De utan kollektivavtal blir utan hjälp när de söker omställningsstudiestöd Anna Walldén som är avdelningschef för den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet. Foto: United Frog Studios

De utan kollektivavtal blir utan hjälp när de söker omställningsstudiestöd

Omställningstudiestödet Intresset för det nya studiestödet är stort. Redan de första dagarna har fler sökt än budgeterat för nästa år. Men egenföretagare och andra som inte omfattas kollektivavtal får klara sig själva när de ska göra sin ansökan. Deras omställningsorganisation ska upphandlas och upphandlingen har överklagats.
Rickard Jakbo
5 okt 2022
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

När det nya omställningsstudiestödet presenterades beskrev centerpartiets Martin Ådahl det som en stor seger att även de utan kollektivavtal omfattas.

Men nu visar det sig att just de hamnar i kläm. Upphandlingen av deras omställningsorganisation har överklagats och nu får de klara sig själva.

Den första oktober blev det möjligt att söka det nya generösa omställningsstudiestödet. Redan efter fyra dagar hade Centrala Studiestödsnämnden, CSN, fått in långt fler ansökningar än vad man prognosticerat för hela 2022. Myndighetens ursprungliga prognos för i år låg på 5 300 sökande, men bara fram till morgonen den fjärde oktober hade 6 072 ansökningar kommit in.

Eftersom budgeten är begränsad under reformens första år, och endast bedöms räcka till 5 650 heltidsstudieplatser, blir det först till kvarn som gäller.

Nu visar det sig att det kan bli extra stressigt att hinna till kvarn för de som arbetar utanför kollektivavtalen, till exempel egenföretagare och anställda på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Det var nämligen tänkt att de skulle vända sig till den nystartade offentliga omställningsorganisationen för att få hjälp med att bedöma om vilka av utbildningarna som vore lämpliga utifrån arbetsmarknadens behov.

Upphandlingen har överprövats

Men eftersom organisationen fått i uppdrag att upphandla dessa bedömningar, och denna upphandling hejdats av en överprövningsprocess, kan denna grupp omställningsintresserade inte få denna hjälp.

– Vi är jätteledsna över det här, men när det är offentliga upphandlingar med stora värden är sannolikheten stor att det blir överklaganden, säger Anna Walldén som är avdelningschef för den offentliga omställningsorganisationen inom Kammarkollegiet.

Hon säger att hon egentligen skulle vilja prata om de stora möjligheter som uppstått i och med det nya stödet. Men nu kan hon bara att konstatera att den del av stödet som den offentliga omställningsorganisationen skulle svara för inte går att verkställa.

– Det är det olyckliga just nu, att vi inte kan ge något stöd för närvarande.

För dem som ska få hjälp av kollektivavtalsstyrda omställningsorganisationerna TRR och TSL finns inte problemet. De kan få hjälp med både rådgivning och de yttranden om utbildningarna som CSN efterfrågar.

Måste komplettera med eget yttrande

Men med den statliga omställningsorganisationen är det annorlunda. De fyra aktörer och företag som lämnat anbud på rådgivning, vägledning och yttrandena om arbetsmarknadens behov, har hamnat i en upphandlingstvist i förvaltningsrätten i Stockholm, vars slutdatum ingen vågar sia om.

Du kan alltid ansöka och du hamnar då i kön hos CSN

Anna Walldén betonar dock att de grupper som hennes omställningsavdelning inom Kammarkollegiet var tänkt att stötta fortfarande kan ansöka om det nya studiestödet, även om de inte just nu får hjälp med stöd och yttranden.

– Du kan alltid ansöka och du hamnar då i kön hos CSN. Vi uppmanar till det. Sedan kan omställningsstödsorganisationen bli inkopplad vid ett senare tillfälle, säger hon.

När det gäller hur dessa grupper på egen hand ska bedöma en utbildnings effekt på hur attraktiv man blir på arbetsmarknaden, hänvisar Kammarkollegiet till CSN. Även utbildningsdepartementet hänvisar till CSN.

CSN:s Alexandra Swenning, utredare på myndighetens rättsavdelning, berättar för Arbetsvärlden att de som ansökt och som tillhör den offentliga omställningsorganisationen kommer att få ett brev där de ombeds att komplettera sin ansökan med ett eget yttrande.

Den sökande ska motivera ansökan

I kompletteringen ska framgå hur den sökta utbildningen kommer att stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. De sökande ska också motivera varför de vill gå utbildningen, varför de skulle blir mer attraktiva på arbetsmarknaden, och om det handlar om att fylla på med ny kompetens i den nuvarande yrkesrollen eller om de behöver studera för att byta yrke.

Omställningsstudiestödet

Det statliga omställningsstudiestödet kom till i samband med att las-reglerna gjordes om.

Det riktar sig till personer mitt i livet som vill vidareutbilda sig. Stödet gör det möjligt att få 80 procent av lönen i bidrag upp till ett tak, för nästa år 26 625 kronor i månaden, och summan kan betalas ut för 44 veckors heltidsstudier, eller längre vid deltidsstudier.

Vissa omställningsorganisationer, som styrs av facken och arbetsgivarna, kan dessutom betala ut ett kompletterande studiebidrag utöver det statliga bidraget. Stödet kan också kompletteras med ett lån. Den studerande kan arbeta samtidigt som stödet, men får då bara stödet för den tid som man inte arbetar. Det betyder att om en person arbetar 60 procent, kan denne få motsvarande 40 procent av omställningsstudiestödet.

Källa: CSN

+ Expandera

”För de fall det råder hård konkurrens eller överetablering på arbetsmarknaden inom det arbetsområde som utbildningen skulle leda till, behöver de studerande beskriva om de har särskilda skäl för att ändå gå utbildningen, och beskriva dessa skäl”, säger CSN:s Alexandra Swenning, i ett e-postsvar.
Finansiellt sett är omställningsstudiestödet begränsat inför 2023.

Finns det en risk att dessa grupper hamnar sist i kön, då de inte kan få vare sig rådgivning eller yttranden som det var tänkt?

”Ansökningar beviljas i den ordning de kommer in till CSN, och beviljas så länge pengarna inom aktuell pott räcker. Har ansökan kommit in till CSN så spelar det alltså ingen roll om den studerandes eget yttrande inkommer senare”, skriver myndighetens utredare till Arbetsvärlden.

Hur många personer räknar man då med kommer att höra av sig till den statliga omställningsorganisationen för att få hjälp när allt fungerar enligt plan?

Kammarkollegiets Anna Walldén berättar att den försiktiga uppskattning som finns talar om cirka 32 000 personer årligen. Här ingår drygt 5 000 egenföretagare som endast kan få hjälp med yttranden om arbetsmarknaden, men inte vägledning och rådgivning.

Relaterad läsning

Rickard Jakbo
5 okt 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar