Uppskjutna löneförhandlingar till följd av coronakrisen hindrar inte att medarbetare i välfärden får retroaktiva lönehöjningar från 1 april i år.
Frågan om ersättning för tiden under coronakrisen har varit viktig för facken inom välfärden. Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ser det som ett erkännande av medlemsgruppernas insatser under coronakrisen.
– Visions medlemmar har ju tagit ett jättestort ansvar under den här tiden och för oss var det otänkbart att vi skulle förlora på det. Vår viktigaste ingång har varit att lönehöjningarna ska vara från 1 april, säger Veronica Magnusson till Arbetsvärlden.
– Det jag också vill understryka är att vi har lönehöjningar eftersom vi har kollektivavtal och facklig styrka att förhandla. Det vi ser från den här tiden som gått är att utan avtal är lönehöjningar inte något garanterat, säger Veronica Magnusson.
Visions nya fyraåriga kollektivavtal med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Sobona omfattar cirka 160 000 anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag.
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akadmikerförbundet SSR, menar också att retroaktiva löner var nödvändiga.
– Något annat var helt uteslutet för vår del då våra grupper har jobbat stenhårt under coronakrisen för att se till att välfärden fungerar, säger Markus Furuberg till Arbetsvärlden.
Akademikerförbundet SSR:s avtal med SKR och Sobona är också fyraårigt och omfattar omkring 35 000 akademiker.
Lönespridning på agendan
Både Vision och Akademikerförbundet har målsättningen att lönespridningen ska öka för att ge större utrymme till lönekarriär. Flera partsgemensamma arbeten sjösätts för det syftet.
– Vi vet att vi behöver göra insatser för att det ska synas på lönen om man tar ansvar och utvecklas i yrket, och det ska finnas vägar att utvecklas under arbetets gång. Vi ser också behov av insatser för att medarbetare ska må bra på jobbet. En styrka i de här partsgemensamma arbetena är att de sker väldigt nära arbetsplatserna, säger Veronica Magnusson.
Det vi ser från den här tiden som gått är att utan avtal är lönehöjningar inte något garanterat
Markus Furuberg lyfter även han fram satsningar på ökad lönespridning och karriärvägar för akademiker.
– Vårt stora problem är att lönestrukturen är väldigt hoppressad för akademiker vilket gör att du tvingas byta jobb för att få upp lönen. Vår långsiktiga ambition är att du ska kunna fördubbla din lön under karriären från det att du är nyexaminerad till dess du går i pension. Nu sjösätter vi nya partsarbeten som ska följa upp och utvärdera hur lönespridningen utvecklas och hur man satsar på särskilt yrkesskickliga, säger Markus Furuberg.
Engångsbelopp i Kommunal
Kommunal har också tecknat ett fyraårigt avtal med SKR och Sobona som omfattar cirka 400 000 medarbetare inom vård, skola och omsorg. Yrkesgrupper som täcks av avtalet inkluderar bland annat undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. I avtalet ges lönehöjningar från 1 november, men arbetstagarna får därutöver ett engångsbelopp på 5 500 kronor.
Kommunals avtal har också en riktad satsning på yrkesutbildade medarbetare inom vård, skola och omsorg, som utöver ordinarie löneöversyn får ett extra löneutrymme att fördelas individuellt.
– Det här är en seger för medlemmarna i Kommunal. Jag är stolt över att vi i ett enda avtal lyckats driva igenom så stora förbättringar. Det handlar om riktiga löneökningar som syns i plånboken. Nu höjer vi statusen på några av Sveriges viktigaste och mest kvinnodominerade yrken, säger Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin i en kommentar.
Den största skillnaden mellan de olika avtalen är att Kommunal håller sig till industrimärket, medan både Akademikerförbundet SSR och Vision har sifferlösa avtal. Industrins märke är satt till 2,23 procent på årsbasis, eller 5,4 procent över 29 månader som är de nya industriavtalens längd.
– Jag är väldigt glad för att Kommunal gick med på att hålla sig till märket, det var en viktig fråga för arbetsgivarna. Det är en förutsättning för en stabil och hållbar lönebildning, säger Joakim Larsson, ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.
Vad är du mest nöjd med i de här avtalen?
– Att det är långa avtal. Vi befinner oss mitt i en pandemi och det är ett väldigt osäkert läge, därför är det viktigt att vi kan få den förutsägbarheten som långa avtal ger, säger Joakim Larsson.