Undantagen från turordningsreglerna i las utvidgas från två till tre, grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs på arbetsmarknaden och ett nytt offentligt studiestöd för yrkesverksamma införs.
Notan beräknas landa på 11 miljarder kronor per år för staten när reformen är fullt utbyggd år 2026, men någon prognos om hur många jobb som väntas skapas finns inte med i utredningarna.
För den prislappen får Sverige bland annat ett nytt omställningsstudiebidrag med syfte att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Detta gör det möjligt för yrkesverksamma att studera upp till 44 heltidsveckor med 80 procent av inkomsten i studiebidrag, med ett tak på 20 458 kronor i månaden beräknat på 2021 års inkomstbasbelopp.
Tidsplan
Lagändringarna som gäller arbetsrätten föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. De nya reglerna ska tillämpas första gången den 1 oktober 2022.
Ny lag om omställningsstudiestöd föreslås träda ikraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången för studier som påbörjas efter den 31 december 2022. CSN ska kunna ta emot ansökningar från och med den 1 oktober 2022.
Ny lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. Bestämmelserna om ersättning till arbetsgivare tillämpas första gången på ansökningar om ersättning för perioden från den 1 oktober 2022. Den nya offentliga omställningsorganisationen föreslås också kunna inleda sin verksamhet så snart det är praktiskt möjligt, med sikte på den 1 oktober 2022.
Källa: Regeringskansliet
Ovanpå omställningsstudiebidraget blir det också möjligt att ta omställningsstudielån upp till högst 12 332 kronor, eller motsvarande grund- och tilläggslånet i det reguljära studiestödet.
– För att få läsa en utbildning måste utbildningen stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden i ett bredare perspektiv. Det är inte för att utföra aktuella arbetsuppgifter på den nuvarande arbetsplatsen. Den typen av utgifter är och förblir arbetsgivarens ansvar, säger Arman Teimouri, arbetsmarknadspolitisk talesperson Liberalerna.
Grundläggande stöd också utan kollektivavtal
Kammarkollegiet ska se till att det finns grundläggande offentligt omställnings- och kompetensstöd också för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. För detta syfte inrättas ”Kansliet för omställnings-och kompetensstöd” vid Kammarkollegiet, som upphandlar grundläggande tjänster från fristående aktörer, samt en ny nämndmyndighet för att pröva överklaganden.
Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd ska kunna ansöka om ersättning för dessa kostnader upp till 0,15 procentenheter av lönekostnaden.
Det ska bli billigare att göra rätt och dyrare att göra fel
De ändringar i arbetsrätten som parterna föreslår i sitt las-avtal ska införas, vilket utöver att undantagen i turordningsreglerna utvidgas, också förenklar för arbetsgivare att säga upp av personliga skäl.
Exempelvis ska det räcka med att arbetsgivaren ger ett omplaceringserbjudande för att ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Anställning och därmed skyldigheten att betala ut lön fortsätter heller inte när en uppsägning blir föremål för tvist, däremot höjs skadeståndet i de fall arbetsgivaren i rätten döms för att ha sagt upp en anställd på felaktig grund.
– Det ska bli billigare att göra rätt och dyrare att göra fel, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson Centerpartiet.
”Saklig grund” förändras till ”sakliga skäl”.
Vad innebär det att saklig grund blir sakliga skäl?
– De förarbeten som har gjorts nu gör det mer tydligt än tidigare vad saklig grund innebär. Den som missköter sig kommer nu mer tydligt att pekas ut och det kommer att krävas att personen tydligt har misskött sig, exempelvis genom att tafsa på kollegor. Tidigare har det varit mer otydligt och det har bidragit både till att arbetsgivare har dragit sig för att anställa och att det har blivit svårt att avgöra tvister, säger Martin Ådahl till Arbetsvärlden.
”Sakliga skäl” blir också dispositiva på huvudavtalsnivå.
– Så att parterna själva kan avtala om egna villkor. Det ska dock understrykas att detta inte gäller statlig sektor, som följer andra regler, säger Martin Ådahl.
Allmän visstidsanställning ersätts med särskild visstidsanställning med 12 månaders kvalifikationstid till tillsvidareanställning i stället för dagens två år.
Så kallad ”hyvling”, där arbetsgivare sänker sysselsättningsgraden i en anställning i stället för att säga upp, ska också omfattas av turordningsreglerna i las.
”Historisk överenskommelse”
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) säger att hon är stolt över överenskommelsen som presenteras.
– Det här är en historisk överenskommelse. Parterna på svensk arbetsmarknad har visat prov på väldigt stort ansvarstagande. Vi har också inom januariavtalet varit överens om att när arbetsmarknaden förändras så kan vi också förändra arbetsrätten och om parterna tar det ansvaret så är det något vi är beredda att leverera på, säger Eva Nordmark.
– Sveriges löntagare kommer få mycket bättre möjligheter att fylla på med kunskap och kompetens genom hela yrkeslivet.