Enligt Tidö-avtalet ska en anmälningsplikt införas för anställda på myndigheter och kommuner. Den skulle innebära att offentligt anställda ska anmäla människor man möter i jobbet, och som saknar uppehållstillstånd, till Polisen och Migrationsverket.
”Det går emot bibliotekens grundtanke”
Fackförbundet DIK, som bland annat organiserar bibliotekarier, har nu frågat sina medlemmar som arbetar på bibliotek, hur de ställer sig till den sortens plikt i en undersökning.
Och fler än 9 av 10 av de som svarat vill inte ange papperslösa människor. Medan tre procent tycker att det är ett bra förslag. Endast en procent tycker att anmälningsplikt vore ”mycket bra”.
Bibliotekarier om anmälningsplikt
I frisvaren kan man bland annat läsa.
”Biblioteken ska vara till för alla, det är inte vår roll att agera grindvakt till varken information eller kultur. Att ge bibliotekarier en angivarroll skulle inte bara skada vårt anseende, det skulle gå emot bibliotekets grundtanke – en öppen lokal med tillgång till fri information.”
De som svarar är också kritiska till hur det skulle påverka den egna arbetsmiljön, och innehållet i yrkesrollen:
Så står det i Tidöavtalet
- Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet.
- Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
- Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige.
- Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras.
- Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.
”Hur i hela friden ska jag veta om någon har uppehållstillstånd eller inte? Ska jag be att få se papper varje gång det kommer in en person som inte ser ’svensk’ ut?”
DIK vill att regeringen drar tillbaka förslaget. Det vill också samtliga Saco-förbund där till exempel Sveriges lärare, Sveriges läkare och Sveriges ingenjörer ingår.
Tidigare i år skrev de en gemensam debattartikel i Svenska dagbladet om att förslaget inte hör hemma i en demokrati,
Vårdpersonal också kritisk
Även vårdpersonal har vänt sig emot förslagen. Kampanjen ”Vi anger inte” har för närvarande 2 385 underskrifter från vårdarbetare.
”Ska jag fråga om de har tillstånd att vara i Sverige eller inte och rapportera till polisen? Det kommer jag aldrig att göra. Det går emot allt vi står för”, sa också sjuksköterskan Ellen Ekholm på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg till Arbetsvärlden när förslaget blev offentligt i höstas.
Där svarade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) att det kan finnas undantag i situationer med ”ömmande ärenden”. Men hon vill inte definiera exakt vilka situationer, utan hänvisar till en kommande utredning.
Arbetsvärlden har sökt ministern för en tidsplan för utredningen, men ännu inte fått svar.
Närmare 2 000 svarade
Frågan har ställts till biblioteksanställda medlemmar i fackförbundet DIK. 1 891 har svarat. I statistiken ingår endast de som svarat att de känner till förslaget om anmälningsplikt, 1 691 personer. Svarsfrekvensen i enkäten låg på 42 procent. Undersökningen gjordes i maj i år.