten ser Twitter som ett elitmedium där de inte träffar på sina väljare.

– Nu verkar det som att Sverigedemokraterna har svängt i sin syn på detta och anser att det inte räcker med att få sina väljare att dela deras inlägg utan att de måste gå till angrepp mot eliterna som finns på Twitter och gärna på ett sätt som inte helt uppenbart går att spåra tillbaka till partiet eller partiets medlemmar.

Att stora svenska medier plockar upp ”twitterstormar” och gör nyheter av dem utan att närmare analysera vem som ligger bakom en tweet bidrar till strategin, tror han.

– Det har skett förut att nyhetsartiklar har fått sin utgångspunkt från tweets. Om det blir en twitterstorm så kan det vara någonting som är nyhetsvärdigt. Man ska nog inte underskatta de här människornas förståelse för medielogik.

Varför blir just facket måltavla för twittrarna nu?

– Det ger lite mening från deras perspektiv, i svenskt sammanhang så är facket ganska förknippat med socialdemokratiska partiet. Vi har sett många LO-väljare som gick från S till SD. De ser att det finns en försvagning hos en av motståndarna och då passar de på att klämma till lite mer just där.

– Det finns också en poäng att genomföra den här kampanjen på ett sätt som visar att ”Vi har folkviljan med oss. Människorna på Twitter tycker som vi.” De vill visa på att de här synpunkterna finns i samhället och det går inte att bevisa vem som står bakom.

Vill slå in en kil mellan LO och S

Eigil Söderin, ETC, säger att han inte tidigare har sett koordinerade attacker mot facket, men tycker inte att det vore konstigt om det börjar dyka upp.

– SD har massa medlemmar som inte får vara aktiva som förtroendevalda. Det verkar
finnas intresse av att slå in en kil mellan LO-förbunden och socialdemokratiska partiet, det ligger i deras intresse att den svenska fackföreningsrörelsen ska lämna sina värdefrågor som jämlikhet.

Det är ett kulturkrig mot etablissemanget i huvudstaden

Likt Anders Olof Larsson ser Eigil Söderin hur SD använder framgångarna bland LO:s väljare.

– De har bedrivit opinionsbildning mot LO och dess ledning, det hänger ihop med att man ser sig som ett starkt parti bland arbetare och har vuxit stort bland arbetare. LO har å sin sida kampanjat mot partiet och inte tillåtit Sverigedemokrater på förtroendeposter.

Han menar också att det finns ett intresse att stärka konflikten mellan stad och land.

– Det är ett kulturkrig mot etablissemanget i huvudstaden där det finns ett intresse att spä på motsatserna mellan den enskilda arbetaren i en liten svensk stad och ”fackpamparna i Stockholm,” som Jimmie Åkesson sagt i intervjuer.

Twittrar om sjukvård och rasism och fascism

Men vem är då Marie Holmqvist och varför skrev hon tweeten om att gå med i facket?

– Jag twittrar i princip om två saker, om sjukvårdspolitik och fascism och rasism. Sjukvårdspolitiska frågor brukar aldrig leda till den typen av debatt, men alltid om man twittrar om rasism eller fascism så blir det väldigt argt och väldigt anonymt, nästan bara förnamnskonton och siffror och någon bild på någon tecknad figur, säger Marie Holmqvist till Arbetsvärlden.

Hon är läkare och forskare i medicin och började twittra under pandemin.

– Det finns jättemånga otroligt kloka och sansade debattörer från hela höger till vänsterspektrat som jag lär mig jättemycket av varje dag. Så på det stora hela är det positivt.

Vad får du ut av Twitter?

– Jag kan nå en publik människor jag inte skulle ha möjlighet att interagera med annars och framför allt handlar det om att det är viktiga frågor.

Varför skrev du tweeten om att gå med i facket?

– Vi är många som har uppmärksammat att det nya regeringsalternativet är mindre arbetstagarvänligt än vänsterregeringarna. Kristersson vill att man ska koppla bort skyddsombudens roll från facket och vi hör andra tendenser från högerhåll att fackens roll ska minska.

– I kombination med den nya las-uppgörelsen gör det att jag upplever att arbetstagarnas roll försvagas och det är uppenbart att vi som arbetstagare behöver stärka vår position, oavsett om man är tjänstemän eller arbetare eftersom arbetsmarknaden håller på att förändras, säger Marie Holmqvist.

– Jag tänkte att det bästa stället att börja på är att gå med i facket och engagera sig fackligt.

Inte fackligt förtroendevald

Hon är själv inte fackligt förtroendevald eller aktiv i något politiskt parti, men hon har varit medlem i Läkarförbundet sedan hon var student.

Trots att hon tidigare råkat ut för hårda kommentarer blev hon den här gången förvånad över reaktionerna.

Jag visste inte att det fanns ett sådant hat mot facket

– Jag har väl tänkt lite som alla andra att fackets roll är lite överspelad, att vi har så bra arbetslagstiftning och anställningstrygghet att vi klarar oss bra ändå.

– Men jag var helt oförberedd. Jag visste inte att det fanns ett sådant hat mot facket.

Vad trodde du när du gjorde inlägget?

– Jag trodde nog mest att jag kunde synliggöra faktumet att vi behöver organisera oss, att det är genom att driva frågan tillsammans som vi kan påverka någonting arbetsrättsligt.

Till slut blev de hårda kommentarerna så många att hon valde att pausa från diskussionen genom att ”mutea” den, alltså göra en inställning så att hon inte såg uppdateringarna i sitt flöde.

Kommer du att twittra om de här frågorna igen?

– Det tror jag! Man kan ju bara muta dem.

Diskussionen om facket fortsätter på Arbetsvärldens Facebooksida. Delta i diskussionen här:

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar