Många känner inte till att visselblåsarlag existerar Många känner inte till att det existerar ett skydd för visselblåsare. Foto: Vidar Ruud / NTB scanpix / TT / kod 20520

Många känner inte till att visselblåsarlag existerar

Arbetsmarknad I och med att regeringens nya visselblåsarlag godtagits av riksdagen kommer skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden på sina arbetsplatser stärkas. Men en ny studie från Akavia visar att många yrkesverksamma inte känt till att något sådant skydd existerat.
29 sep 2021

Under onsdagen sade riksdagen ja till regeringens förslag om en ny visselblåsarlag.

Den nya lagen ska ge ökat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, vilket bland annat innebär att fler personer från och med nu kommer att omfattas av skyddet och reglerna för hur man ska gå tillväga för att visselblåsa ska bli tydligare.

Ett exempel på detta är att verksamheter med minst 50 deltagare från och med den 17 december, då lagen träder i kraft, kommer att bli skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Ett annat är att det ska göras ändringar i offentlighets- och sekretesslagen för att sekretess också ska gälla i domstol och under uppföljningar av rapporter om missförhållanden.

Otydlighet är ett problem

I samband med Riksdagens omröstning publicerade fackförbundet Akavia – som samlar yrkesgrupper som ekonomer, jurister och samhällsvetare – en rapport om sina medlemmars syn på den tidigare visselblåsarlagstiftningen. Denna visar att just lagens bristande tydlighet av många uppfattats som ett problem.

Enligt rapporten framgår det att 44 procent av de tillfrågade medlemmarna anser att det i dagsläget inte finns fungerande rutiner kring rapportering av missförhållanden på deras arbetsplatser. Och i ett pressmeddelande uppger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia, att många vare sig känner till lagen eller skyddet som det ger.

– Det finns rädsla för att rapportera och oro över anonymitet men också vad det kan ge för effekter. Arbetsgivare behöver i högre grad arbeta med att skapa en arbetsmiljö där medarbetare vågar slå larm och där det finns trygga och fungerande inrapporteringskanaler, säger Anna Nitzelius i pressmeddelandet.

Oro för repressalier

Enligt en medlemsundersökning som Akavia genomfört om visselblåsning är det därtill vanligt att medarbetare avstår från att rapportera om missförhållanden på sina arbetsplatser av rädsla för repressalier – 18 procent av de tillfrågade, närmare bestämt.

Enligt Akavia rör det sig i sådana fall inte enbart om missförhållanden som omfattas av visselblåsarlagstiftningen, utan även om arbetsmiljöproblem som diskriminering, sexuella trakasserier och bristande ledarskap. Men också om lagbrott som ekonomisk oegentlighet och korruption.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan