Finns ett hot mot demokratin i dag, Britta Lejon, ordförande för ST?
– Ja. Man ska inte överdriva, men tyvärr måste man svara ja på den frågan. Det handlar framför allt om två hot, där det ena är ett problem med ett parti – Sverigedemokraterna – i riksdagen, som inte delar de grundläggande värderingarna som vi andra delar: om människors lika värde.
Vad skulle ett ökat inflytande för Sverigedemokraterna betyda för ert fackliga arbete, tror du?
– Jag vet att det finns medlemmar som jobbar på regeringskansliet som är oroliga: ”vad ska vi göra om de får en ministerpost?”. Vårt råd är ju att de ska göra sitt jobb, det finns inga samvetsklausuler. Men någonstans kommer man till en ideologisk punkt där man hamnar i ett moraliskt dilemma. Det finns en gräns för vad man kan ställa upp på.
Förbereda oss för Trumpläge
Hon tar exemplet USA, där anställda vid Trumpadministrationen har fått fråga sig om presidentens politik är förenlig med den amerikanska konstitutionen. (I går onsdag gick en högt uppsatt regeringstjänsteman anonymt ut i en debattartikel i New York Times och meddelar att han eller hon är en del av ett internt motstånd mot presidenten. Reds anm.)
– I Sverige handlar det om att följa grundlagen. Jag hoppas naturligtvis att vi i Sverige inte hamnar där, men jag tror att vi måste förbereda oss på att det kan bli så.
– Och att vi över huvud taget måste fundera över det – det är ett nytt läge.
Vi:et på väg bort?
Det andra hotet mot demokratin är enligt Britta Lejon ett allt hårdare tonläge där extrema grupper men också andra, som politiker, bidrar till upptrappningen.
– Vi ser en polarisering av verklighetsbilden, och av mediekonsumtionen. Den hotfulla och hatiska diskussionen om samhällsklimatet får effekter på lång sikt.
Hon befarar att effekterna är att det gemensamma vi:et snabbt kan vara på väg bort.
– Men vi behöver varandra. Vi delar varandras framtid och kan inte lösa de utmaningarna vi står inför om det bara är några med på tåget. Då måste vi åtminstone försöka förstå varandra. Det är då jag blir så orolig över att polariseringen verkar öka.
Men politikerna har ett jätteansvar för hur de själva uppträder, och vilken verklighetsbild man ger.
Hon var själv demokratiminister i S-regeringen 1998–2002. Den tidens demokratidebatt ägnades mycket åt hur man kan involvera fler i politiken och öka valdeltagandet.
Dagens politiker ska verka i ett helt annat sammanhang.
– Jag förstår att det är otroligt svårt att vara politiker i dag, när gamla kartor och sanningar snabbt förändras. Men politikerna har ett jätteansvar för hur de själva uppträder, och vilken verklighetsbild man ger.
Hoten mot tjänstemän allvarliga
Bilden av ett samhälle tyngt av migrationsproblem, av brott och behoven av straff, har länge ställts mot bilden av ett välfungerande samhälle i stort. Många som i sina jobb har till uppgift att upprätthålla det fungerande samhället är just hennes medlemmar. Britta Lejon kallar dem för ”demokratins trädgårdsarbetare”.
När attacker, hot och trakasserier av statstjänstemän ökar påverkas till slut myndighetsutövningen, något som också visades i en undersökning som ST gjorde för några år sedan.
– Och det är ju en otroligt allvarlig utveckling. Några arbetsgivare, som Försäkringskassan, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, har startat ett aktivt arbete för att mota den utvecklingen. Men fler skulle behöva ta i det här.
ST har i många år arbetat för en obligatorisk statstjänstemannautbildning. Anställda på statliga myndigheter har särskilda skyldigheter och rättigheter som bygger på att de i sitt utövande ska försvara medborgarnas rättigheter och det demokratiska systemet.
I våras gjorde riksdagens ett tillkännagivande som innebär att regeringen har fått i uppdrag att införa en introduktionsutbildning.
– Det var ju otroligt kraftfullt, vilket kan göra tjänstemännen tryggare i framtiden i sin tjänsteutövning.
Fackligt arbete för att försvara demokratin
2016 tog ST-kongressen ett beslut om en vision för förbundets arbete, där man ska arbeta fackligt för statstjänstemännens roll att försvara demokratin. I tider av ständigt ökande demokrati skulle det kunna upplevas som att slå in öppna dörrar, men kongressen hölls till exempel bara månader innan Erdogan genomförde massarresteringar och avskedanden av statstjänstemän efter ett kuppförsök mot presidenten.
Britta Lejon understryker att attackerna mot de demokratiska institutionerna fortsätter, och pågår i realtid, i vårt närområde.
– Som i Polen, där man avsätter domare och minskar mediefrihet. Det finns massor av exempel i nutid, så vi känner att vi har ett ansvar här och nu.
Vi kan inte sälja ut att vi tror på människors lika värde. Och det måste man också säga.
Sverigedemokraterna har enligt opinionsundersökningarna stöd av 15 till 20 procent av alla väljare. Britta Lejon är fullt medveten om att det också troligen innebär stöd från ett antal ST-medlemmar.
– De flesta som röstar på partiet kanske själva tycker att alla människor har lika värde. Problemet är att Sverigedemokraternas partiprogram och ideologi inte ger den bilden. Vi har ett ansvar att stå upp för våra grundläggande värderingar, vi kan inte sälja ut att vi tror på människors lika värde.
– Och det måste man också säga.
Arbetsvärlden söker Sverigedemokraterna för kommentar.
(Uppdaterad 6 september 2018:)
I en nyligen publicerad kartläggning av Sverigedemokraternas ställningstagande i riksdagens EU-nämnd, skriver Europaportalen att Sverigedemokraterna vid flera tillfällen har försökt stoppa EU-kommissionens åtgärder mot Polen. Polens regeringsparti Lag & Rättvisa anklagas av kommissionen för att bryta mot unionens grundläggande värden när man planerar att avskeda ett antal domare och fortsätta politiskt styra landets högsta domstol och utnämnandet av nya domare.
Enligt Europaportalen motiverar Sverigedemokraterna sitt ställningstagande med att Sverige inte ska lägga sig i polsk inrikespolitik.