I sitt almedalstal lovade Ulf Kristersson (M) att återinföra tjänstemannansvaret om Moderaterna vinner valet.
”På 70-talet avskaffade Socialdemokraterna tjänstemannaansvaret. Det var mycket dumt. Min regering kommer återinföra det. Det är tydligt att det behövs en uppdaterad version av offentligt ansvarsutkrävande”, sa han i sitt tal.
Statsvetaren Jonas Hinnfors säger att frågan om tjänstemannansvar främst drivits av Sverigedemokraterna, som ett sätt att försöka utöva politisk påtryckning på tjänstemän som utför politiska beslut som Sverigedemokraterna inte gillar.
– Det är svårt att veta om detta är en eftergift för Sverigedemokraterna och vad man egentligen menar.
Politisering av tjänstemannabeslut
De exempel Ulf Kristersson tog upp i sitt tal handlade dock främst inte om fall där tjänstemän fattat felaktiga beslut, menar Jonas Hinnfors, utan om ärenden där tjänstemän följt de regler som gäller, men där Moderaterna ogillar de regler som nuvarande regering står bakom. Han talade till exempel om hur uppgifter från Transportstyrelsen hamnade utomlands och hur nuvarande bidragsregler kan tillåta att personer som inte ens finns i Sverige kan få ersättning för vård av sjukt barn.
– Tidigare handlade tjänstemannansvar om att kunna ställa tjänstemän till svars om de bröt mot regler. Men om det är så att tjänstemän inte ska följa regler så är det kanske en större politisering man är ute efter.
Jonas Hinnfors säger också att frågor om hur tjänstemän utfört sitt jobb hamnar i förvaltningsdomstolarna. När det gäller domstolarna har Moderaterna tidigare sagt att man vill ha ett mindre politiskt inflytande över dem.
Britta Lejon, ordförande för ST, är kritisk till Ulf Kristerssons utspel:
– Det är anmärkningsvärt att ledaren för sveriges största oppositionsparti och som snart kan vara statsminister och därmed högste ansvarige för svensk statsförvaltning ger en bild av staten som inte stämmer. Statligt anställda som gör fel straffas och får stå till ansvar. Vår kritik mot deras förslag kvarstår, säger hon.
Risk för tystnadskultur
TCO:s ordförande Therese Svanström håller med:
– Det finns redan idag ett tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning. Den som har ansvar för beslut i samband med myndighetsutövning kan bli föremål för disciplinåtgärder, avsked eller straffrättsligt ansvar för tjänstefel. Ett utökat straffrättsligt ansvar skulle även kunna medföra en risk för passivitet och tystnadskultur med konsekvensen att handläggningstider i ärenden ökar för att tjänstemannen är rädd att göra fel, säger hon.
– I fackliga ärenden där tjänstemän påstås ha agerat fel kokar det oftast ner till ett arbetsmiljöproblem på så sätt att personerna inte haft rätt förutsättningar att utföra sitt arbete.
– Med ett utökat straffrättsligt ansvar finns det en risk att arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön går fri men att individen straffas, säger Therese Svanström.
Tjänsteansvaret tillämpas sällan
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala Universitet, menar att det redan finns ett tjänstemannaansvar när det gäller myndighetsutövning, men att det sällan tillämpas.
– Vi måste börja tillämpa paragraf 1 i kapitel 20 i brottsbalken om tjänstefel, den ligger bara där och dammar, säger han.
Han menar exempelvis att tjänstemän i offentlig sektor oftare borde ställas till svars när de medvetet tar fram strategier för att inte lämna ut handlingar enligt offentlighetsprincipen.
– Det är inte fråga om kompetensbrist utan det är kriminellt, säger han.
Han menar dock att polis och åklagare inte har kompetens att hantera offentlig förvaltning och att det aldrig har hänt att någon dömts för brott mot offentlighetsprincipen.
Finns inget ansvar för dåliga beslut
Han ser dock ett behov att utöka tjänstemannaansvaret när det gäller andra frågor än myndighetsutövning, som exempelvis om någon gör en dålig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, eller fattar ett dåligt beslut om att ge bort eller sälja allmänna tillgångar för billigt. ”Tokigheter”, som Olle Lundin kallar det.
Han förstår därför att frågan om tjänstemannaansvaret lyfts politiskt.
– Jag tror att det finns en känsla bland medborgarna att vi inte utkräver ansvar och eftersom det inte finns något ansvar gör det inget om jag som medborgare gör fel heller, säger Olle Lundin.