Kina ligger långt framme när det gäller både utveckling och implementering av AI. Den teknik som utvecklas i Kina hittar även till Sverige och tar plats i vår vardag, inte minst i vårt arbetsliv. Erfarenheter från Kina kan vara både inspirerande och avskräckande.
I Sverige går AI-utvecklingen framåt med stormsteg inom många områden. Men Sverige är en del av världen och blickar man mot Kina kan man se hur statsapparaten, som länge strävat efter att bli världsledande inom AI, också har blivit mycket skicklig på att använda tekniken för att kontrollera medborgarna.
Vi har redan sett att den digitala övervakningen på landets arbetsplatser ökar
I Futurions rapport ”AI-utvecklingen i Kina – påverkan på svensk tjänstemannasektor”, som lanseras på ett seminarium på fredag har statsvetaren Mattias Burell och Kinaexperten Kristina Sandklef granskat detta närmare.
En avgörande skillnad mellan AI-användningen i Kina och Sverige är emellertid den olika synen på medborgerliga fri- och rättigheter och personlig integritet. Ändå väcks en rad viktiga frågor om AI-utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Mycket av den teknik som används i Kina kommer även hitta till Sverige och vi har redan sett att den digitala övervakningen på landets arbetsplatser ökar.
Det går att urskilja flera möjliga konsekvenser av ökad AI-användning i arbetslivet. Vissa yrken och arbetsmoment kan ersättas av automatiserad teknik. När tidskrävande och monotona arbetsmoment, eller kartläggningar av omfattande data, försvinner frigörs tid för exempelvis medmänskliga kontakter, omsorg, kreativitet och komplexa arbetsmoment eller analyser.
Arbetsgivare får större kontroll över arbetstagare genom ett kraftigt ökat informationsövertag
Men när rekrytering, lönesättning och utvärdering av prestationer på arbetet alltmer automatiseras kommer det att påverka arbetsplatsens organisation, uppdelning av arbetsuppgifter samt hantering av personalärenden.
Ytterligare en konsekvens är att arbetsgivare får större kontroll över arbetstagare genom ett kraftigt ökat informationsövertag. Det riskerar att dramatiskt påverka styrkeförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, med eventuella kränkningar av den personliga integriteten samt grundläggande fri- och rättigheter som följd.
Även om det är lätt att förblindas av den nya teknikens möjligheter finns det med andra ord en potentiell baksida att ta i beaktande. Distansarbete har blivit allt vanligare. Arbetsgivaren kan få bättre koll på vad arbetstagaren gör via appar i mobiltelefon och dator, såväl hemma som på kontoret.
I Futurions årliga SOM-undersökning svarar 56 procent att de är oroliga för digital övervakning.
Futurion anser bland annat att det är viktigt att inte maktbalansen på arbetsplatser rubbas och att både chefer och medarbetare får utbildning inom AI och att man bör se över om både anställda och arbetsgivaren ska ha tillgång till samma data och i så fall hur.