I slutet av november öppnades forskningsbolaget OpenAI:s generativa språkmodell ChatGPT för allmänheten och tog världen med storm.
På bara fem dagar nådde ChatGPT en miljon användare. På kort tid har AI:n klarat av att få godkänt på tentor på universitetsnivå inom flera olika fält: den har klarat ett tredelat test för läkarexamen i USA, ett test om mikrobiologi med flygande färger, och klarat tentor på fyra olika juridikkurser vid University of Minnesota med halvdåliga betyg, resultat som författarna till studien menar är tillräckligt för att ta juristexamen.
Redan nu ryktas det om att den kommande versionen av ChatGPT, ChatGPT 4, kommer vara 500 gånger kraftfullare. Enligt rapporter ska folk med insyn i verksamheten ha beskrivit den nya versionen som ”mirakulös” och att förändringen är som att gå ”från vatten till ånga”. Techjätten Microsoft, som 2019 investerade en miljard dollar i OpenAI, har i januari 2023 växlat upp investeringen med ytterligare 10 miljarder dollar, motsvarande ungefär 103 miljarder kronor.
AI-lösningar börjar nu bryta in i yrken som tidigare troddes vara säkra från automatisering, och ett av dem är programmerare.
ChatGPT utlöser ”kod röd”
I december kom rapporter att Googles vd Sundar Pichai utlyst ”kod röd”, vilket innebär att man kallar in grundarna för att bemöta strategiska hot mot företaget. Anledningen är att ChatGPT har så pass träffsäkra svar på användarnas frågor att det ses som ett hot mot Googles kärnverksamhet, sökmotorteknik. Google omdirigerar nu stora resurser till sina egna AI-projekt och planerar att visa upp ett tjugotal av dem i år som svar på ChatGPT.
ChatGPT och andra AI-lösningar börjar nu bryta in i yrken som tidigare troddes vara säkra från automatisering, och ett av dem är programmerare. AI-experten Andrej Karpathy, som tidigare varit chef för elbiltillverkaren Teslas AI-utveckling, twittrade i december att 80 procent av hans programmeringskod numera skrivs av GitHub Copilot, en ny produkt från ett dotterbolag till Microsoft som ger AI-genererade förslag på kod till programmerare.
Nice read on reverse engineering of GitHub Copilot 🪄. Copilot has dramatically accelerated my coding, it’s hard to imagine going back to ”manual coding”. Still learning to use it but it already writes ~80% of my code, ~80% accuracy. I don’t even really code, I prompt. & edit. https://t.co/kvQTOex9Qj
— Andrej Karpathy (@karpathy) December 30, 2022
Skriver filmmanus, pjäser och musik
Men AI gör framsteg på många fler områden. Enligt Google kommer deras nya filmgenerator Imagen Video kunna generera filmer baserad på textinput, och OpenAI:s Dall-e 2, som också är öppen för allmänheten, kan redan nu på bara några sekunder generera konstverk och fotografier utifrån textbeskrivningar. DeepMinds AI-assistent Dramatron kan skriva teaterpjäser och Googles Music LM komponerar och genererar musik baserad på textinput, och kan skapa låtar i olika genrer.
På diskussionsforumet Reddit går tongångarna nu höga bland flera yrkesgrupper: konstnärer, programmerare och musiker uttrycker alla rädslan för att deras yrken kommer tas över av AI-lösningar.
Programmerare blir 55 procent snabbare
Men fördelarna med AI-verktyg är att de gör yrkena mer produktiva: exempelvis kan programmerare ägna sig åt mer avancerad kodning och använda AI för att skriva rutinmässig kod eller leta efter buggar, någonting som tidigare varit tidskrävande. Enligt GitHubs vd Thomas Dohmke så använder IT-utvecklare som nyttjar tjänsten i snitt 40 procent av koden som programmet skriver och blir omkring 55 procent snabbare i sitt jobb som resultat. Och detta är bara början, eftersom många AI-experter förutspår en exponentiell utveckling av AI-teknik.
Med tanke på hur snabbt utvecklingen går och hur många nya genombrott AI-tekniken gör är det svårt att göra prognoser för framtidens arbetsmarknad, men det finns de som försöker.
SNS spår i sin senaste konjunkturrapport att just AI-teknik kommer påverka tjänstemannayrken i högre utsträckning än tidigare tekniksprång som automatisering och digitalisering under det kommande decenniet och därmed kommer högutbildade att drabbas i högre utsträckning än vid tidigare teknikskiften.