Calmfors: Arbetsgivarens frihet spelar roll Professor Lars Calmfors. Foto: Anders Wiklund / TT

Calmfors: Arbetsgivarens frihet spelar roll

Lasförhandlingar Mindre strikt anställningsskydd leder till fler nyanställningar, och kan möjligen gynna nyanlända och långtidsarbetslösa. Slutsatsen drar professor Lars Calmfors inför upplösningen av förhandlingarna om ett förändrat anställningsskydd. Om parterna inte blir överens på onsdagen väntar lagstiftning.
Carl von Scheele
30 sep 2020 | 14:54
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Senare i dag borde parterna, PTK, LO och Svenskt Näringsliv, offentliggöra om de går i mål i förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd. Mycket står på spel. Frågan är om parterna kan leverera en förändring som kan accepteras av alla fyra partier bakom januariavtalet.

Om parterna misslyckas väntar lagstiftning. Undantagen i Lagen om anställningsskydd (LAS) utökas till fem nyckelpersoner. Begränsningen av undantagsreglerna till de minsta företagen med högst 10 anställda slopas. Även uppsägningar på grund av personliga skäl ska underlättas, föreslår utredningen ”En moderniserad arbetsrätt”.

 Efterfrågan styr, men på marginalen spelar arbetsgivarens frihet roll.

Enligt professor Lars Calmfors vid Stockholms universitet underlättar sådana åtgärder för de som är nya på arbetsmarknaden, till exempel unga och nyanlända, men också för långtidsarbetslösa. Fler av dem får anställning vid svagare anställningsskydd.

− Ja, det är en vanlig bedömning i forskningen. Ett mindre strikt anställningsskydd leder till fler nyanställningar och men också fler friställningar.

”Kan anta att nyanlända gynnas”

Hur mycket detta underlättar för inträdet på arbetsmarknaden för nytillträdda och långtidsarbetslösa är svårt att bedöma. Effekten är trolig, men svår att kvantifiera, enligt professor Calmfors.

Om även nyanlända gynnas av ett svagare anställningsskydd är svårt att veta. Någon forskning om sambandet finns inte. Men Lars Calmfors drar paralleller till forskning som visar att unga och långtidsarbetslösa gynnas.

Parternas förhandlingar

Parterna, PTK. LO och Svenskt Näringsliv, ska enligt planerna vara klara med sina LAS-förhandlingar i dag den 30 september. I morgon inleds den på grund av coronapandemin uppskjutna avtalsrörelsen.

Parterna har kommit överens om att förhandlingarna gäller: anställningsskyddsregler, omställningssystemet och arbetslöshetsförsäkringen.

Förändringarna av anställningsskyddet enligt parternas avsiktsförklaring:

·        ska öka arbetsgivarnas möjlighet till rätt bemanning,

·        öka förutsägbarheten för både arbetsgivare och arbetstagare kring hur en anställning avslutas och vilka kostnader arbetsgivaren har vid dessa tillfällen.

·        stärka tillsvidareanställningar som anställningsform gentemot andra anställningar.

·        Innebär slopande av allmän visstid som ska ersättas av andra anställningsformer.

En knäckfråga i förhandlingarna har blivit arbetsgivarnas krav på en förändring av begreppet saklig grund, som LO:s representantskap sagt nej till en förändring av.

I parternas avsikter finns mål om ett förstärkt omställningssystem, som även ska omfatta anställda i företag utan kollektivavtal.

I en tredje del överväger parterna att ersätta dagens statligt finansierade a-kassa med en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.

+ Expandera

– I analogi med det kan man anta att nyanlända gynnas eftersom det är en utsatt grupp.

Exakt hur ett förändrat anställningsskydd påverkar arbetsmarknaden är en mycket svårbedömd fråga.

Den förväntade produktiviteten spelar en viktig roll vid beslut om nyanställningar. Om det är dyrt att säga upp en person som inte fungerar och man därför behåller denne sjunker det förväntade produktionstillskottet vid nyanställningar. Alternativt kan man se det som att  den förväntade lönekostnaden stiger om arbetsgivaren ser en dyr prislapp framför sig vid uppsägningar som genomförs, enligt Calmfors.

Ytterst är det ändå efterfrågan på företagets produktion som är avgörande för anställningar.

− Ja, det klart att efterfrågan styr, men på marginalen spelar arbetsgivarens frihet roll, både vad det gäller möjligheten till uppsägningar av personliga skäl och hur begränsande turordningsreglerna är.

Vid presentationen av förslaget om ändringar av LAS i juni sa utredaren Gudmund Toijer att fler äldre riskerar långtidsarbetslöshet med förslaget. Han trodde inte åtgärderna skulle öka sysselsättningen, utan förändra sammansättningen på arbetskraften. Yngre och nyanlända skulle gynnas, enligt Calmfors.

Men i januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna är detta inte målet, utan ”ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar”.

”Avtal bättre än lagstiftning”

Lars Calmfors gör emellertid samma bedömning som Toijer. Dagens LAS, som under den första tiden kallades Åmanlagarna, stiftades med argumentet att skydda de äldre, konstaterar han.

Utredningens förslag

I juni lade justitieråd Gudmund Toijer fram sin utredning ”Moderniserad arbetsrätt”. De viktigaste förslagen är:

·        Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist får arbetsgivaren undanta fem nyckelpersoner. Det gäller alla företag.

·        Arbetstagare får laglig rätt till kompetensutveckling. Om detta inte är genomfört vid uppsägningar blir arbetsgivaren skadeståndsskyldig.

·        Begreppet saklig grund vid uppsägningar blir kvar.

·        Uppsägningar vid företag med 15 anställda eller mindre ska inte kunna ogiltigförklaras. Om en domstol bedömer att arbetsgivaren saknar saklig grund för uppsägningen utgår skadestånd till den uppsagde.

·        Huvudregeln för övriga arbetsgivare är att anställningen inte kvarstår under en tvist. För att anställningen ska kvarstå måste arbetstagaren göra troligt i en interimistisk domstolsprövning att uppsägningen saknar saklig grund

·        Förtur till nyanställningar för visstidsanställda förstärks. Den ska gälla efter 9 månaders anställning mot dagens 12 månader.

+ Expandera

− Man har i forskningen inte kunnat se något samband mellan å ena sidan total sysselsättning och arbetslöshet och å andra sidan hur strikt anställningsskyddet är.

− Allt hänger på hur man parar ihop eventuella förändringar med stöd till omställning och kompetensutveckling.

På något sätt måste mer resurser till kompetensutveckling tillföras.

I utredningens förslag till lagstiftning finns en skyldighet för arbetsgivaren att ge kompetensutveckling. Om den inte är genomförd vid uppsägningar kan arbetsgivaren få betala skadestånd. Enligt professor

Januariavtalet

I regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L regleras förändringarna i arbetsrätten i punkt 20:

·        Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.

·        Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Särskilt mindre företag ska ha lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.

·        arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga ska stärkas.

·        Om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.

+ Expandera
Calmfors är lagstiftningsvägen på detta område ett trubbigt instrument för att åstadkomma en kompetenshöjning bland anställda i näringslivet.

Här kan parterna avtalsvägen gör mer än vad lagstiftarna förmår.

− På något sätt måste mer resurser till kompetensutveckling tillföras. Här behövs någon form av kollektiv avsättning till fonder. Om det ska bli effektivt hanteras det bäst avtalsvägen.

Nyhetsbrev

Carl von Scheele
30 sep 2020 | 14:54

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev