Bara en dag innan parterna inom teknikavtalet utbytte avtalskrav med varandra presenterade Konjunkturinstitutet konjunkturläget och en konjunkturbarometer för den närmaste framtiden.
Sysselsättningen fortsätter att öka, om än i något lägre takt än hittills. Det gör också att arbetskraftsbristen tilltar ytterligare.
Men det tycks inte få genomslag i löneutvecklingen, som i stället ser ut att fortsätta följa den låga inflationen. Medlingsinstitutets senaste statistik visar att utfallet av 2016 års avtal blev lägre än KI hade väntat – det centrala avtalet 2016 på 2,2 procent har följts av en liten löneglidning hittills.
– För löneutvecklingen hittills har vi blivit överraskade på nedåtsidan, sade Konjunkturinstitutets forskningschef Göran Hjelm när han presenterade konjunkturläget på tisdagen. Det nya 2017 verkar också komma att ligga på ungefär 2,2 procent.
En ökad arbetskraftsbrist borde ha fått genomslag i en ökad löneglidning efter att de centrala avtalen slutits.
– Men vi ser att löneglidningen efter krisen har legat kvar på 0,5 procent. Så fallande arbetslöshet verkar varken ha påverkat de lägre löneutfallen eller löneglidningen.
Trodde på högre inhemska löneökningar
KI hade trott att en stark inhemsk marknad skulle ha fått genomslag genom att de inhemska fackförbunden skulle ha kunnat påverka sina avtal mer, säger Göran Hjelm.
– Förhandlingsordningen att industrin går först gör att man inte tar lika stor hänsyn till den inhemska efterfrågan. Och världen utanför ligger efter oss i konjunkturen. Löneökningstakten ökar inte ordentligt förrän omvärlden har kommit i kapp oss i konjunkturen – det blir 2020, tror vi.
Därför har KI nu valt att sänka sina löneprognoser med 0,3 procentenheter både 2017 och 2018, till 2,9 procent respektive 3,1. Det är högre än utfallet 2016 på 2,5 procent.
”Som läget är nu behöver inte en lite högre löneökningstakt påverka sysselsättningen.”
Frågan är vad som händer den närmaste framtiden, om arbetskraftsbristen nu ökar ytterligare samtidigt som industriavtalet har samma kravnivåer 2017 som 2016 och får samma genomslag på hela arbetsmarknadens lönebildning.
– Det låga utfallet blir nog ett huvudbry för Riksbanken, tror Göran Hjelm. Innebörden av vår prognos är att penningpolitiken inte verkar ha bitit så mycket på arbetsmarknaden i form av högre löner, det man får göra är att påverka kronkursen.
Som läget är nu behöver inte en lite högre löneökningstakt påverka sysselsättningen.
I dag kom Riksbanken med beskedet att man låter reporäntan ligga kvar på minus 0,5 procent, men fortsätter med en expansiv penningpolitik genom fler stödköp av statsobligationer för att påverka kronkursen.