Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Sidekicken som ska rädda välfärden Ny på svensk arbetsmarknad, i ett nytt yrke: Danny Marouky, tidigare lärare i Syrien, är nu serviceassistent på Rydskolan i Skövde. Foto: Louise Enhörning.

Sidekicken som ska rädda välfärden

Arbetsdelning I kölvattnet av new public management, nedskärningar och dåliga Pisa-resultat får välfärdens proffs ägna mer tid till kvalitetskontroller och mindre åt kärnuppgiften. Men det kan förändras av några som nu kommer in från sidan.
27 Nov 2017

Det är bara några enkla listor med punkter. Men de skvallrar om vad välfärdens högskoleutbildade professioner använder en del av sin pressade arbetstid till i dag.

Här står: Enklare städ. Kopiering av material. Iordningsställande av möbler i lokalerna. Vattna blommor, ta ut sopor och plocka leksaker.

Och:

Stå i kö på apoteket. Tvätta bilar, tanka bilar.

Bland annat.

Listorna är upprättade av facken och kommunens arbetsgivarenhet i Skövde tillsammans, när de har kartlagt arbetsuppgifter i något som kallas ”breddad kompetensförsörjning”. Resultatet av listorna skapar den nya yrkeskategorin serviceassistenter för att välfärdens professioner ska få jobba med det som är kärnuppgiften.

Man kan inte ha välutbildad personal som har för många arbetsuppgifter som de är överkvalificerade för

Foto: Louise Enhörning

Just nu har Skövde ett 80-tal anställda serviceassistenter. Det är ett ovanligt försök till ökad arbetsdelning, i stort format för att vara en kommun av den här storleken. Men fler efterfrågas ute i verksamheten; skolor – inte minst förskolor – står i kö för att få en egen serviceassistent.

Vissa säger att arbetsuppgifterna egentligen skulle kunna räcka för 300 jobb. I en enda kommun.

Arbetskraftsbristen ökar

Skövdes arbetsmarknadsstrateg Peter Lidström är en av upphovspersonerna till modellen. Han tror att den nya arbetsdelningen är nödvändig också i ett längre perspektiv.

– Man kan inte ha välutbildad personal som har för många arbetsuppgifter som de är överkvalificerade för att utföra eftersom det både är ineffektiv och kostsamt.

Men det som startade hela arbetsdelningen i Skövde var just svårigheten att rekrytera utbildad personal, den ökande arbetsbördan för de som har jobb och behovet att hitta vägar in för personer med funktionshinder och nyanlända.

Yrken där bristen ökar 2017

  • Barnskötare
  • Vårdbiträden
  • Skolassistenter
  • Elevassistenter
  • Medicinska sekreterare
  • Vårdadministratörer
  • Vårdare och boendestödjare
  • Vaktmästare

Källa: Arbetsförmedlingen.

+ Expandera

Bristen på sjuksköterskor och lärare slår snart i taket för vad som är möjligt att mäta genom Arbetsförmedlingens så kallade bristindex. Nu tillhör också medicinska sekreterare bristyrkena, ett yrke som tidigare var på väg att fasas ut från arbetsmarknaden, liksom undersköterska som på sina håll börjar närma sig bristnivåer liknande sjuksköterskornas.

Det var just en oro över den framtida kompetensförsörjningen som var en av huvudorsakerna till Skövdes nya arbetsdelning. En annan var den tudelade arbetsmarknaden – att människor med funktionshinder och nyanlända samtidigt har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Idén föddes på tåget från Stockholm till Skövde, våren 2015. Kommunens HR-chef Sofia Myrman och Peter Lidström var på väg hem från ett möte i Stockholm på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Uppe på SKL grubblade arbetsgivarenheten redan då över hur kommuner och landsting skulle kunna möta den ökande bristen inom välfärdsprofessionerna. En av tankarna som luftades där handlade om ökad arbetsdelning – kunde man organisera arbetsuppgifterna annorlunda och avlasta de stressade professionerna?

Så på tåget tillbaka till Skövde, den där våren, började Peter Lidström och Sofia Myrman plocka ihop alla bitar

I ett nätverk arbetade Peter Lidström med att hitta arbeten för personer med funktionshinder, och när en prognos över kommunens försörjning av förskollärare fram till 2020 visade att bristen på förskollärare bara skulle fortsätta öka i Skövde – då började bitarna till ett pussel bli kompletta.

Så på tåget tillbaka till Skövde, den där våren, började Peter Lidström och Sofia Myrman plocka ihop alla bitar och dra upp riktlinjerna för att testa arbetsdelning hemma, i verkligheten.

Tidigast startdatum bedömde de vara ett år framåt i tiden.

Men sedan hann verkligheten före.

I dag är Skövde den kommun som i störst skala har infört en ny typ av tjänster för avlastning av välfärdsprofessionerna

Det började på allvar den sommaren. När 2015 var till ända skulle över 160 000 migranter ha kommit till Sverige, varav några hundra till Skövde. Bland dem fanns både lärare, sjuksköterskor, läkare och ingenjörer, många från Syrien.

– Men redan på hösten det året började arbetsmarknadsenheten på kommunen inse att den modell man hade planerat behövdes redan nu.

Arbetsförmedlingen sade till oss att de måste få in fler nyanlända i arbete, och då berättade jag om våra planer på arbetsdelning, säger Peter Lidström.

Följs av forskare på Södertörns högskola

I dag är Skövde den kommun som i störst skala har infört en ny typ av tjänster för avlastning av välfärdsprofessionerna. Serviceassistenterna är anställda centralt av kommunens arbetsmarknadsenhet och man använder alla olika anställningsstöd så långt det går. Varje individ har en handlingsplan genom Arbetsförmedlingen, och får söka jobben som serviceassistenter på vanligt sätt.

Arbetsdelningen började i skolan men har också spridit sig till hemsjukvården, och där har den ökade medvetenheten om arbetsdelningens fördelar gjort att man också har inrättat en ordinarie tjänst för att serva hemsjukvården.

Arbetsdelningen följs på nära håll av forskare på Södertörns högskola, och finns beskriven i en ny bok: ”Arbetsdelning i praktiken, Satsning på nya avlastande tjänster i Skövde kommun”.

När SKL inventerade sin personalstatistik i år fick vi svart på vitt att det händer i praktiken

Håkan Gustavsson, Arbetsförmedlingens prognoschef.

Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson har haft det på känn under en tid. Efterfrågan ökar i yrken som tidigare varit på utfasning: vårdbiträden, medicinska sekreterare, skolassistenter och folk som har handel och administrationsutbildning på gymnasienivå. För en arbetsmarknadsanalytikers blick skvallrar det om förändrad arbetsdelning på arbetsmarknaden.

– Fram till i våras var det enda indiciet våra egna bristindex. Men när SKL inventerade sin personalstatistik i år fick vi svart på vitt att det händer i a– Allt som har att göra med stödjande verksamhet har ökat.

Arbetsdelning bakom sysselsättningsökning

Två gånger om året kontaktas drygt 11 000 arbetsgivare av Arbetsförmedlingen om rekryteringsplanerna. I våras berättade fler arbetsgivare än tidigare att man i brist på legitimerade försöker identifiera arbetsuppgifter som kan utföras av andra kompetenser och yrkesgrupper. Just nu pågår intervjuer inför vinterns prognos, och allt tyder på att den bilden kommer att förstärkas ytterligare när prognosen presenteras nu i december.

– Vi vågar till och med gå så långt som att dra slutsatsen att det är just den nya arbetsdelningen som har möjliggjort stora delar av den senaste tidens sysselsättningsökning i offentlig kärnverksamhet, säger Håkan Gustavsson.

På något sätt måste problemet med bristen inom professionerna lösas här och nu.

I en första vända uppskattades behovet till fyra serviceassistenter. Men efter speed dating anställdes 25 nyanlända lärare. På en gång.

I en första vända uppskattade kommunens skolchef behovet till fyra serviceassistenter i hela kommunen. Men efter speed dating anställdes 25 nyanlända lärare. På en gång.

Det är tidig eftermiddag och på Rydskolan håller årskurs två på att avsluta sitt mellanmål. Serviceassistenten Danny Marouky hjälper barnen att plocka undan resterna, och han byter några ord med en annan elev.

I 13 år var han engelsklärare i Syrien.

– Jag har varit i Sverige i två och ett halvt år. Här på Rydskolan har jag varit i tio månader, och trivs mycket bra.

Han hugger in där det behövs, tolkar ibland, och följer hela tiden instruktioner från ordinarie läraren om vad han ska göra.

När jag började här var allt konstigt för mig. I Syrien finns till exempel inga matsalar i skolan, och det finns inte fritids

Danny Marouky, serviceassistent i Rydskolan. Foto: Louise Enhörning

När jag frågar om han ofta har lust att själv agera som lärare säger han att det inte alls är självklart, i så fall frågar han först.

– När jag började här var allt konstigt för mig, förklarar han. I Syrien finns till exempel inga matsalar i skolan, och det finns inte fritids. Så jag har lärt mig mycket av lärarna om hur det fungerar.

Trots att han känner landsmän som har gått snabbspåret till lärare skulle han själv helst vilja vara kvar som serviceassistent.

– Nu går jag vuxenutbildning, grund 2, på distans samtidigt som jag jobbar här. Men det är lite svårt att studera – jag har barn och familj. Det är min plan att skaffa lärarlegitimation, min vision. Men jag vet inte hur det kommer att gå.

Danny har ingen tid kvar i etableringsuppdraget. Däremot har anställningen kvalificerat honom till ett år med a-kassa om han inte får något nytt arbete. Anställningen bygger på vad handlingsplanen från Arbetsförmedlingen säger, i kombination med befattningsbeskrivning och anställningsavtalet med kommunen.

För Danny är det en fantastisk möjlighet att komma ut i arbetslivet. Men han är också till 100 procent en hjälp för läraren

Rektor Stina Norén. Foto: Louise Enhörning.

Rektor Stina Norén är Danny Maroukys chef i det dagliga arbetet. Hon är mycket tydlig med att just serviceassistenterna har en dubbel funktion.

– För honom är det en fantastisk möjlighet att komma ut i arbetslivet och prova på. Men han är också till 100 procent en hjälp för läraren som får honom i klassrummet.

Hon berättar att Arbetsförmedlingen och andra myndigheter gärna vill få ut praktikanter i verksamheterna.

– Men många backar, det innebär merarbete. Och som rektor och chef måste man hitta rätt serviceassistent till läraren som de ska jobba med. För läraren måste också vara handledare, man måste bjuda på sig själv och på sin tid.

Jag tycker att tanken är jättegod, och det ger mig en vuxen till, ett par ögon till.

Katarina Dolk, lärare på Rydskolan. Foto: Louise Enhörning

Katarina Dolk är lärare på Rydskolan, och arbetar tillsammans med en av de anställda serviceassistenterna.

– Jag tycker att tanken är jättegod, dels för de som är lärare och kommer hit till Sverige, dels ger det mig en vuxen till, ett par ögon till.

Hon tycker inte att det har inneburit mycket jobb för henne själv, däremot skulle hon önska att hon och serviceassistenten hade tid att planera och gå igenom skoldagen tillsammans.

– Dagarna i en lärares livs går i 280 knyck, det vore underbart om vi kunde få en stund tillsammans. men serviceassistenten är här från 8 till efter 12, sedan går hon vidare till fritids.

Katarina Dolk säger att det behövs förmåga att ta hand om barn på rätt sätt, det är viktigt att serviceassistenterna tycker om barn.

– Sedan har vi vår tajta budget. Ska skolan bekosta serviceassistenterna – då ställs det mot högre lärartäthet.

Man har ju sparat bort många tjänster i välfärden och använder högutbildade i stället. Till att städa, plocka undan, hämta mediciner på apoteket.

Foto: Louise Enhörning

– Man har ju sparat bort många tjänster i välfärden och använder högutbildade i stället. Till att städa, plocka undan, hämta mediciner på apoteket.

Jan-Olof Odh, huvudskyddsombud och vice ordförande i Lärarförbundets avdelning i Skövde, säger att han länge har sett hur legitimationsyrkena fått mer att göra, och hur stressen har lett till sjukskrivningar. Det var också det som gjorde att han tillsammans med andra fackliga företrädare satte sig ner med arbetsgivarna i förvissningen om att en ökad arbetsdelning verkligen var till medlemmarnas fördel.

– Det här är att avlasta professionen så att de kan utföra sitt kärnuppdrag. Avlastningen ger också minskade sjukskrivningar. Definitivt.

I början satt man ute på arbetsplatserna och listade arbetsuppgifter som behövde göras, och utifrån detta skrevs befattningsbeskrivningar.

– Hade vi inte varit tydliga med vad serviceassistenterna ska göra hade ingen av oss i facken gått med på det, säger Jan-Olof Odh. De ska hjälpa till, inte ta över personalens uppgifter.

Måste bevaka så att de inte ersätter professionerna

I dag träffas en central arbetsgrupp på 15 personer med representanter från flera fack och arbetsgivaren varje månad och följer hur arbetsdelningen går.

Och gör man som i Skövde kostar en serviceassistent kommunen bara 20 till 30 procent av lönekostnaden

Och det kan finnas risker med konstruktionen. En serviceassistent är mycket billig jämfört med en legitimerad lärare. Och gör man som i Skövde kostar en serviceassistent kommunen bara 20 till 30 procent av lönekostnaden, resten står Arbetsförmedlingen för genom olika typer av lönesubventioner.

Så det är en ständig kamp att bevaka så att assistenterna är just ett stöd och ingen ersättning för professionerna. Jan-Olof Odh säger att han vid ett par tillfällen har fått korrigera när schemaläggande chef har lagt in en serviceassistent som ersättare för en pedagog.

Arbetsbördan fortsätter växa

Utifrån är det lätt att få en bild av att lärarnas dokumentationsbörda nu håller på att minska, eftersom det uppmärksammas gång på gång, och regeringen har tillsatt olika utredningar som ska hitta vägar för att förändra situationen.

Men under tiden fortsätter arbetsbördan ändå att växa.

Lärarnas ökade arbetsbörda har diskuterats länge. Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand har det pågått i decennier

Lärarförbundets Jan-Olof Odh berättar att i Skövde har utvecklingen gått åt fel håll, också under de senaste två åren. Lokala politiker lägger till kontroller utöver de som krävs nationellt.

– Här vill man till exempel ha omdömesskrivningar i årskurs 6, trots att det inte krävs, och trots att eleverna får betyg i årskurs 6. Kommunen tycker att det behövs som kvalitetsbeskrivning. Fast betygen är ju just det – en kvalitetsbeskrivning.

Den här bilden bekräftas också av Lärarförbundet. Lärarnas ökade arbetsbörda har diskuterats länge. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand beskriver det som en längre process, som har pågått i decennier.

Det är också en av anledningarna till att Lärarförbundet nu har gått ut i debattartiklar för att – återigen – larma om lärarnas arbetsbelastning.

– Nu är det ett år kvar till valet och utvecklingen går åt fel håll, säger hon till Arbetsvärlden.

Vi är smärtsamt medvetna om att det inte går att anställa lärare som inte finns, men det går att göra betydligt mer

Foto: Louise Enhörning

Lärarförbundet har länge kritiserat hur politiker nationellt och lokalt har lagt på ytterligare arbetsuppgifter i ambitionen att kontrollera och mäta resultat. Samtidigt har förbundet varit drivande i frågan om att det behövs fler stödfunktioner i skolan.

– Det är ett sätt att ta hand om arbetsbelastningen och lärarbristen. Lärarna är för få. Vi är smärtsamt medvetna om att det inte går att anställa lärare som inte finns, men det går att göra betydligt mer för att göra arbetssituationen rimligare.

– Det är ju rent dumdristigt att slösa bort värdefull lärartid på det som kan skötas av andra yrkesgrupper.

Många stödfunktioner som har funnits tidigare har successivt försvunnit: vaktmästeri, matpersonal och städ, men också professioner inom elevhälsan.

– När alla dessa saknas trillar effekterna av det ner i lärarnas knän och de blir kvar med en ohållbar situation.

Jag efterlyser ett nytt samhällskontrakt mellan politiken och professionen där samhället ger lärarna ett tillitsbaserat uppdrag

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet. Foto: Peter Joensson

I det ljuset ska förbundets arbete för assistenter i skolan ses.

– Administrativa lärarassistenter kan avlasta lärarna sysslor som inrapportering i datasystem, kopiering och iordningsställande av teknik. En annan yrkesgrupp som skulle frigöra lärartid är socialpedagoger.

Och behoven av insatser är flera: att rensa upp bland oviktig dokumentation, och att effektivisera digitaliseringen och säkerställa att de datasystem man handlar upp är kompatibla. I dag finns enligt Johanna Jaara Åstrand exempel på skolor där lärarna måste mata in samma information i sju olika system.

Johanna Jaara Åstrand tycker att politikerna har hamnat helt snett i dag, när de tycker att de visar handlingskraft genom att införa ytterligare dokumentationer och bedömningar.

– Jag efterlyser ett nytt samhällskontrakt mellan politiken och professionen där samhället ger lärarna ett tillitsbaserat uppdrag. Då kan också politiken på riktigt bli den förutsättningsgivare som den ska vara.

Forskaren: ”Byråkratin tippar över”

Statsvetarprofessorn vid Malmö högskola, Patrik Hall, menar att den offentliga sektorn håller på att tippa över, från kärnverksamhet till en alltmer svällande överbyggnad av byråkrati. Verksamheten ska hela tiden ledas, styras, dokumenteras och kontrolleras mer och mer.

– Vi måste prata system som fokuserar och uppmuntrar kärnverksamheter i stället. Man har konstant utarmat kärnverksamheten, säger han till Arbetsvärlden.

Orsaken, menar han, är decentraliseringen av välfärden. Detaljerad styrning från staten har upphört, i stället har ansvar och budget decentraliserats ut

Orsaken, menar han, är decentraliseringen av välfärden. Detaljerad styrning från staten har upphört, i stället har ansvar och budget decentraliserats ut och nu kopplas statsbidragen till output – hur många patienter och studenter som verksamheten klarar av.

– Det gör byråkratin bottentung – mycket hamnar på kommunal och regional nivå. Där ligger ansvaret för utförandet i dag.

En parallell utveckling är besparingar och digitaliseringen, som gör att de enkla tjänsterna ska skötas av en och samma person.

Ett sätt är att låta lärarna själva lägga in studenters resultat, i stället för att ha en administratör som gör det.

Färre administratörer, fler chefer

Han har plockat fram statistik från SCB som visar att vi under femton år, från 2001 till 2013, har fått många fler ekonomerna, cheferna och andra inom management i den offentliga sektorn jämfört med lärare, sjuksköterskor och poliser. Patrik Hall visar också på en annan grupp som har minskat kraftigt i antal fram till 2013: övrig administrativ personal.

Han tycker att politiken genom allt färre förtroendevalda har lämnat ett tomrum som i stället har fylls upp av byråkrater och management.

– Det finns också en retorik från folkvalda politiker som jag tycker är lite obehaglig, den om att politiker inte ska styra. Men konsekvenserna av byråkratin finns här, och politikerna måste våga ta lite större grepp och styra. Inte bara låta till exempel den enskilda skolan stå där och ta ansvaret och eventuell skam när man inte har tillräckliga resurser att klara verksamheten.

I hans ögon blir arbetsdelningen mer en medicin mot ett symptom på det mycket större problemet: byråkratiseringen av hela välfärdssektorn. Där allt färre gör det som är själva syftet med välfärden, och växande grupper ägnar sig åt att styra och kontrollera det.

– Den enklare administrationen behövs ju, men om man gör det på bred front, finns också risk att man sedan bara kommer att säga till personalen: sluta klaga.

New Public Management

New public management, NPM, är ett samlingsbegrepp för styrningsrelaterade reformer inom offentliga sektorn, ofta inspirerat av det privata näringslivet.

NPM har fått mycket kritik, och ses som orsak till att arbetet har ökat kraftigt i offentlig sektor med att mäta, registrera och rapportera resultat på olika sätt.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) startade 2015 ett arbete för att hitta alternativ till New public management för en framtida styrning av offentlig sektor. Han tillsatte också Tillitsdelegationen, som nu följer olika försök i landet som ska minska detaljstyrning och onödig administrativ börda. Slutrapporten ska lämnas senast den 18 juni 2018.

+ Expandera

Han tycker att civilminister Ardalan Shekarabis ambitioner att göra upp med new public management var lovvärda, men konstaterar att statsrådet nog sedan blev upptagen av annat, som vinster i välfärden och offentlig upphandling.

Karolina Parding är professionsforskare och professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Hon beskriver styrningen av professionerna i välfärden som två fält som drar åt olika håll.

– Dels råder professionslogiken, där verksamheten styrs av kollegial kvalitetskontroll av arbetet. De professionella tillägnar sig en tyst kunskap genom dels utbildning, dels socialisering i yrket.

– På andra sidan finns den byråkratiska styrningen, som genom regler och standardisering kontrollerar arbetet.

Från stor frihet till styrningsmodeller

En längre tid tillbaka hade många professioner mycket makt och frihet, kanske för mycket så att man ibland har hållit varandra om ryggen, säger hon. Sedan har managementinspirerade styrningsmodeller som new public management dominerat.

Det är viktigt att man för en dialog med dem det berör: på vilket sätt behöver professionerna bli avlastade

Karolina Parding tycker att i det sammanhanget är också det ökade intresset för att ha fler stödfunktioner i välfärden intressant.

– Nu kanske pendeln hamnar någonstans i mitten, på väg till mer balans.

Hon säger att hon hoppas att professionerna får avlastning.

– Det som talar för det är att man skriker efter dessa yrkesgrupper. Men då måste det också göras på ett bra sätt. Det är viktigt att man för en dialog med dem det berör: på vilket sätt behöver professionerna bli avlastade.

– Så att det inte blir ytterligare en arbetsbörda.

Foto: Louise Enhörning

Det är en vanlig tisdag eftermiddag på Rydskolan. Undervisningen är slut för dagen, och lärarna sitter i möte bakom en stängd dörr för att tillsammans prata om skolans ekonomi. Utanför, i korridoren, sitter rektor Stina Nordh i en fåtölj och förklarar:

– Jag vill ge lärarna möjlighet att själva processa det faktum att skolan får sämre ekonomi.

Riktigt vilka konsekvenser de minskade resurserna kommer att få är ännu oklart, men orsaken bakom är klassisk i dagens skola. Färre föräldrar än beräknat har valt just Rydskolan till sina barn i år. Fler än väntat har tagit med sig pengen till andra skolor, vars elever har högre betyg.

85 procent av barnen har migrationserfarenhet

På Rydskolan har 85 procent av eleverna det som rektor Stina Norén kallar för migrationserfarenhet, och som i princip betyder egen eller anhörigs flyktingerfarenhet. Ju fler elever som nyligen kommit till Sverige, desto svårare för skolan att nå kunskapsmålen. Och ju sämre skolresultat, desto fler föräldrar som hunnit orientera sig bland kommunens skolor väljer andra skolor i stället. Som får barnens skolpeng.

Så sätts den cirkeln i rörelse, och så hålls den kvar i samma rörelse.

Läraren Katarina Dolk suckar.

– Jag stortrivs i den här skolan, men det fria skolvalet sätter hela tiden käppar i hjulen.

– I stället kanske man borde tänka: Rydskolan behöver ännu mer resurser än i dag, kanske dubbla lärare. Då kanske man också kan förbättra resultaten.

Regeringens ord om att tilliten ska öka från samhälle och politiker för professionerna i välfärden har ännu inte blivit någon konkret verklighet

En negativ utveckling lockar ofta stat och kommuner till ytterligare kontroller, allt i försöken att vrida utvecklingen åt motsatt håll. Men det är kontroller som samtidigt håller lärare sysselsatta vid formulär och dokument, när de behövs ännu mer vid elevernas sida.

Regeringens ord om att tilliten ska öka från samhälle och politiker för professionerna i välfärden har ännu inte blivit någon konkret verklighet.

I Skövde finns beslut om att fortsätta med serviceassistenter fram till 2022. Men det handlar om en arbetsmarknadsåtgärd. När detta skrivs saknas möjligheter för Rydskolan att ha en permanent organisation och behålla till exempel Danny Marouky, trots att både han och skolan vill. Danny och andra assistenter ska gå vidare till något annat och nya assistenter kommer att anställas, som ska få en chans att göra nytta i välfärden samtidigt som de får ett första jobb.

 

27 Nov 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.