Forskaren Sofia Hernnäs har nyligen disputerat i nationalekonomi vid Uppsala universitet med en modell för automatisering som skulle kunna tillämpas på kommande teknikutvecklingar. Modellen tar fasta på att det är vissa arbetsuppgifter som automatiseras och att arbetstagare besitter en samling färdigheter som de säljer som ett paket till arbetsgivaren. Olika färdigheter prissätts också olika beroende på yrke: exempelvis kan logisk förmåga ge högre avkastning för programmerare medan social förmåga kan tänkas ge högre avkastning för exempelvis säljare. Generellt söker sig människor till yrken där deras färdighetsprofil ger en bra avkastning.
Oftast är det fortfarande specialister som stannar kvar i samma yrke medan generalister har lättare att byta.

– I min modell tjänar alla på automatisering genom att produktiviteten ökar och därmed det totala välståndet. Alla får högre löner men färdigheternas relativa avkastning kan förändras beroende på vad det är för uppgifter som automatiseras, säger Sofia Hernnäs.
Om man tänker sig att många programmeringsuppgifter automatiseras skulle detta kunna leda till att logisk förmåga i programmeringsyrket generellt minskar något i relativ avkastning i förhållande till andra förmågor.
– Oftast är det fortfarande specialister som stannar kvar i samma yrke medan generalister har lättare att byta, och då söker man sig gärna till andra yrken där ens färdigheter har en stark relativ prissättning.
Vinnare och förlorare
Vilka blir då vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden med AI:s intåg? Enligt Sofia Hernnäs finns flera tendenser.
– De som är specialiserade på arbetsuppgifter som automatiseras kan sägas förlora på utvecklingen medan de som är specialiserade på arbetsuppgifter som inte automatiseras vinner. Sedan är det så att de som är generalister och kan lite av varje har lättare att flytta på sig och hitta nya jobb.
När ångmaskinen kom var många oroliga för att de skulle få det sämre för att deras muskelkraft inte behövdes på samma sätt.
Automatiseringen medför inte per automatik att sysselsättningen minskar, utan kan leda till ökad sysselsättning. En snickare som får bättre verktyg och blir mer produktiv, kan bli mer efterfrågad, inte mindre.
– När ångmaskinen kom var många oroliga för att de skulle få det sämre för att deras muskelkraft inte behövdes på samma sätt, men i stället skapades många andra kompletterande arbetsuppgifter som drog nytta av ångmaskinen, säger Sofia Hernnäs.
AI gör grovjobbet
Om vi tänker oss att en programmerare inte längre behöver lägga tid på att koda rutinmässig kod så kommer denna kunna lägga mer tid på avancerad kodning och på så vis skapa fler avancerade lösningar åt sin kund. Skräddarsydda IT-lösningar skulle bli billigare och efterfrågan på dem ökar. En annan arbetsuppgift som också hänger med på tåget är då exempelvis att sälja in fler lösningar till kunder.
Programmerare som däremot mest skriver enklare kod ersätts istället av en AI Copilot som skriver den kod som de brukade skriva. De kan ju då byta arbetsuppgifter eller kompetensutveckla sig för att göra sådant som AI:n inte lämpar sig till. Ofta sker just en sådan uppgradering av kompetenser på arbetsmarknaden där anställda som tidigare haft en viss typ av jobb, nu istället tar de nya jobb som uppstår.
Man kan också tänka sig att en manusförfattare blir mer produktiv genom att AI-verktyg kan producera mängder av manusförslag. Manusförfattaren kan sedan vidareutveckla de bästa förslagen, istället för att behöva komma på allt själv från början. I studien av DeepMinds Dramatron var just det fallet. Flera yrkesverksamma i teater- och filmindustrin sade att de bara behövde utveckla Dramatrons pjäser lite grann för att kunna sälja in dem till Netflix. Tidsbesparingen var med andra ord mycket stor och antalet kvalitativa manus blev fler.
Kreativ renässans
Om vi tänker oss datorspelsföretag så kommer AI-teknik kunna göra 3D-rendering. Kreativa teams som är bra på att skapa koncept och storys till spel kommer alltså kunna producera många fler spel på kortare tid. Detta skulle också kunna göra att priserna sjunker och efterfrågan ökar. Samma sak med filmstudios som Pixar. Datorgenererade bilder och animering har länge varit enormt tidskrävande men nu kommer Pixar och Disney kunna producera mängder av Toy Story och Frost-filmer ganska snabbt och väldigt billigt.
Resultatet av den här utvecklingen kan bli att personer med kreativa visioner har mycket att vinna. Och att den typen av jobb kan bli fler och nya kringtjänster uppstå. Kanske kan vi därmed se fram emot mer kreativa visioner på bioduken än Frost 3.