Sedan 2005 har skillnaden mellan kvinnor och mäns löner sjunkit så gott som varje år. Då, för tolv år sedan, var skillnaden 16,3 procent, i fjol var den 12,0 procent sett till hela ekonomin. Mellan 2015 och 2016 sjönk den med 0,5 procentenheter.
Det visar Medlingsinstitutets rapport om löneskillnaderna mellan kvinnor och män, som kom i dag tisdag.
Yrket viktigaste faktorn
Den allra viktigaste faktorn bakom löneskillnaderna är yrket.
Ett tydligt exempel på det är landstingssektorn där löneskillnaden mellan kvinnor och män är som störst om man mäter den rakt upp och ned: hela 21,1 procent. Här handlar det om vilka som är läkare respektive sjuksköterskor och undersköterskor.
– Läkarna har relativt hög lön. Ungefär hälften av dem är män, hälften kvinnor. Sjuksköterskorna och undersköterskorna är däremot kvinnodominerade grupper, vilket leder till att kvinnornas genomsnittslön blir lägre totalt sett, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
Kan bero på diskriminering
Gör man däremot en standardvägning och tar hänsyn till yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor som personerna arbetar inom återstår en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män i landstingen till 3,8 procent.
För hela ekonomin ligger den oförklarade löneskillnaden på 4,5 procent. Bland privatanställda tjänstemän är den störst – 7,2 procent – och bland kommunanställda lägst, 0,3 procent.
Vad denna återstående oförklarade löneskillnad beror på ger inte den officiella statistiken svar på. Den kan bero på diskriminering men skulle även kunna bero på andra faktorer, som inte fångas upp av statistiken.
I det privat näringslivet, där de flesta män arbetar, är målet att gå med vinst något som ger utrymme för löneökningar
I rapporten konstaterar dock Medlingsinstitutet att förutsättningarna skiljer sig mellan det privata näringslivet och offentlig sektor. I det privat näringslivet, där de flesta män arbetar, är målet att gå med vinst något som ger utrymme för löneökningar. I offentlig sektor, där de flesta kvinnor arbetar, påverkas löner och allmänna villkor av skatteunderlaget.
Deltidsarbete kan påverka lönen
Medlingsinstitutet har också, för första gången, undersökt om det finns ett samband mellan sammanlagd arbetad tid och löneskillnad. Det är sedan tidigare känt att kvinnor inte bara har lägre genomsnittlig lön utan även oftare arbetar deltid och färre timmar än männen.
Det visade sig att det finns en samvariation mellan dessa båda faktorer. Närvaron på jobbet påverkar löneutvecklingen procentuellt och bidrar till löneskillnaden mellan könen.
Men sambandet är inte enkelt. Även yrkes- och karriärval påverkar i samma riktning.
– Vi ser också att det finns en samvariation mellan hur många timmar man jobbar och yrket man har. De som är i chefsyrke arbetar mest och har behövt jobba flest timmar för att ta sig dit, säger John Ekberg.