Sänkt skatt på arbete är en populär fråga i årets valrörelse. Flera partier, däribland Moderaterna, har gjort utspel om skattesänkningar kommande mandatperiod, med ett nytt jobbskatteavdrag om 22 miljarder kronor, plus ett återinförande av det utökade jobbskatteavdraget för äldre på 2,6 miljarder kronor. Moderaterna vill också höja brytpunkten för statlig skatt för 3 miljarder kronor.
Statlig inkomstskatt
För inkomståret 2018 finns det två skiktgränser för när man ska betala statlig inkomstskatt.
Den nedre skiktgränsen är 455 300 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 662 300 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent.
Det innebär att du inkomståret 2018 kan ha en inkomst på 468 700 kronor respektive 675 700 kronor (den så kallade brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget.
Du som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång kan ha en inkomst på 494 300 kronor respektive 694 900 kronor utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Det beror på att pensionärer som fyllt 65 år vid inkomstårets ingång har ett högre grundavdrag.
Källa: Skatteverket
”Det är inte rimligt att nästan hälften av alla poliser och barnmorskor ska betala statlig inkomstskatt,” skriver Moderaterna i sitt svar till Arbetsvärlden.
Partiet är inte ensamt om att vilja sänka skatterna. I Arbetsvärldens valenkät framgår att sex av åtta riksdagspartier vill sänka skatten på arbete.
De partierna som svarar Nej till sänkt skatt på arbete är Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.
Inkomstskatten ska i stället sänkas för pensionärerna, enligt Socialdemokraterna, som lovar att skatteskillnaden mellan inkomster från arbete och pension ska vara borta år 2020. Däremot håller Socialdemokraterna dörren öppen för sänkt skatt i en eventuell blocköverskridande skattereform. Statsminister Stefan Löfven (S) har bjudit in övriga partier, bortsett från Sverigedemokraterna, till blocköverskridande samtal om skattereform efter valet.
Vänsterpartiet öppnar också för att skatten på låga inkomster kan behöva sänkas framöver.
Sverigedemokraterna svarar att de vill sänka skatten successivt efter budgetutrymme. Framför allt på låga förvärvsinkomster. Sverigedemokraterna har tidigare gjort utspel om att de vill sänka skatten för löntagare med 25 miljarder kronor, och en stor del av pengarna ska komma från nedskärningar på migrationsområdet.
Två partier mot höjd brytpunkt för statlig skatt
Miljöpartiet svarar att man vill sänka arbetsgivaravgiften och höja grundavdraget i utsatta glesbygdskommuner. De gröna har tidigare gått ut med att man vill sänka skatten på arbete med 30 miljarder kronor genom en grön skatteväxling, där staten får in mer pengar via miljöskatter. Miljöpartiet svarar däremot Nej till att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt.
”I regeringsställning har Miljöpartiet gjort lite lägre uppräkningar än tidigare av brytpunkten så att det idag är fler som betalar statlig skatt,” skriver Miljöpartiet till Arbetsvärlden.
Det enda andra partiet som säger Nej till höjd brytpunkt för statlig skatt är Vänsterpartiet.
Kristdemokraterna vill höja brytpunkten för statlig skatt från och med 2019 och vill även ta bort regeringens nedtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor. Kristdemokraterna har också ett förslag om särskilt jobbskatteavdrag för föräldrar.
Liberalerna svarar att partiet vill genomföra en kraftfull höjning av brytpunkten för statlig skatt.
”Ingen med en månadslön under 44 000 kronor ska behöva betala statlig inkomstskatt,” skriver Liberalerna till Arbetsvärlden.
Liberalerna vill också helt slopa värnskatten, som är en extra statlig inkomstskatt för de med högst inkomster.
Centerpartiet säger sig vilja sänka den statliga inkomstskatten och göra så att det alltid ska löna sig att arbeta. I början av året publicerades en uppmärksammad rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som visar att det finns bidragsberoende hushåll i Sverige som skulle förlora eller ha opåverkad inkomst om någon i hushållet tog ett arbete.
Valenkät om skatter
Enkäten besvarades i maj. Samtliga riksdagspartier fick ta ställning till följande två påståenden:
1. Skatten på arbete ska sänkas
2. Brytpunkten för statlig inkomstskatt ska höjas
Så svarar partierna
Centerpartiet:
1. Ja. Det ska alltid löna sig att arbeta.
2. Ja. Vi vill även sänka den statliga inkomstskatten så att det blir mer lönsamt att utbilda sig och att driva företag.
Miljöpartiet:
1. Ja. Miljöpartiet vill bland annat sänka arbetsgivaravgiften och höja grundavdraget i utsatta glesbygdskommuner. Vi vill också införa ett HYBER-avdrag för mer hållbar konsumtion som ger dig sänkt skatt på vanliga varor som du hyr, köper begagnat eller reparerar.
2. Nej. I regeringsställning har Miljöpartiet gjort lite lägre uppräkningar än tidigare av brytpunkten så att det idag är fler som betalar statlig skatt. Vi föreslår i nuläget inte några större förändringar avseende brytpunkten för statlig skatt, men brytpunkten bör indexeras framöver.
Vänsterpartiet:
1. Nej. Det finns inget egenvärde i höga skatter på arbete, men det finns en stark övertro på att skattesänkningar leder till fler jobb, trots att historiska och internationella erfarenheter pekar i en annan riktning. Skatten på låga inkomster kan behöva sänkas av fördelningspolitiska skäl.
2. Nej. För oss är det viktigt att öka progressiviteten i skattesystemet. Principen skatt efter bärkraft måste få större genomslag inte minst ur jämlikhetssynpunkt. Människor som tjänar mycket bör därför bidra mer till finansieringen av den välfärd vi alla behöver.
Kristdemokraterna:
1. Ja. Vi har föreslagit och finansierat en generell skattesänkning för alla, men med en dubbelt så stor skattelättnad för dem som jobbar och dem som är pensionärer jämfört med dem som har försäkringsinkomster. Vi vill också införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kr per månad och förälder.
2. Ja. Vi vill höja brytpunkten för statlig skatt fr o m 2019 och återställer fr o m 2020 regeringens nedtrappning av jobbskatteavdraget för inkomster över 50 000 kronor i månaden – båda dessa förändringar skulle innebära lägre skatt.
Moderaterna:
1. Ja. Moderaterna vill sänka skatten på arbete, och särskilt för de med lägre inkomster. Med vår politik får de allra flesta som arbetar närmare 500 kronor mer i plånboken varje månad.
2. Ja. Det är inte rimligt att nästan hälften av alla poliser och barnmorskor ska betala statlig inkomstskatt.
Sverigedemokraterna:
1. Ja, på låga förvärvsinkomster i första hand utifrån budgetutrymme.
2. Ja, successivt utifrån budgetutrymme efter att samhällets grundläggande funktioner för trygghet och välfärd fått tilldelning.
Liberalerna:
1. Ja. Det ska löna sig bättre att jobba, utbilda sig och ta ansvar. Vi sänker skatten för tjänstemannagrupper genom höjd brytpunkt för statsskatt samt slopad värnskatt. Vi sänker även skatten för dem som tjänar minst genom att göra det mer lönsamt att gå från försörjningsstöd till jobb.
2. Ja. Det är inte rimligt att Sverige har mycket höga marginalskatter för breda tjänstemannagrupper. I Liberalernas skuggbudget har vi ett finansierat förslag om en kraftfull höjning av brytpunkten. Ingen med en månadslön under 44 000 kronor ska behöva betala statlig inkomstskatt.
Socialdemokraterna:
1. Nej. En sänkning av inkomstskatten ska ske genom att pensionärsskatten tas bort till 2020. Skatteförändringar kan bli aktuella inom ramen för en större skatteomläggning över blockgränsen för att det ska vara stabilt.
2. Ja, det finns ett system för uppräkning av brytpunkterna som vi följt, dock med en något lägre uppräkning 2016 och 2017.