Debatten om AI och jobben har snabbt blivit dyster. Särskilt när det gäller unga.
Nyligen publicerade forskare tillsammans med AI Swedens Arbetsmarknadens AI-råd en uppmärksammad debattartikel i DN Debatt där de för första gången visar hur generativ AI påverkar den svenska arbetsmarknaden.
Deras slutsats är tydlig: sysselsättningen bland unga i AI-exponerade yrken har minskat, medan den ökat bland äldre. Som mest handlar det om en nedgång på 5,5 procent för unga i början av 2025.
Men det mest intressanta i deras analys är kanske inte minskningen i sig – utan vad som faktiskt driver utvecklingen. Forskarna visar att nedgången i jobbannonser snarare hänger ihop med konjunkturen än med AI.
Nya jobb tillkommer
Tekniken verkar i dagsläget inte minska antalet jobb, utan förändra vilka som får dem.
Det är en viktig skillnad, för det innebär att vi inte står inför en arbetsmarknad som krymper – utan en som ritas om.
Och här behöver vi bredda perspektivet.
För samtidigt som vissa instegsroller förändras eller försvinner, växer helt nya fram. I Deels nyligen släppta State of Global Hiring Report ser vi hur nya yrkeskategorier kopplade till AI ökar kraftigt. Ett tydligt exempel är rollen som AI-tränare, som vuxit med över 280 procent på ett år. Det är roller som inte existerade för bara några år sedan.
Vi ser också hur AI inte längre är en isolerad teknisk funktion. Företag bygger nu specialiserade roller inom allt från HR till finans – där AI är en integrerad del av arbetet.
Det här liknar tidigare tekniksprång. Nya jobb ersätter inte alltid gamla rakt av – de förändrar spelplanen.
Talangpoolen är global
Samtidigt sker en annan förändring som ofta glöms bort i debatten: arbetsmarknaden är inte längre lokal.
För kunskapsarbete har Sverige i praktiken blivit en del av en global talangpool. Svenska bolag rekryterar internationellt och svenska talanger jobbar för företag i andra länder. Det betyder att en ung svensk inte längre konkurrerar om jobben i sin stad, utan om möjligheter världen över.
Jag ser tecken på denna ändrade spelplan i praktiken varje dag. Företag jag möter letar inte längre efter “den bästa kandidaten i Sverige”, utan efter den bästa kandidaten, punkt. Och lika ofta ser jag svenska talanger som tar roller i internationella bolag utan att flytta en meter.
Det är en enorm möjlighet – men också en utmaning. För det ställer helt nya krav på hur vi bygger kompetens, särskilt i början av karriären.
Omställningen kräver arbete
Här har Sverige ett övertag. Vi har ett utbildningssystem som är tillgängligt för alla. En arbetsmarknadsmodell som bygger på samarbete snarare än konflikt. Och starka institutioner som historiskt har hjälpt oss att ställa om när ekonomin förändras.
Men det betyder inte att omställningen sker av sig själv. Tvärtom. Det kräver en hel del arbete av oss alla.
- Politiken behöver skapa snabbare och mer flexibla utbildningsvägar som behandlar AI som en självklar del av arbetsmarknaden, inte ett sidospår.
- Näringslivet måste sluta se juniora roller som något som kan effektiviseras bort. I stället behöver företag aktivt designa nya instegsjobb där unga får arbeta tillsammans med AI, inte konkurrera med den.
- Och utbildningssystemet behöver komma närmare verkligheten, med fler samarbeten med företag och tydligare koppling till de kompetenser som faktiskt efterfrågas.
Samtidigt har vi alla ett ansvar att förändra hur vi ser på karriärens början. För det första jobbet kanske inte längre handlar om att göra enkla uppgifter. Det handlar istället om att snabbt lära sig jobba med avancerade verktyg.
Sverige kan forma arbetsmarknaden
Men det handlar också om något större: perspektiv.
Varje teknologiskt skifte har skapat oro. Och varje gång har vi underskattat vår egen förmåga att anpassa oss.
AI är inget undantag.
Frågan är inte om arbetsmarknaden förändras utan om vi väljer att vara med och forma den.
Sverige har alla möjligheter att göra just det.
