Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Arbetsförmedlare i protest utanför riksdagen Liw Schönning Myrberg, arbetsförmedlare från Gävle, är orolig för vad som händer nu när Arbetsförmedlingen fortsätter att skära ner. Hon demonstrerade utanför riksdagen i dag inför debatten om budgeten. Foto: Simon Markusson.

Arbetsförmedlare i protest utanför riksdagen

Arbetsförmedlingen Det största hotet nu är massjukskrivningar. Det säger en av arbetsförmedlarna som protesterade i dag mot politikernas hantering av Arbetsförmedlingens budget. Flera vittnar om hur personalen flyr och servicen redan blir sämre, också för de som skulle undantas från januariavtalets reform: arbetslösa med funktionsnedsättningar.
10 apr 2019

Den fackliga oron är stor över konsekvenserna av att Arbetsförmedlingen inte ser ut att få några ytterligare resurser för att hantera reformeringen av myndigheten, som ska vara klar 2021. Det gör att nedskärningarna blir stora redan i år, innan ett system för nya leverantörer finns på plats i landet.

Strax innan riksdagen inledde debatten i dag om regeringens vårbudget och vårändringsbudget, höll ST en manifestation med krav på politikerna att ta sitt ansvar och inte låta AF-kontoren läggas ner runtom i landet.

Det absolut största hotet nu, är att vi kommer ha massjukskrivningar framöver

I snålblåsten på riksplan 1 i Stockholm stod bland andra Liw Schönning Myrberg från Gävle, en av de arbetsförmedlare som hoppas att riksdagspolitikerna ska ändra sig. Hon sitter i ST:s sektionsstyrelse i nedre Norrland, och nu är hon orolig – både för de arbetssökande och för vad som nu kan hända med personalen.

– Det absolut största hotet nu, är att vi kommer ha massjukskrivningar framöver. Detta för att folk mår så dåligt, dels i de förändringar vi är i just nu men också för att arbetsbördan kommer att bli så hög.

Hon berättar att bemanningen redan förändras dag för dag, när kolleger säger upp sig eller begär tjänstledigt för att prova på andra jobb.

– Många går till Försäkringskassan som har en stor drive just nu för att rekrytera, i alla fall i Gävle saknar de folk.

Egentligen sympatiserar hon med att Arbetsförmedlingen i stället ska rikta in sig mer på stödet till arbetssökande med funktionsnedsättningar

Hon säger sig inte vara mot januariavtalets förändringar i sig, och egentligen sympatiserar hon med att Arbetsförmedlingen i stället ska rikta in sig mer på stödet till arbetssökande med funktionsnedsättningar (enligt januariavtalet ska reformeringen undanta myndighetens stöd till funktionsnedsatta, reds anm). Men det som nu sker i praktiken är något annat.

– Vi kan inte träffa kunderna lika ofta som förut, vi hinner inte lägga in dem i systemet och vi kan inte besöka dem när de är ute på arbetsträning på arbetsplatser – det är direkta effekter av att vi hela tiden blir färre. Så nu arbetar vi ganska lite med stödjande verksamhet och ganska mycket med myndighetsutövning.

Frustrerad personal

Hon upplever att den interna turbulensen hela tiden har ökat, sedan i höstas. Anställda är frustrerade över bristen på svar, inte bara från politiker utan även från den egna ledningen för Arbetsförmedlingen.

– Det finns en jättestor oro bland medlemmarna, som undrar: blir jag uppsagd, eller är jag en av dem som får flytta till ett distanskontor, ska jag jobba med kundtjänst – digitala tjänster. Vi efterfrågar information dagligen om hur allt kommer att gå till: finns någon plan och hur ska det riggas? Men det får vi inga svar på.

Vi behöver faktiskt känna att de står upp för vår arbetssituation

Liw Schönning Myrberg tycker att bristen är stor på stöd från myndighetens ledning.

– Det gäller både generaldirektören och ledningsgruppen, med överdirektören och de nya regioncheferna. Vilket jag tycker är oroande, för vi behöver faktiskt känna att de står upp för vår arbetssituation. Och det upplever jag att många av oss inte känner.

Samtidigt, berättar hon, sliter också cheferna ute på kontoren hårt för att få det att gå ihop.

– De kan möta oss på ett annat sätt, de sitter ju i samma båt. Samtidigt märker vi att de far otroligt illa i det här, de är också maktlösa så som vi vanliga medarbetare är.

Anna Lundvall, arbetsförmedlare på AF i Uppsala, undrar vilket innehåll jobbet kommer ha i framtiden – handlar det bara om kontroll? Foto: Simon Markusson.

Anna Lundvall jobbar på Arbetsförmedlingen i Uppsala, med unga som har funktionshinder. Hon tycker att det har blivit tyst bland kollegerna, som att alla har tappat gnistan. Själv tyckte hon ändå att det var viktigt att ta sig till Stockholm och försöka göra något.

– Det sägs ju att vi ska prioritera de med stort behov av stöd, men man skär ju ner även på specialister, på psykologer och arbetsterapeuter. Så vad blir kvar då, om vi inte får har kvar stödet från specialisterna? undrar hon.

Utöver det blir antalet arbetsförmedlare betydligt färre.

– Även om jag kanske får vara kvar, jag har jobbat på Arbetsförmedlingen i 15 år, så undrar man: vad blir det kvar av mitt jobb? Kommer vi bara att bli en kontrollfunktion till slut?

De som är kvar får mer att göra

Anna Lundvall berättar att flera kolleger redan har slutat, det gör att de som är kvar får mer att göra redan nu. Men det går inte att lägga ut mer på externa aktörer i stället, så som det är tänkt att ske i framtiden med en stor del av Arbetsförmedlingen.

– Vi har ju fått en minskad budget även där, konstaterar Anna Lundvall. Så numera är det bara långtidsinskrivna som kan få någon aktivitet, som arbetsmarknadsutbildning eller stöd och matchning.

TCO:s ordförande Eva Nordmark valde att delta i dagens manifestation utanför riksdagen. Foto: Simon Markusson.

Också TCO:s ordförande Eva Nordmark valde att delta i dagens manifestation.

– Det är för att visa vårt stöd. Jag tycker det är väldigt viktigt, det som ST gör nu: kräver besked från politikerna om hur det här ska gå till. Jag ser allvarligt på att vårändringsbudgeten inte innehöll några mer resurser till Arbetsförmedlingen. Det borde man ha tillfört, för att mildra effekterna av neddragningarna.

Det liknar en karusell, där olika aktörer skyller på varandra. Nu krävs ett politiskt ansvarstagande

Eva Nordmark har tidigare gått ut i frågan om Arbetsförmedlingens nedskärningar, bland annat tillsammans med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

– Vi kommer fortsätta hävda att det här inte är ett ansvarsfullt agerande från politikernas sida. Det liknar en karusell, där olika aktörer skyller på varandra. Nu krävs ett politiskt ansvarstagande, och handlingskraft.

På frågan om vilken möjlighet TCO ser att vända på utvecklingen när majoriteten för den kraftigt nedskurna budgeten uppenbarligen är stor i riksdagen, medger Eva Nordmark att det är en mycket tuff utmaning.

– Men med tanke på den allvarliga situationen vi har nu, när det saknas någon plan för hur förändringarna ska genomföras, är det väldigt viktigt att ST fortsätter att argumentera för sin sak. Det behövs mer tid och pengar för att göra en vettig om ställning.

Nyheter

Eva Nordmark säger att det handlar inte minst om hur framtiden kommer se ut för de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden. Hon känner en stor oro över vad nedskärningarna kommer att innebära för jämlikheten i stödet, när förutsättningarna ser så olika ut i landet då kommuner och privata aktörer ska ta över.

– Jag känner också en stor oro över vad det kommer att innebära för jämlikheten i stödet – förutsättningarna ser så olika ut i landet när nu kommuner och privata aktörer ska ta över.

10 apr 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.