Allt fler sjukskrivs på grund av psykosociala arbetsmiljöproblem. Därför vill Arbetsmiljöverket skärpa kraven på arbetsgivarna. Förslaget till nya föreskrifter, som nu ligger ute på remiss, ska förtydliga regelverket kring arbetstider, arbetsbelastning, konflikter och kränkande behandling.
Men för Torsten Heinberg, sakkunnig på Arbetsmiljöverket, så är behovet av tydligare föreskrifter för det psykosociala arbetsmiljöarbetet egentligen ingen nyhet.
Torsten Heinberg, Arbetsmiljöverket.
– Redan vid början på tjugohundratalet, när sjukskrivningstalen sköt i höjden efter nittiotalets omstruktureringar, stod det klart att det gällande regelverket var otillräckligt för att reglera den psykosociala arbetsmiljön.
Sommaren 2003 lade Arbetsmiljöverket också ut ett förslag om tydligare föreskrifter på remiss, men det gick inte hem hos arbetsgivarna. De betraktade det som ett ingrepp i arbetsledningsrätten.
– Så man lade ner arbetet och hoppades istället att det så kallade Stressavtalet, som skrevs 2005 mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå, skulle räcka för att hantera problematiken.
Enligt Torsten Heinberg är innehållet i det förslag som nu ligger ute på remiss delvis baserat på Stressavtalet (Europeiska ramavtalet om arbetsrelaterad stress) som parterna redan ställt sig bakom, men idag inte är tvingade att följa.
Frågan som splittrar parterna
Almegas arbetsmiljöexpert Anders Karlsson vill inte uttala sig specifikt om en pågående remiss, men är skeptisk till nya regler inom det psykosociala arbetsmiljöområdet.
Anders Karlsson, Almega.
– Farliga kemikalier går det ju att ta fram gränsvärden för i vetenskapliga studier. Men när det handlar om psykosociala frågor är det många fler faktorer som är inblandade. Det är svårt att veta vad som är hönan eller ägget och vad ska då en särskild föreskrift leda till?
Anders Karlsson menar att Arbetsmiljöverket och arbetsmiljölagen i grund och botten är strukturerade för att hantera olycksrisker i den fysiska arbetsmiljön. Han tror att det kan bli svårt för myndigheten att hantera mjukare frågor på ett effektivt sätt.
Carola Löfstrand, ombudsman på Vision med ansvar för arbetsmiljöfrågor, känner igen argumenten ifrån arbetsgivarsidan men delar inte deras uppfattning.
– Så länge det handlar om att mäta saker som skapar vinst har man ju väldigt avancerade mätmetoder. Så kunskapen finns, men ute på arbetsplatserna prioriteras inte arbetet med de psykosociala arbetsmiljöfrågorna i den utsträckning som krävs för att folk inte ska bli sjuka.
Syftet är inte att straffa
Carola Löfstrand tycker att en föreskrift för det psykosociala arbetsmiljöarbetet behövs men är vid första anblicken tveksam till att det nya förslaget från Arbetsmiljöverket håller måttet.
Carola Löfstrand, Vision.
– Jag tycker det verkar som att det finns mer att jobba på. Vi vill ha en föreskrift som gör det lätt för arbetsgivare att göra rätt och då ska det inte vara utrymme för tveksamheter.
Carola Löfstrand hade velat se en större tydlighet om vilka sanktioner som gäller när arbetsgivare inte uppfyller kraven i föreskrifterna. Hon undrar också om Arbetsmiljöverket tänker använda de nya straffregler som finns att tillgå. Vision har tagit fram ett eget förslag på hur regler på det psykosociala arbetsmiljöområdet skulle kunna vara utformade, som går mycket längre än föreskrifterna som Arbetsmiljöverket föreslår.
Men enligt Torsten Heinberg så är man från Arbetsmiljöverkets sida inte i första hand ute efter att straffa arbetsgivare. Syftet med de nya föreskrifterna är snarare pedagogiskt.
– De visar var arbetsgivaren ska ha sin uppmärksamhet och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller ohälsosam arbetsbelastning.
