Bråket om partsmodellen: ”LO är som vildsvin” Fr v Mikael Sandström och Claes-Mikael Jonsson. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT, Fredrik Sandberg / TT

Bråket om partsmodellen: ”LO är som vildsvin”

Organisationsgrad ”LO är ett hot mot den svenska modellen”, skrev Mikael Sandström, TCO:s före detta chefsekonom, nyligen i tidningen Kvartal. Nu ger LO svar på tal, i Arbetsvärlden.
Enikö Arnell-Szurkos
23 maj 2019 | 05:30
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

LO är sämre än TCO-förbunden på att rekrytera medlemmar. Om medlemsantalet fortsätter sjunka riskerar LO att försvagas och bli en organisation för fastanställda svenskfödda löntagare. Det är ett scenario som hotar partsmodellen som ju bygger på hög organisationsgrad, menar Mikael Sandström, TCO:s tidigare chefsekonom och före detta moderat statssekreterare, i sin debattartikel i tidningen Kvartal.

Han tycker att LO skyller problemen på yttre omständigheter i stället för att agera internt för att vända trenden.

‒ Jag hör inte den debatten som handlar om att rekrytera medlemmar, inte jämfört med det arbete som TCO-förbunden genomgått, säger Mikael Sandström till Arbetsvärlden.

Det finns en mycket hög grad av krismedvetenhet inom de olika LO-förbunden. Det som slår igenom i Mikael Sandströms artikel är hans ointresse för empiri och verklighet

Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, vänder sig mot den bilden.

‒ Det finns en mycket hög grad av krismedvetenhet inom de olika LO-förbunden. Det som slår igenom i Mikael Sandströms artikel är hans ointresse för empiri och verklighet. Hade han kommit och träffat LO-förbundens företrädare hade han också förstått att medlemsrekrytering är en fråga med hög prioritet.

Nivåer som på 1960- och 70-talen

Enligt Claes-Mikael Jonsson jobbar LO-förbunden hårt för att nå de ovan nämnda grupperna.

‒ Jag delar inte uppfattningen att vi håller på att bli ett fackförbund för arga vita medelålders män som röstar på SD. Jag är ute på medlemsmöten en till två gånger i veckan och ser något helt annat.

Långsiktigt kan de sjunkande medlemstalen bli en fråga om legitimitet, medger Claes-Mikael Jonsson. Men vi är inte där ännu.

‒ Vi är nu nere på samma nivå som på 1960 och -70-talen och då hade vi inga problem med legitimiteten.

Finns det något ni kan lära av TCO-förbunden som lyckats bättre i sin rekrytering?

‒ Det kan vi säkert, men vad kan jag inte svara på. Det handlar mycket om organisationsfrågor. Titta på Kommunal till exempel, de har ju lagt om hela sin verksamhet. Varje ombudsmans viktigaste uppgift är nu att rekrytera medlemmar.

LO och TCO som ”vildsvin och tamgrisar”

Claes-Mikael Jonsson menar att LO-facken har råd att ha en lägre organisationsgrad än TCO-facken, eftersom arbetsgivarna är mer angelägna om att förhandla med dem på grund av deras fackliga kraft och konfliktstyrka. Han liknar LO och TCO vid ”vildsvin och tamgrisar”.

‒ Skulle LO-grupperna gå hem från jobbet och strejka, då stannar Sverige. Medan flera av TCO- och Saco-grupperna kan vara hemma länge utan att någon märker skillnad. Du som arbetsgivare vill mycket hellre tämja vildsvinen än att sätta tamgrisarna bakom galler.

… man inte bara ska stirra sig blind på organisationsgraden. Det är inte den enda faktorn för legitimitet.

Blir inte LO-förbunden lite väl uppfyllda av sig egen betydelse med den makten?

‒ Jo, det är klart att det kan ha varit så historiskt. Men min poäng är att man inte bara ska stirra sig blind på organisationsgraden. Det är inte den enda faktorn för legitimitet.

Det hatiska sättet att uttala sig får mig arg och känna mig kränkt

LO skrämmer också bort medlemmar genom den starka kopplingen till Socialdemokraterna, menar Sandström vidare i sin kritik. Den politiska kopplingen är en komplicerad och ständigt aktuell diskussion, svarar Jonsson. Det finns två vägar att gå.

‒ Antingen intensifierar man arbetet tillsammans, för att göra det socialdemokratiska partiet mer attraktivt för arbetarklassen, eller så väljer man en lösare samverkansform än den som vi har haft.

Mikael Sandström tycker att LO:s retorik är förolämpande mot borgerliga väljare.

‒ Det hatiska sättet att uttala sig får mig arg och känna mig kränkt å LO-medlemmarnas vägnar som röstar på borgerliga partier, säger han till Arbetsvärlden.

Underskattar inte LO problemet med att 24 procent av era medlemmar röstar på SD, Claes-Mikael Jonsson?

‒ Det är klart det finns anledning till självkritik i någon bemärkelse. Men slutsatsen behöver inte nödvändigtvis vara att man ska ha en mindre nära samverkan med Socialdemokraterna.

Ser politikernas intrång som största hotet

Båda debattörerna är oroade över den svenska partsmodellens framtid. Men av helt olika skäl. Det är politikernas intrång i partsmodellen som är det största hotet och inte den sjunkande organisationsgraden, enligt Clas-Mikael Jonsson. Men han ser en väg som kan leda rätt.

‒ Vi kan göra fler gemensamma handlingar. Som till exempel överenskommelsen om etableringsjobben, upprättandet av Arbetsmarknadens EU-råd och den pågående diskussionen om försäkringspaketen. Den stora utmaningen är att vända arbetsgivarstrategin tillbaka till att stärka självregleringsmodellen.

Om man framställer varenda förändring som politiker vill genomföra som ett hot mot partsmodellen, då tappar man till slut i trovärdighet.

Mikael Sandström blir beklämd över att LO fortsätter insistera på att det är politikens påverkan som hotar den svenska modellen.

‒ Om man tittar till exempel på den moderata politiken finns det faktiskt ingenting revolutionerande där, inget som leder till att partsmodellen avskaffas. Om man framställer varenda förändring som politiker vill genomföra som ett hot mot partsmodellen, då tappar man till slut i trovärdighet.

Nyhetsbrev

Varför svarade inte LO på Mikael Sandströms debattartikel?

‒ Om hans oro är genuin, finns all anledning att fortsätta ett samtal, svarar Claes-Mikael Jonsson som samtidigt ifrågasätter Sandströms engagemang för partsmodellen.

‒ Han var ju själv med som moderat politiker och monterade ner förutsättningarna för kollektivavtalsmodellen och facklig organisering, särskilt a-kassan under Reinfeldts tid.

Vem är vem?

Mikael Sandström Tidigare chefsekonom TCO, f d moderat statssekreterare under Reinfeldt, numera fri debattör och konsult, och rådgivare vid kommunikationsbyrån Diplomat

Claes-Mikael Jonsson arbetar med avtalsfrågor och EU-rätt på LO, tidigare som jurist på Europafacket. Han är medförfattare till boken Vad krävs för att rädda demokratin. Till hösten aktuell med en bok om det fackliga samhällsuppdraget – facket och politiken.

+ Expandera
Enikö Arnell-Szurkos
23 maj 2019 | 05:30

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev