Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
2016 sticker ut med stark arbetsmarknad utan löneglidning Konjunkturen ser betydligt ljusare ut i dag än 2013, när Livs, IF Metall och Unionen (bilden) hade skrivit på ett treårigt industriavtal om 6,8 procent. Trots det är löneglidningen fortfarande mycket låg. Foto: Leif R Jansson/SCANPIX/TT.

2016 sticker ut med stark arbetsmarknad utan löneglidning

Lönebildning Nästan alla kurvor pekar uppåt i ekonomin, och bristen på arbetskraft ökar. Men lönestatistik visar att löneglidningen fortsätter att lysa med sin frånvaro.
31 jan 2017

Resursutnyttjandet ökar i ekonomin. Konjunkturinstitutets nya konjunkturbarometer som kom på måndagen visar att både hushåll och företag fortsätter att vara positiva. Samtliga sektorer i näringslivet har ökat antalet anställda de senaste månaderna, trots det uppger många företag att de har brist på arbetskraft. ”Anställningsplanerna är oförändrat optimistiska och signalerar om en stark sysselsättningsutveckling i näringslivet framöver” konstaterar Konjunkturinstitutet.

Och antalet nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen slog all-time-high 2016 – de har aldrig någonsin varit så många tidigare.

När Arbetsförmedlingen nyligen redovisade 2016 års sista månadsstatistik var det tydligt att arbetsmarknaden är stark för de flesta grupper som står nära arbetsmarknaden. Varselnivån var den lägsta sedan 2007, före finanskrisen, samtidigt som arbetskraftsbristen nu tilltar.

Antalet nyanmälda jobb på Arbetsförmedlingen slog all-time-high 2016 – de har aldrig någonsin varit så många tidigare.

– Vi har slagit rekord månad för månad och det är svårt att öka mycket mer nu. Så nu ser det ut att plana ut på 100 000 lediga jobb varje månad i trendvärde, säger Arbetsförmedlingens analytiker Andreas Mångs till Arbetsvärlden. Vi ligger på en väldigt, väldigt hög nivå.

Avtalskraven kvar på 2016 års nivå

I normala fall skulle det här betyda att avtalskraven skruvas upp, och att löneglidningen, det vill säga löneökningar utöver vad som fastställts i centrala eller förbundsvisa kllektivavtal, ökar i takt med bristen på kompetent arbetskraft. Men den ökningen har inte synts hittills. I stället har parterna i industriavtalet 2017 som bildar märke för övriga arbetsmarknaden krav som ligger runt samma nivå som de gjorde i 2016 års avtalsrörelse.

Löneglidningen är dessutom mycket liten på arbetsmarknaden under 2016.

– Den genomsnittliga löneökningstakten under januari till och med november månad var preliminärt på 2,3 procent, i stort sett samma som den centralt avtalade nivån, säger Medlingsinstitutets analytiker Valter Hultén till Arbetsvärlden.

På Medlingsinstitutet räknar man med att löneökningstakten blir totalt 2,4 procent för dessa månader när alla lokala löneförhandlingar blir klara och statistiken blir definitiv.

”2016 sticker ut med den här nivån på löneökningarna när arbetsmarknaden samtidigt har förstärkts.”

–2016 sticker ut med den här nivån på löneökningarna när arbetsmarknaden samtidigt har förstärkts, konstaterar Valter Hultén.

Låg inflation har ändå gett reallöneökningar

En möjlig förklaring är enligt honom att exportindustrin har varit mer utsatt än den inhemska ekonomin.

– Men att löneglidningen har uteblivit kan också hänga samman med att den låga inflationen gör att reallöneökningen ändå är god.

– Sedan finns det en tredje aspekt: vi har haft en snabb förstärkning av högkonjunkturen. Om efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög är det troligt att löneglidningen blir större framöver.

Att exportindustrin går i otakt med den inhemska ekonomin i kombination med den låga inflationen är en förklaring som också TCO-ekonomen Göran Zettergren har.

– Det vi ser är en långsam återhämtning. Det finns en sektor som inte har varit med på båten: exportindustrin. Vi har ingen riktigt överhettning, och bristen på arbetskraft gäller främst offentlig verksamhet.

Men, säger Göran Zetterberg, det finns ett annat och viktigt skäl: den låga inflationen.

– Den har gynnat både konsumenterna och företagen i Sverige. Facken har inte varit så missnöjda. Tvärtom.

Nej, de enda som enligt Göran Zettergren har varit tydligt missnöjda med de låga löneökningarna är Riksbanken som inte har fått så mycket draghjälp från arbetsmarknaden i försöken att få upp inflationen.

Men borde vi inte börja se en löneglidning nu?

– Det är den offentliga sektorn som hittills har haft störst arbetskraftsbrist, och där kan man styra löneutvecklingen mer än i den privata sektorn. I offentliga sektorn är det stora dilemmat hur man ska släppa fram vissa yrken före andra.

Göran Zettergren tror att vi nu kommer att få se en gradvis ökad brist på arbetskraft, och kanske en ökad löneglidning.

– Och arbetskraftsbrist är samtidigt bra, med tanke på integrationen.

31 jan 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan