Om en dryg vecka är det planerat att presenteras lagförslag till fler undantag vid uppsägning på grund av arbetsbrist och begränsningar av visstidsanställning och hyvling. Det kommer även finnas förslag på en helt ny omställningsorganisation och ett nytt studiestöd för dem som är mitt i arbetslivet.
− Det ser rätt så bra ut. Vi genomför de förändringar som finns i överenskommelsen mellan parterna, säger Dan Holke, tidigare chef LO-TCO Rättsskydd.
Mellan oss partsföreträdare är det inga stora motsättningar.
I januari tillsatte regeringen tre utredningar för att genomföra överenskommelsen mellan PTK, Svenskt Näringsliv, IF Metall och Kommunal om anställningsskydd och omställning. Till varje utredning knöts tre företrädare för fack och arbetsgivare. Dan Holke representerar IF Metall och Kommunal i utredningen om anställningsskydd och i gruppen ingår även en företrädare för PTK och en för Svenskt Näringsliv. Det är tjänstemän på regeringskansliet som leder utredningsarbetet.
− Mellan oss partsföreträdare är det inga stora motsättningar. Vi vet ganska väl vad överenskommelsen innebär, säger Dan Holke.
Tre undantag från turordningen
Han säger att de stora förändringarna i las − lagen om anställningsskydd − som arbetsgivarna fått igenom är att tre undantag införs vid uppsägning på grund av arbetsbrist och att den som sägs upp av personliga skäl inte kommer att behålla jobbet under tvistetiden. I dag innehåller las inte några undantag vid uppsägning på grund av arbetsbrist i företag med fler än 10 anställda och den som sägs upp av personliga skäl behålla jobbet om hen tar strid och ogiltigförklarar uppsägningen.
− För en arbetsgivare som gör en lagenlig uppsägning av personliga skäl kommer det att bli billigare och för den som gör en felaktig uppsägning blir det dyrare, säger Dan Holke.
Enligt partsöverenskommelsen ska en arbetsgivare som gör ett felaktig personlig uppsägning betala ett skadestånd på 135 000 kronor.
För en arbetsgivare som gör en lagenlig uppsägning av personliga skäl kommer det att bli billigare och för den som gör en felaktig uppsägning blir det dyrare.
Dan Holke lyfter fram att facken fått igenom kraftiga begränsningar av visstidsanställning och att hyvling regleras på så vis att den ska gå i turordning och att det ska finnas en omställningstid innan den kortare arbetstiden börjar gälla.
Nytt offentligt studiestöd
De två andra utredningarna arbetar med ett nytt offentligt studiestöd samt med en ny omställningsorganisation och grundläggande omställnings- och kompetensstöd.
En anställd ska kunna kvalificera sig till det nya offentliga studiestödet genom åtta års arbete. En förutsättning för stödet är att studierna stärker personens framtida ställning på arbetsmarknaden. Parterna vill att stödet ska kunna ges under 44 veckors heltidsstudier och att ersättning ska vara 80 procent av tidigare lön, men högst 20 400 kronor i månaden, vilket motsvarar en månadslön på 25 500.
Utredningen som arbetar med en ny omställningsorganisation och nytt omställnings- och kompetensstöd ska skapa ett omställningssystem för anställda som inte har kollektivavtal.
”En del frågor återstår”
IF Metalls utredare Josefine Larsson är facklig expert i utredning om nytt omställningssystem.
− Det är en del frågor som återstår, men jag tänker inte ge några närmare kommentarer, säger hon.
Enligt tidningen Arbetet ska Kammarkollegiet få ansvaret för den nya omställningsorganisationen och få uppdraget att upphandla omställning från andra.
Ursprungsplanen är att presentera förslagen från de tre utredningar 15 maj. Det är dock en lördag. Jennie Zetterström, pressekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, säger dock att departementet får återkomma om exakt när det presenteras. Enligt en källa till Arbetsvärlden kan det röra sig om någon veckas försening.
Regeringen tänker sig att beslut ska fattas med utgångspunkt i förslagen och att de nya reglerna ska träda i kraft under första halvåret 2022.
Ny förhandling om huvudavtal
I nästa steg ska parterna sätta sig vid förhandlingsbordet igen för att komma överens om ett nytt huvudavtal. Hur det går med detta beror i stor utsträckning på vilka beslut riksdagen fattar. Samtliga riksdagspartier har dock sagt att de vill att partsöverenskommelsen ska vara grunden för ny lagstiftning.
LO står inte bakom överenskommelsen. Den fackliga centralorganisationen är splittrad. De två största förbunden, IF Metall och Kommunal, har anslutit sig till den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv ingick. Det finns inget som hindrar LO eller en skilda LO-förbund att ansluta sig till överenskommelsen och på så vis kunna delta i förhandlingarna om ett nytt huvudavtal.