Det är tydligt att unga inte längre utgör en homogen grupp. Könsskillnader i värderingar och åsikter är större än någonsin. Det framgår av SOM-institutets senaste rapport Svenska ungdomstrender. När unga kvinnor och män i allt högre grad tolkar samhället genom olika värderingsramar väcks en avgörande fråga: hur skapar vi samsyn och samhällsutveckling när stora delar av den unga generationen upplever att samhället drar åt olika håll redan från start?
SOM-rapporten visar att 91 procent av unga använder sociala medier som sin främsta nyhetskälla – plattformar där algoritmer riskerar att polarisera debatten ytterligare. Samtidigt har unga en tydligt lägre grad av tillit till andra människor än befolkningen i stort, och denna klyfta har vuxit sedan millennieskiftet. Sedan 2021 är tilliten dessutom lägre bland unga kvinnor än bland unga män.
Könsgapet har vuxit kraftigt de senaste åren och är nu rekordstort
Den stora könspolariseringen blir särskilt tydlig politiskt. Unga lutar i genomsnitt något åt höger, men könsgapet har vuxit kraftigt de senaste åren och är nu rekordstort. Drygt hälften av unga män, 52 procent, placerar sig till höger, medan 31 procent av de unga kvinnorna gör det.
Skillnaderna speglas i synen på arbetslivet och centrala samhällsfrågor. Stödet för ett mer mångkulturellt samhälle skiljer 23 procentenheter mellan könen, där unga kvinnor är mer positiva. När det gäller satsningar på ökad jämställdhet är glappet ännu större. Andelen unga män som är positiva har minskat kraftigt sedan 2022 vilket har resulterat i en skillnad på 30 procentenheter. Förslaget om sex timmars arbetsdag får stöd av 61 procent av unga kvinnor men bara 39 procent av unga män. Klimatoron följer samma mönster, 48 procent av unga kvinnor uppger att de är oroliga för klimatet, mot 27 procent av unga män.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Dagens unga är mer digitala, mer värderings-polariserade och har lägre ömsesidig tillit än någonsin tidigare. Detta kan leda till ökade konfliktytor inom politik, arbetsliv och mellanmänskliga relationer vilket ställer stora krav på samhället i att möta och engagera unga på nya sätt.
Arbetsgivare behöver aktivt välkomna mångfald.
Först och främst behöver skolan ge unga en djupare förståelse för hur den digitala offentligheten fungerar. Det handlar om att tidigt synliggöra i hur sociala medier och algoritmer formar könsspecifika narrativ och driver polarisering, ofta utan att användaren själv är medveten om det. För att tillit ska kunna växa behöver unga uppleva att vuxenvärlden och samhällsinstitutionerna faktiskt lyssnar och tar deras perspektiv på allvar, även när åsikterna går isär.
Samtidigt måste arbetsgivare vara beredda på att möta unga med låg social tillit. Det ställer krav på ett mer medvetet arbete med att skapa trygghet, samarbete och stöd för social hälsa på arbetsplatsen. Arbetsgivare behöver också aktivt välkomna mångfald. När organisationer öppnar upp för olikheter stärks både kreativitet och problemlösningsförmåga, vilket är avgörande på en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Forskning visar dessutom att inkluderande arbetsplatser ökar engagemang och minskar personalomsättning.
Arbetsgivare och skolväsendet behöver bättre förstå den unga generationens skilda förhållningsätt – först då kan vi skapa trygga och inkluderande arbetsplatser. I förlängningen handlar detta inte bara om arbetslivets funktion, utan om att skapa förutsättningar för ungas delaktighet, tillit och engagemang i demokratin.