Bristen på lärare och sjuksköterskor ökar ännu mer

Trots att svensk arbetsmarknad går för högvarv och sysselsättningsgraden väntas öka från med en procentenhet till drygt 79 procent 2019 väntas arbetslösheten förändras ganska lite.

I år ökar sysselsättningen med 97 000 personer i åldrarna 16–64 år, och 74 000 respektive 56 000 personer de två kommande åren.

Den övervägande majoriteten av de nya jobben väntas gå till utrikes födda där den största lediga arbetskraften finns – mer än 8 av 10 nya jobb.

Samtidigt väntas arbetslösheten öka något för utrikes födda till 2019, och anledningen till det är att arbetskraften fylls på med nyanlända som står ganska långt från arbetsmarknaden. Arbetsgivarstöd som extratjänster lyfts fram som en viktig nyckel till att få fler utrikes födda i arbete.

Skiljelinjen handlar om utbildning, de som har gymnasial utbildning och de som inte har den.

– Under de senaste tio åren så har svensk befolkningen enbart vuxit bland utrikes födda, om vi tittar på yrkesaktiv ålder. Det har varit så de sista tio åren och det kommer vara så under de åren vi pratar om här, till och med 2019. Och faktiskt några år till, säger Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen, till Arbetsvärlden.

Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen. Foto: Simon Markusson

– Så utbudet, de som kliver in på arbetsmarknaden, de är i huvudsak utrikes födda och en del av dem har kort utbildning.

Han vill dock inte säga att tudelningen på arbetsmarknaden blir större.

– Nej, jag skulle säga att den inte blir det, för jobben växer så pass brett. De växer i hela landet och de växer i alla branscher om vi bortser från jord- och skogsbruk, säger Håkan Gustavsson.

– Skiljelinjen handlar om utbildning, de som har gymnasial utbildning och de som inte har den. Med de utbildningssatsningar som finns talar allt för att fler kommer komma in på arbetsmarknaden.

Uppsving för assisterande yrken

Bristen på arbetskraft är på sådan nivå att den väntas hämma företags expansionsmöjligheter. En tydlig trend är också att kommuner och landsting ändrar i sina organisationer för att lösa problemet med den stora bristen på kvalificerad arbetskraft – och rekryterar fler stödjande yrken.

– Hittills har det varit kommuner och landsting som varit i framkant här. Lite olika personalkategorier och lite olika förutsättningar. Vi ser också begynnande tendenser till det på den privata sidan, men det finns ingen trend som vi ser tydligt hos kommuner och landsting.

Vårdbiträden och lärarassistenter är yrkesgrupper som genomgår en renässans, någonting som Arbetsvärlden tidigare har skrivit om.

– I skolan är det brist på lärare och där växlar man in administrativ personal, lärarassistenter men också kanslipersonal. Det är exempelvis olika typer av lokalvård. Delar av de här yrkena finns också i landstingens verksamheter, säger Håkan Gustavsson.

I skolan är det brist på lärare och där växlar man in administrativ personal, lärarassistenter men också kanslipersonal.

– Då är det vårdbiträden som kliver fram på ett helt annat sätt än tidigare. Undersköterskor har tidigare varit den kategori som man börjat rekrytera, nu börjar man rekrytera vårdbiträden – det har man gjort ganska tydligt under loppet av det här året.

Flera andra stödjande yrkeskategorier plockas också in i landstingen och kommunernas verksamheter.

– En del är specialistkompetenser. Det kan vara optiker, det kan vara audionomer, det kan vara arbetsterapeuter – en del av de här är bristyrken redan nu men inte alls på samma nivå som kvalificerade sjuksköterskor, säger Håkan Gustavsson.

Assistentyrkena gör alltså en comeback?

– Absolut, de står för väldigt mycket av den jobbtillväxt som vi haft inom kommuner och landsting de senaste åren.

Ökar bristen på sjuksköterskor och lärare?

– Bristen stiger både på bransch och yrke och bristen är extremt hög redan i de här tydliga legitimationsyrkena. Den kan nära på inte stiga mycket mer – men ja, det gör den.

Vad består bristen i, finns det för få utbildade eller väljer de andra branscher?

– Det är lite både och, men framför allt har det utbildats alldeles för få under jättelång tid i alla de här traditionella legitimationsyrkena men också undersköterskeyrket, vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Tyvärr vänds inte trenderna.

Är det lärarbrist hos sjuksköterskorna också?

– Ja. Det här är högskoleutbildningar men det är likadant på gymnasiet. Yrkesprogrammen har jättesvårt att hitta yrkeslärare med bakgrund i branscherna.

För den som är ung och vill ha jobb är Håkan Gustavssons råd enkelt:

– Läs klart! Just nu räcker det. Men steg två: satsa absolut på ett yrkesprogram om du känner att du vill ut och jobba. Vård- och omsorg, bygg- och anläggning, fordon- och transport. Verkstadstekniska programmet på gymnasiet. Fyra jättebra program, säger Håkan Gustavsson.