Försvarets låga löner hotar Sveriges operativa förmåga Det är dags för Försvarsmakten att ta lönefrågan på allvar för att säkra Sveriges försvarsförmåga, skriver Caroline Nilsson. Foto: Johan Nilsson/TT och TCO.
Debatt

Försvarets låga löner hotar Sveriges operativa förmåga

Årets löneförhandlingar blir ett vägskäl. Infrias ÖB:s löften om skäliga löner för Försvarsmakten, eller ska kompetensflykten tillta? skriver Caroline Nilsson, ordförande i Försvarsförbundet.
26 sep 2024 | 06:30
+1
5
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
3

Det är hög tid att fråga om Försvarsmakten verkligen kommer att infria sina löften om löneökningar för sina anställda. Årets löneförhandlingar kan bli ett avgörande vägskäl för Försvarsmaktens framtid, och för att Sverige ska kunna behålla en stark och effektiv försvarsmakt måste lönefrågan prioriteras på ett sätt som hittills saknats.

Överbefälhavare Micael Bydén har upprepade gånger poängterat vikten av att kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal genom rättvisa löner. Men när blir dessa ord verklighet? Vi som fackförbund har sett en utveckling där höga ambitioner och fina ord om ”konkurrenskraftiga löner” ofta inte resulterar i den förändring som behövs.

Förra årets löneförhandling mynnade ut i missnöje och uppgivenhet.

Försvarsmakten står inför betydande utmaningar med en akut personalbrist och en allt hårdare konkurrens från andra arbetsgivare som erbjuder bättre villkor. Vi märker av en utbredd besvikelse bland våra medlemmar inom myndigheten efter att förra årets löneförhandling återigen mynnade ut i missnöje och uppgivenhet.

Våra medlemmar rapporterar att specialister inom tekniska yrken och andra högt kvalificerade roller lämnar myndigheten, inte för att de saknar engagemang för sitt uppdrag, utan för att lönerna inte motsvarar det ansvar och den expertis de bär. 

Det är vanligt att civil personal kan höja sina löner med 3 000–10 000 kronor genom att ta liknande jobb på annan plats.

Lönerna inom Försvarsmakten har halkat efter, och det är vanligt att civil personal kan höja sina löner med 3 000–10 000 kronor genom att ta liknande jobb på annan plats. I vissa fall har personer inom teknikområdet sett löneökningar på upp till 20 000 kronor när de bytt till privat sektor. Flygtekniker är ett tydligt exempel på detta, då många lämnar försvaret för att få betydligt bättre betalt.

Denna kompetensflykt utgör inte bara ett arbetsgivarproblem, utan hotar också Sveriges operativa förmåga och beredskap. Det är inte längre hållbart att förlita sig på vaga löften om ”skäliga” löner – vi har hört dessa ord förut utan att se verklig förändring.
Vi kräver handling och konkreta förändringar som gör skillnad för våra medlemmar.

Vi har hört löften om förändring, men nu krävs det konkreta åtgärder.

Vi står nu vid ett vägskäl. Våra medlemmar har under alltför lång tid arbetat under villkor som inte speglar deras expertis, ansvar eller de krav som ställs på dem. Det är inte hållbart att förvänta sig att kvalificerad personal ska stanna kvar i Försvarsmakten utan en reell förbättring av lönerna.

Vi har hört löften om förändring, men nu krävs det konkreta åtgärder. Försvaret måste visa att de menar allvar – annars riskerar vi att förlora ännu fler värdefulla
medarbetare.

Det är dags för Försvarsmakten att ta lönefrågan på allvar och leverera de förändringar som krävs för att säkra Sveriges försvarsförmåga.

Caroline Nilsson
Förbundsordförande på Försvarsförbundet

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev