A-kassornas medlemsantal fortsatte öka under april. Ökningen var mindre i april än i mars. I mars fick a-kassorna drygt 127 000 nya medlemmar och i april var ökningen drygt 73 000. Samtliga tjänstemannakassor ökade båda månaderna.
Statistiken är från IAF – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen – som på torsdagen presenterade siffrorna för utvecklingen under april. IAF:s statistik berättar också att det är ungefär lika många män som kvinnor som nu söker medlemskap i a-kassorna.
– Medlemsökningen är historisk. Vi har aldrig varit med om något liknande, säger Jessica Idbrant, analyschef hos IAF.
Hon säger att a-kassorna de senaste åren ökat med ungefär 2 000 personer i månaden. I mars i år var ökningen mer än 60 gånger så stor.
Jessica Idbrant berättar också att trycket är stort på a-kassorna. Många jobbar övertid och flera a-kassor har anställt folk för att klara medlemstillströmningen.
Jessica Idbrant, IAF. Foto: Perarne Rynning
Under mars och april har a-kassorna fått 201 000 nya medlemmar och det motsvarar en ökning med 5,5 procent. Tjänstemännens a-kassor har fått 100 000 fler medlemmar och det är en ökning med 5,3 procent. Unionens a-kassa är den tjänstemannakassa som ökat allra mest. På två månader har den fått 56 936 fler medlemmar och det är en ökning med 8,7 procent.
Anders Kjellberg. professor i sociologi vid Lunds universitet, säger:
– A-kassorna ökar så snabbt för att krisen slog till så snabbt. Arbetslösheten drabbade många omedelbart. Försörjningsproblemen blev akuta för många.
Anders Kjellberg påpekar att a-kassorna växer betydligt mer än facken – i vissa fall mer dubbelt så mycket.
Han säger också att de ändrade reglerna bidragit till att många snabbt begärt inträde i någon a-kassa. Det har blivit lättare att kvalificera sig för a-kassan. Ersättningen har höjts och den som gick med före mars månads utgång fick tillgodoräkna sig hela månaden.
Anders Kjellberg.. Foto: Simon Markusson
Anders Kjellberg påpekar också att a-kassorna växer betydligt mer än facken – i vissa fall mer dubbelt så mycket. Han tar Unionen som exempel som fick 14 000 fler medlemmar i mars medan Unionens a-kassa ökade 36 200 personer. I april gick 20 900 med i Unionens a-kassa medan facket ökade med nästan 10 000. Uppgifterna om fackets medlemsökningar är från en rapport som Anders Kjellberg arbetar med.
Utvecklingen är en helt annan än under finanskrisen åren 2007-2010. Jämför vi med månaden april tidigare år så var det lägsta medlemsantalet i april 2008 med 3 338 767. Under finanskrisen första år ökade medlemsantalet med 1 283 personer, vilket var en uppgång med 0,04 procent. Mellan april 2009 och april 2010 steg antalet medlemmar i a-kassorna med 18 000 personer, vilket var en uppgång med 0,5 procent.
Två år före lägstanivån 2008 hade antalet medlemmar i a-kassorna varit 440 000 fler. Mellan 2006 och 2008 minskat a-kassornas medlemsantal med nästan 12 procent.
– Det var alliansregeringen som chockhöjde avgiften till a-kassan. För en medlem i Hotell- och restaurangs a-kassa blev det i praktiken en sexdubbling av avgiften, säger Anders Kjellberg.
Höjningen genomfördes 1 januari 2007. Den innebar att a-kassor där arbetslösheten var hög fick högre avgift. Teorin bakom handlade om facken inte skulle kräva löneförhöjningar som antogs skapa arbetslöshet. Den höjda avgiften togs bort 2014.
– Det där fungerade inte alls. Det är först nu som a-kassorna börjat återhämta sig, säger Anders Kjellberg.
IAF:s Jessica Idbrant pekar också på höjningen av avgiften och hon tillägger:
– Finanskrisen var inte en lika djup lågkonjunktur. Och då var det i första hand männen i industrin som drabbades av arbetslöshet. säger hon.