För några år sedan fick David Crouch vad han kallar ett drömuppdrag för en nyfiken journalist. Han kom till Sverige 2013, efter att ha lämnat ett välbetalt jobb som redaktör på tidningen Financial Times. Karl-Adam Bonniers stiftelse ville att han med sina brittiska ögon skulle beskriva den svenska modellen utifrån.
Om författaren
Namn: David Crouch
Ålder: 57 ålder
Familj: ja
Bor: i Göteborg
Aktuell som: har skrivit en bok om svenska modellen på engelska (numera pratar och läser David Crouch svenska, men skriver och pratar helst engelska i officiella sammanhang)
Bakgrund: journalist
Framtiden: hoppas få möjlighet att skriva nya böcker om Sverige
Arbetsmetoden blev intervjuer och tanken var att främst företagsledare, fackförenings- och arbetsgivarföreträdare och forskare skulle ge sina beskrivningar av hur de såg på modellen. Efter ett 60-tal intervjuer och en hel del research konstaterade han att den svenska modellen var lika levande i dag som tidigare. Möjligen med ganska många olika beskrivningar och definitioner. Men den fanns, och var väl värd att beskriva och förklara.
– Det finns absolut ett svenskt sätt att arbeta på som kan beskrivas som den svenska modellen. Sättet är unikt, med uttalat samarbete som mål där både fack och arbetsgivare vill förhandla för att bli överens.
I stället för att fack och arbetsgivare går åt var sitt håll och krigar, samarbetar man och hittar nya vägar.
Att svenska näringslivsföreträdare pratar om facket som en nödvändig och viktig partner och någon man vill förhandla med är till exempel mycket speciellt för en engelsman, anser David Crouch. Svenska företagsledare förhandlar inte med facket för att de måste, utan för att de vill.
– Det är åtminstone den bild jag får av alla intervjuer jag genomfört. Svenskar kanske upplever bilden som väl positiv, men för mig är det som sägs i intervjuerna anmärkningsvärt, säger han.
På Financial Times var han fackligt aktiv och även aktiv i brittiska journalistförbundet. Arbetsgivarna uppfattade facket som en fiende och någon man skulle bekämpa. Så är det inte i Sverige, konstaterar han.
– Den svenska modellen har hotats flera gånger, till exempel under 1980-talet och i början av 1990-talet. Men i stället för att fack och arbetsgivare går åt var sitt håll och krigar, samarbetar man och hittar nya vägar.
Svenskt samarbete
Kunskapen om hur modellen fungerar i dag och hur den utvecklats har krävt mycket research och många intervjuer. En av dem som intervjuats är Investors ordförande Jacob Wallenberg. Han beskriver bra samarbete med de anställdas representanter som viktigt och något som gynnar både företag och anställda.
Vid uppsägningar kan facket spela en viktig roll och han berättar om hur han mer än en gång varit med om att fackliga representanter åker ut till företag där de tidigare varit anställda för att meddela medlemmarna att företaget ska läggas ner.
Men vikten av samarbete och diskussioner är något flera företagsledare lyfter fram. Processen kan vara både tidsödande och jobbig men när besluten väl är fattade vet alla vad som gäller. Jacob Wallenberg och flera andra av de intervjuade i boken konstaterar att så är det inte i andra länder, till exempel Storbritannien och USA. Där inväntar anställda passivt order på ett annat sätt.
Peter Zhang, en kinesisk ledande aktör i samband med att Geely köpte Volvo, konstaterar att beslut tar tid i Sverige eftersom många vill vara med och diskutera. Men när de väl är fattade känner sig alla involverade. David Crouch anser också att det svenska sättet att arbeta på påverkar kulturen på arbetsplatserna.
I Storbritannien är det en ekonomisk katastrof att bli av med jobbet
Ett område som borde få betydligt mer internationell uppmärksamhet än det fått hittills är det svenska omställningssystemet, anser David Crouch. I boken berättar en person som blivit uppsagd hur hon får stöd och hjälp av Svenskt Närlingslivs och privattjänstemännens omställningsorganisation TRR, Trygghetsrådet. Att fack och arbetsgivare träffat kompletterande avtal för att stötta personer som blivit arbetslösa visar på parternas intresse för att ta ansvar, anser David Crouch. Det är också förklaringen till att svenska fack är så positiva till globalisering och frihandel.
Svenska fackliga företrädare brukar beskriva inställningen med att fackets uppgift är att rädda medlemmar och inte jobb. De flesta andra fackförbund världen runt, inte minst i USA och Storbritannien, har en mer ambivalent inställning eftersom de vet att deras medlemmar får betala ett högt pris om företag lägger ner verksamheten.
– I Storbritannien är det en ekonomisk katastrof att bli av med jobbet. Stöd saknas i princip helt och då är det klart att alla vill behålla jobben.
Ser koppling till förbundsvisa avtal
Ett annat svenskt fenomen som fascinerar David Crouch är det faktum att förbundsvisa kollektivavtalsförhandlingar fortfarande sker i Sverige. Trots att han är 57 år har han aldrig upplevt den typen av förhandlingar på hemmaplan. Där sker löneförhandlingarna direkt på företagen sedan de kollektivavtalade förhandlingarna försvann på 1970-talet.
– Det var en medveten politik från högern att få bort dem och de lyckades. Här i Sverige har fack och arbetsgivare fortfarande en roll i lönebildningen och det är fascinerande och säkert en viktig förklaring till att partssystemet är så starkt.
Unik föräldraförsäkring
Den svenska föräldraförsäkringen är något annat som gör David Crouch närmast lyrisk. Att personer som ska ha barn slipper tänka på hur föräldraledigheten ska finansieras och var pengarna ska tas, är unikt, anser han. Också i den här frågan har han hittat många företagsledare som uttrycker sig positivt om det svenska systemet. En av dem är Ronnie Leten, belgare och bland annat ordförande för Ericsson.
När Ronnie Leten kom till Sverige för att arbeta för Atlas Copco blev han chockad över hur lång den svenska föräldraförsäkringen är. Men sedan dess har inställningen ändrats. Föräldraledigheten är trots allt en frånvaro som går att planera för och den leder också till den positiva effekten att andra kan vikariera på jobbet under tiden. Det skapar en rörlighet på arbetsplatsen, anser han.
Integrationen och bostadspolitiken är något många lyfter fram som problem
Ett av få områden där de som intervjuas i boken uttrycker tvivel om den svenska modellens förmåga att ta ansvar för utvecklingen är integrationen. De jämförelsevis höga ingångslönerna i Sverige gör att många lågutbildade inte får jobb och för att öppna upp arbetsmarknaden för dem kommer krav på sänkta löner. Det sätter press på modellen.
– Integrationen och bostadspolitiken är något många lyfter fram som problem. Nu har vi dessutom situationen i riksdagen. Men hur det här påverkar den svenska modellen tycker jag är svårt att svara på, säger David Crouch.
Las och kritiken mot märket
Just nu lägger han sista handen vid ett uppdaterat manus. En andra version av boken ska lanseras i Storbritannien i augusti. Han är medveten om att en del av de frågor som tas upp i boken skulle behöva ytterligare beskrivningar. Den kritik som trots allt finns mot Industriavtalet, ersättningsnivåerna i omställningssystemen och den pågående diskussionen om lagen om anställningsskydd är några sådana exempel.
– Det är säkert områden som borde blivit ännu mer omfattande. Men tanken är att ge en övergripande bild för engelsktalande som vill veta mer om modellen, säger han.