Den nya AI-tekniken ändrar vilka som får jobb. Detta menar forskare knutna till universitet i Örebro, Århus och Kiel i en ny studie. De presenterar sina resultat på DN Debatt tillsammans med företrädare för Arbetsmarknadens AI-råd, ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och AI Sweden.
Den nya studien visar att sysselsättningen bland unga 22–25 år i AI-exponerade yrken minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025 efter att generativ AI fick sitt genomslag, jämfört med yrken med lägre AI-exponering hos samma arbetsgivare. Samtidigt ökade sysselsättningen i äldre åldersgrupper, som mest i gruppen över 50 år där den ökade med drygt 1 procent. Utvecklingen liknar den som noterats i USA av Erik Brynjolfsson med flera 2025.
Foto: Jesper Mattson
Några av de yrken som visade upp förändringarna var mjukvaruutvecklare, kundtjänst och löneadministratörer, berättar forskaren Magnus Lodefalk.
Att färre unga anställts i dessa yrken beror inte bara på att färre personer nyanställts i yrkena i lågkonjunkturen, utan utvecklingen är isolerad från konjunkturpåverkan, säger han.
Men borde inte unga vara extra attraktiva på en arbetsmarknad som efterfrågar AI-kompetens?
– I vissa yrken där mycket kan automatiseras kan de som är mer seniora ha lärt sig mycket på jobbet. De har mycket erfarenhet och kan bli mer produktiva med AI. Om juniora uppgifter kan utföras lika snabbt eller snabbare – då kanske man resonerar att varför ska vi anställa någon junior som gör det som AI kan göra snabbare, säger Magnus Lodefalk.
Man ropade på vargen
Resultatet av AI-påverkan kan vara både att yrkesroller försvinner eller att de förändras och blir mer produktiva med AI-verktyg.
– Historiskt har man ofta ropat vargen kommer vid teknikutveckling, men i yrkena som påverkas kan det också bli fler jobb istället för färre. Yrkestiteln kanske är samma men arbetets innehåll har fått tonvikt på andra saker. Om tekniken kan automatisera delar i ett yrke så kan yrket förflytta sig i andra riktningar och kanske uppgraderas och ta över uppgifter som överordnade tidigare gjort.
I presentationen av forskningen på DN Debatt skriver forskarna att de rekommenderar att förmågan att använda AI behöver utvecklas i hela utbildningssystemet.
Har blivit tuffare för nyexade
Vad har man då för nytta av att lära sig om AI om yrken automatiseras och försvinner? Blir det inte snarare viktigare att välja rätt framtidsyrken?
– Rekommendationerna i debattartikeln är utifrån vad vi tänker i allmänhet men betyder inte att det stämmer för varje enskilt yrke. Men i många yrken blir det viktigt att förstå när och hur man ska använda AI. Det behöver man nog ha med sig för att vara relevant och göra ett bra jobb.
Magnus Lodefalk framhåller att mönstren som man funnit är relativt kortsiktiga.
– Vi tittar på tre års sikt och det är svårt att veta hur det utvecklar sig och vilken kompetensmix man vill ha framöver. Men vi tycker att det är viktigt att flagga för utvecklingen och se om det behövs åtgärder. Det har blivit lite tuffare för unga eller nyexaminerade och det är viktigt att peka på det.
