Förberedande och orienterande utbildning, eller FUB, är en av Arbetsförmedlingens största insatser för att hjälpa arbetslösa att komma i jobb. Men i en ny granskningsrapport från Riksrevisionen som släpptes i dag, torsdag, så stjälper det snarare än hjälper många av deltagarna.
Marie Gartell, rapportförfattare. Foto: Riksrevisionen
Över lag får de som deltar i FUB, som varar i högst sex månader, nämligen lägre inkomster efter avslutad insats än de som inte alls deltog i programmet.
Riksrevisionens granskning täcker perioden 2006–2011.
– Vi har jämfört olika grupper arbetssökande som bedöms ha samma förutsättningar som antingen gick i FUB, inte deltog i någon insats eller som deltog i Arbetspraktik, säger Marie Gartell, författare av rapporten, till Arbetsvärlden.
De som inte gick något program alls hade i genomsnitt två år efter insatsen 5 000–15 000 kronor högre årslön än de som gick FUB.
Att arbetssökande faktiskt får sämre inkomster genom att delta i programmet tror Marie Gartell beror på inlåsningseffekter.
Tiden i programmet är tid som man inte kan använda till att söka arbete i samma utsträckning
– Tiden i programmet är tid som man inte kan använda till att söka arbete i samma utsträckning och därför är det också mindre sannolikt att man hittar ett arbete, säger hon.
Arbetspraktik, en annan insats som Arbetsförmedlingen kan ordna, visade sig dock ha bättre resultat.
– Två år efter insatsen har de som gick Arbetspraktik 15 000–25 000 kronor mer i årslön än de som gick FUB, säger Marie Gartell.
– Det går dock inte att säga om det är möjligt att skala upp Arbetspraktik till större volymer och samtidigt behålla de här fördelarna.
Positiva effekter för vissa grupper
Däremot hade FUB positiva effekter för grupper som stod långt från arbetsmarknaden. Personer med högst förgymnasial utbildning hade fyra år efter påbörjad insats densamma eller något högre inkomst jämfört med de som inte deltog i något program.
– FUB hade också vissa positiva effekter på lång sikt för personer födda utanför Europa. De fick en högre inkomst än andra personer födda utanför Europa som inte deltog i någon insats, säger Marie Gartell.
De genererade skatteintäkterna räcker inte för att finansiera programmet
Men programmet är dyrt. Utbildningskostnaden landade på drygt två miljarder kronor för de 73 500 personer som deltog under 2016.
– Enligt våra beräkningar är FUB fortfarande en skattefinansiell förlustaffär även om man tittar på de grupper som får högre lön. Det vill säga att de genererade skatteintäkterna räcker inte för att finansiera programmet, säger Marie Gartell.
– Vår slutsats är bland annat att Arbetsförmedlingen ska vara mer restriktiv och öka sin kunskap om vilka grupper de här programmen fungerar bäst för.
TCO: Döm inte ut utbildning
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, poängterar vikten av att inte misstolka granskningens resultat.
Samuel Engblom, TCO.
– Det är viktigt att inte dra slutsatsen att utbildning som insats inte fungerar. Det här är ett program med en mängd insatser som inte är utbildning men som samlas under samma paraplynamn, säger Samuel Engblom till Arbetsvärlden.
Han menar också att slutsatsen man kan dra är att det gäller att rikta rätt insats till rätt person.
– För de med högst förgymnasial utbildning hade deltagandet i programmet ingen negativ effekt efter fyra år, och för utomeuropeiskt födda hade det en positiv effekt. Det är just de här grupperna som FUB bör rikta sig till.
Granskningen visade också att Arbetspraktik har bättre effekt samtidigt som kostnaden är mindre, borde man använda sig mer av det i stället?
– Arbetspraktik har goda resultat och fler bör få ta del av den insatsen. Men det kräver hårt arbete från Arbetsförmedlingen för att hitta fler arbetsgivare som är beredd att ta emot någon. Idag är det bara ungefär 4 500 som deltar i arbetspraktik, vilket är 10 procent färre än förra året, jämfört med drygt 40 000 i förberedande insatser, säger Samuel Engblom.
Mathias Wahlsten, chef på Arbetsförmedlingens förmedlingsavdelning, välkomnar Riksrevisionens
Mathias Wahlsten, Arbetsförmedlingen. Foto: Camilla Veide
granskning och menar att den ger myndigheten bättre förutsättningar att utveckla insatsen.
– Vi kommer ta till oss av rekommendationerna och göra en analys av hur de relaterar till FUB som den ser ut i dag. Insatsen har förändrats både vad gäller vilka som tar del av den och vad som ingår i den sedan perioden som granskningen tittar på, säger Mathias Wahlsten till Arbetsvärlden, men medger att det också förekommer att personer med högre utbildning deltar i FUB.
Enligt statistik från Arbetsförmedlingen var det hela 23 procent av deltagarna i FUB under 2016 som hade eftergymnasial utbildning. 55 procent hade högst förgymnasial utbildning och 22 procent hade gymnasial utbildning. En majoritet av deltagarna var också födda utanför Europa: 88 procent.
– Vi gör en individuell prövning och insatsen kan se väldigt olika ut för olika personer. En del nyanlända kan exempelvis behöva hjälp med språkträning, lättare matematik eller engelska.