Den svenska avtalsrörelsen har präglats av oro för att ökade lönekrav ska spä på inflationen. Märket på 7,4 procent som parterna landade i efter långa förhandlingar kan komma att innebära stora reallönesänkningar för många svenskar.
Något löntagarna förväntas acceptera.
Belgiska fack har slopat lönekraven i år
I Belgien däremot har fackförbunden avstått från några lönekrav i år. Det behövs inte.
Lönerna regleras automatiskt efter ett index som följer inflationstakten. Det kallas löneindexering och innebär att allas löner justeras i nivå med inflationen.
I januari i år gick lönerna upp med 11,08 procent och förra året med cirka 4 procent.
– Det betyder att vi de två senaste åren har haft närmare 15 procents löneökning här, säger Jonna Jaakke, handläggare på LO:s, TCO:s och Sacos gemensamma kontor i Bryssel.
I Belgien är löneindexering är en väl beprövad metod som parterna är nöjda med, enligt Jonna Jaakke, Utöver den automatiska indexjusteringen förhandlar fackförbunden lönerna varje år.
– Tidigare år när inflationen varit lägre har också löneindexeringen legat lågt. Då har fackförbunden haft ett större förhandlingsutrymme.
Höga löner ingen effekt på inflationen
De höga lönenivåerna i Belgien tycks inte ha någon direkt effekt på inflationen som tvärtom ser ut att sjunka.
Brysselkontoret
LO:s, TCO:s och Sacos gemensamma kontor i Bryssel som bland annat bevakar EUs politik av betydelse för svenska facken och svenska arbetstagare. Kontoret har fem anställda.
– Däremot hävdar arbetsgivarsidan att det generellt höga löneläget i Belgien har effekt på konkurrenskraften om löner i närområdet. Därför måste fackförbunden enligt lag ta hänsyn till den löneutveckling som råder i grannländerna när de förhandlar.
Har löneökningen även omfattat er på Brysselkontoret?
– Vi är anställda lokalt i Belgien och våra löner beräknas enligt index som allas löner i Belgien.
