Valrörelsen växlar upp, likaså kampen om vems Sverigebild som är sann. Vi har redan fått flera debatter i år om vart Sverige är på väg, den senaste efter upploppen och angreppen på polisen i några svenska städer som reaktion på dansken Rasmus Paludans koranbränningar.
För fem år sedan kom Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, med en rapport åt Futurion om hur Sverige rankas i närmare 40 internationella index och rankingar. Kartläggningen visade att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i.
Rankas lika högt som för fem år sedan
Nu, precis i valrörelsens linda 2022, kommer han med en uppföljning, Bortom kampen om verklighetsbilden – Sverige i en internationell jämförelse, som visar att Sverige rankas minst lika högt i dag.
Den nya rapporten bygger på en genomgång av nära 50 internationella index och rankningar, och visar att Sverige regelmässigt rankas som ett av världens tio främsta länder, i sex rankningar det bästa landet i världen (se mer i tabellen längst ner).
Varför är frågan om Sverigebilden viktig?
– Den är viktig både nationellt och internationellt – bilden påverkar åsikter och i förlängningen hur man röstar. Tror man att vi står inför en systemkollaps så påverkar det hur man röstar. Internationellt används också Sverige som slagträ i debatten, och då är det viktigt även där vilken bild som ges.
Påverkas Sverigebilden i debatten mer under ett valår?
– Ja, ända sedan den så kallade flyktingvågen är det vanligt att framställa Sverige som ett land med väldigt stora problem eller som ett land nära systemkollaps. En del påstår till och med att det pågår låggradigt inbördeskrig. Under ett valår intensifieras kampen om verklighetsbilden ännu mer.
Svårare nå kompromisser
Under ett seminarium som nyligen hölls av Futurion konstaterade Jesper Strömbäck att den politiska debatten allt mer handlar om verklighetsbeskrivningarna, snarare än om vad politikerna vill göra. Något som enligt honom öppnar för strategiska gestaltningar – det vill säga att välja vissa fakta framför andra.
– Det är naturligt att göra så i politiken men är förknippat med en rad olika risker, sade han då. Selektivt användande av forskning och fakta ökar risken för desinformation, vilket ger felaktiga bilder av verkligheten. Det ökar också risken för mer polarisering och politiska låsningar.
När debatten handlar om verklighetsbilden i stället för om åsikter, hamnar fokus på vem som har rätt eller fel och skymmer debatten om politikens innehåll.
– Att nå politiska kompromisser blir svårare. Och i det läget vi har i dag, vet vi att inget parti kan styra utan kompromisser med andra.
Det går ju att se att det är ”information” som riksdagsledamöterna rimligen måste veta inte stämmer
Jesper Strömbäck följer olika riksdagsledamöter i sociala medier, och menar att vissa av dem oftare sprider uppgifter som uppenbart inte stämmer.
– Det går ju att se att det är ”information” som riksdagsledamöterna rimligen måste veta inte stämmer. Och då är det en avsikt att desinformera, menar han. Sedan delas det vidare på sociala medier av andra, ibland i god tro. Om ett budskap stämmer med det man redan tror, ökar sannolikheten att man tror att det är sant.
Har du några konkreta exempel där politiker medvetet har spridit falsk eller missvisande information?
– Ja. Det mest entydiga är när ett flertal moderater, sverigedemokrater och andra nyligen retweetade en lista från Forbes.com – där man inte är alls lika noggrann med faktagranskning som i tidningen – där man listade de farligaste länderna för kvinnliga resenärer. Sverige kom på andra plats. Listan baserades på någon icke vetenskaplig undersökning av bland annat hur vanligt det var att kvinnor anmälde sexuella brott.
– Bland annat moderater delade den, men de måste ju veta att Sverige inte alls är ett av de farligaste länderna och att lagstiftningen skiljer sig kraftigt mellan länder när det gäller bland annat sexuella brott.
Hur ska man bemöta den här utvecklingen?
– Det är viktigt att som forskare lyfta fram vad forskningen visar, antingen proaktivt med en rapport, eller genom att gå in i debatten. Det är också viktigt att medierna ställer politiker och andra till svars. Och att ledarskribenter inte sprider felaktig och missvisande information vidare.
De som gynnas av resultatet gillar den, andra ogillar.
Jesper Strömbäck berättar att han har fått många och skiftande reaktioner på rapporten.
– Den dissas av delar från den politiska högern, och gillas av politiker från mitten till vänster. Många hävdar också utan grund att den bild som rapporten ger helt enkelt inte stämmer. Ett generellt mönster är att de som gynnas av slutsatserna gillar den, andra ogillar.
Det illustrerar den politiska logiken att vi vill ta åt oss av det som är bra och som ger stöd åt vad vi redan tycker
Till saken hör att när Jesper Strömbäck gjorde en liknande genomgång under alliansregeringens tid, kom det positiva reaktioner från personer som sympatiserade med allianspartierna och kritik från de som sympatiserade med oppositionen.
– Det illustrerar den politiska logiken att vi vill ta åt oss av det som är bra och som ger stöd åt vad vi redan tycker eller de partier som vi sympatiserar med. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg det faktum att Sverige räknas som ett av världens främsta länder är ett resultat av den samlade politiken under decennier. För den bär alla partier som suttit i regeringen och haft inflytande ett ansvar, oavsett om det handlar om partier till vänster eller höger.
Både S-regeringen och Alliansen har haft kravaller
Vi lider av närsynthet i den politiska debatten, säger han.
– Som efter kravallerna nyligen, då dyker det upp krav på att Morgan Johansson ska avgå. Men vid Husbykravallerna (2013, då en polis dödades och även de kravallerna spreds till ett antal städer, reds anm) var det Alliansen som styrde. Många samhällsfenomen kommer och går.
Hur ska vi undvika risken att även de som vill vara nyanserade måste skriva allt i svart-vitt för att höras i debatten?
– Det är ett grundläggande strukturproblem, och särskilt aktuellt under ett valår. Men jag tror att ska man vinna långsiktigt förtroende ska man inte skrika högst. Man vinner på att vara nyanserad, kanske inte kortsiktigt men långsiktigt.
jag tror att ska man vinna långsiktigt förtroende ska man inte skrika högst. Man vinner på att vara nyanserad
Själv har Jesper Strömbäck svårt att se något parti just nu som jobbar mer långsiktigt på det sättet, alla fokuserar på problem. Människan behöver hopp också. Och han tror att det finns utrymme att måla upp en mer positiv politik.
– Att det ser ut som det gör är heller ingen automatisk utveckling, det är ett resultat av vad både politiker och journalister gör och vad vi medborgare belönar. Nu är det som om alla tror att man måste gapa högt, att man måste vara vass för att höras. Men då får man en nedåtgående spiral. Det krävs att någon har integritet, belönar det vi säger att vi vill ha: mer saklighet och mindre käbbel. Då måste vi visa det i handling också. Men det är inte lätt att åstadkomma en förändring av hur debatten förs.
Exempel på hur man bygger på förtroende
Han lyfter fram ett intressant exempel på sociala medier: Skolinkvisitionen på Twitter. Bakom står Marcus Larsson, lärare och en av grundarna till tankesmedjan Balans.
– Han har inte byggt förtroendet och framgången på att vara gaphals, utan underbygger hela tiden sina påståenden med fakta.
– Det viktigaste är att det finns åsikter, och det finns fakta. Fakta är att Sverige regelmässigt rankas som ett av världens bästa länder. Sedan innebär det inte att Sverige saknar problem, men ska de lösas krävs en saklig debatt grundad på fakta.
Democracy Index 4 2021 167 Freedom in the World 1 2022 210 Human Freedom Index 9 2021 165 World Press Freedom 3 2021 180 Rule of Law Index 4 2021 139 Corruption Perceptions Ind 4 2021 180 Global Corruption Index 5 2021 196 Global Peace Index 15 2021 163 Fragile States Index 8 2021 179 Human Development Index 7 2020 189 Gender Inequality Index 3 2020 189 Gender Gap Index 5 2021 156 Gender Equality Index 1 2021 27 Women, Peace and Sec. Ind. 7 2021 170 Euro Health Consumer Ind. 8 2018 35 Social Progress Index 7 2021 168 Social Justice Index 5 2019 41 Human Capital Index 3 2020 174 Better Life Index 8 2020 40 Inclusive Development Index 6 2018 103 Kids Rights Index 4 2021 182 Global Compet. Index 8 2019 141 World Compet. Ranking 2 2021 64 World Dig. Compet. Ranking 3 2021 64 Ease of Doing Business 10 2020 190 Global Innovation Index 2 2021 132 European Innov Scoreboard 1 2021 27 Network Readiness Index 2 2021 130 Digital Econ. and Soc. Index 3 2021 27 ICT Development Index 11 2017 176 Global Entrepreneurship Index 10 2019 137 International Prop. Rights Index13 2021 129 Econ. Freedom of the World 37 2021 165 Index of Economic Freedom 11 2022 177 Intern. Tax Compet. Index 8 2021 37 Travel&Tourism Compet. Index 22 2019 140 Global Talent Compet. Index 5 2021 134 World Talent Ranking 2 2021 64 Environmental Perf. Index 8 2020 180 Sustainable Dev. Goals Index 2 2021 165 Climate Change Perf. Index 2 2022 60 Energy Architect. Perf. Index 3 2017 127 Global Food Security Index 13 2021 113 Global Health Security Index 10 2021 195 Global Sust. Compet. Index 1 2021 180 Legatum Prosperity Index 3 2021 167 Good Country Index 1 2020 149 Commitment to Dev. Index 1 2021 40
Sveriges rankningar
Index Placering År Antal länder