Almega: Industrins parter har misslyckats Stefan Koskinen, vd i Almega Tjänsteföretagen kallar årets industrimärke för verklighetsfrånvänt. Foto: Christine Olsson / TT

Almega: Industrins parter har misslyckats

Avtal 2020 "Förvånande" och "oansvarigt" är fackens reaktion på att Almega ser nivån på industrimärket som orimligt hög i stora delar av tjänstesektorn. "Om det här avtalet får fullt genomslag bland våra branscher riskerar följderna att bli katastrofala," säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega.
12 nov 2020

Utgångspunkten för Unionen och Journalistförbundet under avtalsförhandlingarna i tjänstesektorn är industriavtalet som sätter normen för lönebildningen.

I årets avtalsrörelse har industrins parter enats kring en nivå för kostnadsökningar på 5,4 procent över 29 månader, eller 2,23 procent på årsbasis.

Almega förhandlar

Arbetsgivarorganisationen Almega representerar 11 000 medlemsföretag med över en halv miljon arbetstagare över ett sextiotal olika branscher och sitter nu i kollektivavtalsförhandlingar med Unionen, som har 23 avtal att förhandla för omkring 110 000 medlemmar, och Journalistförbundet, med fem kollektivavtal att förhandla för omkring 10 000 medlemmar. Totalt förhandlar Almega 130 avtal i årets avtalsrörelse.

Källa: Almega, Unionen, SJF

+ Expandera

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega, dömer dock i hårda ordalag ut industrimärket på Almegas sajt, mot bakgrund att coronakrisen drabbat delar av tjänstesektorn hårdare än industrin:

– Den här gången har Industrins parter misslyckats. En löneökning på 5,4% inklusive låglönesatsning och ökade pensionsavsättningar kommer inte att vara möjliga. Högre löner fungerar om det finns en höjd produktivitet, men i vissa delar av våra branscher är produktiviteten just nu noll. Det går inte ihop, säger Stefan Koskinen i en kommentar.

Han framhåller att produktionsvärdet enligt SCB sjönk med 6,3 procent i tjänstesektorn mellan januari och augusti, och kallar överenskommelsen mellan industrins parter ”verklighetsfrånvänd”.

–  Om det här avtalet får fullt genomslag bland våra branscher riskerar följderna att bli katastrofala. Att många företag hittills har kunnat undvika massuppsägningar är tack vare statliga stöd. Antalet korttidspermitterade i tjänstesektorn var i september 85 000 och nu står hela branscher återigen i praktiken inför näringsförbud. Det kommer att innebära stora svårigheter för företagen att klara sig och dagens korttidspermitteringar kommer att omvandlas till varsel och uppsägningar för många medarbetare, säger Stefan Koskinen.

Unionen: Förvånande

Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, kommenterar Stefan Koskinens uttalande i ett skriftligt svar till Arbetsvärlden:

– Det är förvånande om Almega ensamt ifrågasätter märkessättningen i tider när näringslivet behöver ansvarstagande och stabilitet. Det har varit de märkessättande förbundens ambition – på båda sidor – att avtala om ett längre avtal, vilket vi trots svåra tider och efter en prolongering lyckats med. Parterna har gemensamt tagit ansvar för Sveriges bästa och nu ser vi framemot en konstruktiv dialog i samma anda med förbunden inom Almega, svarar Martin Wästfelt.

SJF: Vi utgår från industrimärket

Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet, har just återupptagit förhandlingarna om fem nya kollektivavtal inom Dagspress, Public Service, Tidskrift, Etermedier och Bemanning som totalt omfattar omkring 10 000 medlemmar, och säger att det är för tidigt att säga hur långt ifrån varandra parterna står.

– Just nu upprepar vi våra krav och diskuterar hur man ska tolka industrimärket. Vi utgår ifrån industrimärket. Ser man på de olika mediaföretagen så är det många som är stadda vid kassan, exempelvis Bonnierkoncernen. Och för Public Service gäller inte marknadsekonomiska avvägningar, säger Johan Lif.

Vilka frågor som är viktiga varierar på olika avtalsområden, men generellt gäller frågorna arbetstid, möjlighet till återhämtning och modernare och mer anpassade sätt att arbeta.

– Inom dagspress är det exempelvis fortfarande vanligt med kvällsskift och morgonskift där mycket av arbetstiden är OB. Men för de som jobbar morgonskift kan det vara svårt att komma upp i tillräckligt mycket OB för att få sänkt arbetstidsmått. Det är en sak vi tittar på, säger Johan Lif.

En annan fråga är föräldralön, utfyllnad av föräldrapenningen.

Däremot säger Johan Lif att Journalistförbundet inte driver frågan om retroaktiva löneökningar från 1 april, som exempelvis Vision och Akademikerförbundet SSR lyckats få inom välfärdssektorn. Kommunal lyckades få ett engångsbelopp på 5,500 kronor för coronatiden.

– Vision och Akademikerförbundet SSR har använt sig av sina sifferlösa avtal, det är en helt annan avtalskonstruktion. Märket gäller från 1 november 2020 och det är det vi håller oss till i de centrala förhandlingarna. Sedan kan det förstås finnas utrymme att förhandla om ett engångsbelopp eller annan ersättning i de lokala avtalen. Jag kan ha förståelse för att grupperna i välfärdssektorn fått retroaktiva löneökningar för arbetet under coronakrisen, säger Johan Lif.

Är det oansvarigt av Almega att så starkt kritisera industrimärket?

– Ja, det tycker jag. Parterna är överens om att industrimärket är viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och bidrar till stabilitet i lönebildningen. Frågan är vad för norm Almega skulle vilja ersätta den med. Industrimärket är tänkt att utgöra normen för lönebildningen oavsett hur det gått för enskilda branscher, annars skulle vi snart inte ha ett märke, säger Johan Lif.

12 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan