Endast 30 procent av nyanlända går i dag vidare till studier eller arbete efter avslutad etableringsplan, enligt Arbetsförmedlingens prognoschef Håkan Gustavsson.
Och samtidigt som svensk arbetsmarknad ser strålande ut för kvalificerad arbetskraft prognosticerar myndigheten att antalet inskrivna arbetslösa med kort utbildning kommer fortsätta stiga. Nästa år kommer gruppen som står längst från arbetsmarknaden, enligt prognosen, att utgöra 78 procent av de inskrivna.
Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etableringsuppdraget, som går ut på att skapa förutsättningar för nyanlända att snabbt gå vidare till arbete eller utbildning efter erhållet uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen samverkar med flera andra aktörer, däribland Migrationsverket, kommuner, Länsstyrelsen och Försäkringskassan under de 24 månader som etableringen pågår.
Men resultaten har än så länge varit en stor besvikelse för regeringen.
Men resultaten har än så länge varit en stor besvikelse för regeringen. År 2016 var det exempelvis bara 3 procent av de nyanlända med enbart förgymnasial utbildning som gick vidare till reguljär utbildning efter avslutad etableringsplan.
Nu ger regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att förbättra det här arbetet. Tudelningen på arbetsmarknaden växer och utvecklingen springer ifrån de som saknar gymnasiekompetens. I uppdraget slås fast att Arbetsförmedlingen fortlöpande ska identifiera förbättringsområden i den egna verksamheten och vidta åtgärder för att lyfta resultaten. Myndigheten måste bli snabbare på att kartlägga nyanländas kompetenser och erfarenheter – och det ska också göras på ett bättre sätt än tidigare.
Dessutom behöver Arbetsförmedlingen snabba på processerna för att slussa vidare nyanlända som saknar utbildning till studier och matcha de som har utbildning till arbete. Roy Melchert, ansvarig chef för integration och etablering på Arbetsförmedlingen, meddelar via myndighetens presstjänst att han vill avvakta med att kommentera uppdraget till dess att man hunnit analysera det.
Det är viktigt att själva utbildningssystemen också utvecklas
Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, sade tidigare till Arbetsvärlden att myndigheten inte satt upp någon målsiffra för arbetet med att slussa nyanlända som saknar utbildning vidare till studier. Inte heller pågår något arbete att ta fram något sådant mål.
– Det är viktigt att själva utbildningssystemen också utvecklas, och där har kommunerna ett ansvar. Bara en sådan sak som att väldigt få kommuner har flexibel skolstart. Sedan är ersättningssystemen viktiga och där har staten ett ansvar. Vi får se hur studiestartsstödet blir, det är en reform vi tror mycket på, sade Mikael Sjöberg tidigare till Arbetsvärlden.
Krav för studiestartsstöd
Här är några av de krav som måste uppfyllas för att ha rätt till studiestartsstöd som införs den 2 juli.
- 25–56 år.
- Arbetslös och har varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen i minst sex månader.
- Har en kort tidigare utbildning och har stort behov av en utbildning på grundskole- eller gymnasienivå för att kunna få ett arbete. Detta bedöms av din hemkommun.
- Har inte haft studiemedel under de senaste tre åren.
- Ska studera på minst 50 procent i minst tre veckor.
Källa: CSN
Den 2 juli införs studiestartsstödet. Det är ett särskilt studiestöd som riktas till arbetslösa i behov av utbildning på grundskole- och gymnasienivå. Ett bidrag på runt 8 500 kronor för fyra veckor som kan tas ut under maximalt 50 veckors heltidsstudier.
Arbetsförmedlingen ska senast den 31 oktober 2017 och den 31 oktober 2018 återrapportera hur man genomför uppdraget till Regeringskansliet, samt vilka fortsatta utvecklingsåtgärder och utmaningar som kvarstår.
Arbetsvärlden har sökt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och statssekreterare för kommentar.