Med de föreslagna lagändringarna av arbetsrätten är argumenten för att inte skriva på las-uppgörelsen svaga. Att ansluta sig till uppgörelsen ger fler fördelar än nackdelar. Mer omfattande undantag vid uppsägning på grund av arbetsbrist uppvägs av bättre omställningsstöd och bättre studiestöd.
Så argumenterar professor Anders Kjellberg, som gått igenom skillnaderna i villkor för fackförbund som skrivit på överenskommelsen och de som inte gör det i ljuset av de lagförslag som presenterats av de tre utredningar som arbetat åt Arbetsmarknadsdepartementet. De stora skillnaderna mellan lag och avtal handlar om undantag vid uppsägning på grund av arbetsbrist, storleken på studiestöd till anställda och omställningsstödet.
− Det är bara 15-procentsregeln vid arbetsbrist som är en nackdel för dem som undertecknar. Och den har ingen betydelse i mindre företag. Jag tror att de förbund som inte skrivit på las-överenskommelsen borde ta sig en extra funderare. Mycket tyder på att fördelarna överväger, säger Anders Kjellberg.
Han bygger sitt resonemang på att det nu finns förslag på att ändra lagen om anställningsskydd så att en arbetsgivare har möjlighet att göra tre undantag från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Den nya lagstiftningen innebär att vid alla uppsägningar på grund av arbetsbrist kommer arbetsgivaren ha rätt att göra tre undantag – oavsett om facket skrivit under det nya huvudavtalet eller inte.
Transport: säljer ut tryggheten
Tommy Wreeth är ordförande för LO-förbundet Transport. Han förklarar i ett mail att han inte alls gör samma bedömning. Han anser inte att fördelarna överväger nackdelarna för fackförbundsmedlemmar på små och medelstora arbetsplatser. Han beskriver det som att man säljer tryggheten i anställningen mot någon slags tryggheten om man förlorar jobbet. Tommy Wreeths uppfattning är att de flesta vill behålla sin anställning och vill ha trygghet i den.
Utan januariöverenskommelsen kunde Centern fått ännu större inflytande.
Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han har tidigare skrivit en rapport: Den svenska modellen: pandemi och nytt huvudavtal, som publicerats av Arena Ide´. Den har han nu kompletterat (s46-48) med en genomgång av skillnaderna mellan fackförbund som anslutit sig till huvudavtalet och fackförbund som valt att inte skriva på överenskommelsen.
Parlamentariska läget kunde givit andra resultat
Anders Kjellberg anser dessutom att PTK genom att sluta avtal med Svenskt Näringsliv förhindrat ännu större försämringar av arbetsrätten. Han pekar på att den statliga Toijer-utredningen föreslog fem undantag vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
− PTK lyckades vrida arbetsrätten ur politikernas händer. Alternativet var fem undantag från turordningen sist in – först ut.
Anders Kjellberg lyfter också fram det förändrade politiska landskapet. Regeringen har skaffat sig mandat att styra genom januariöverenskommelsen med Centern och Liberalerna.
− Utan januariöverenskommelsen kunde Centern fått ännu större inflytande i en borgerlig regering med sitt krav på att avskaffa alla turordningsregler i företag med färre än 50 anställda.
Den ursprungliga las-överenskommelsen ingicks mellan Svenskt Näringsliv och PTK i höstas. LO ställde sig vid sidan om. Senare anslöts sig LO-förbunden Kommunal och IF Metall till överenskommelsen. De två LO-förbunden lyckades få gehör för några av sina krav – skärpta bestämmelser vid visstidsanställning och ny reglering av hyvling och inhyrning.
Tanken är att det först ska ske förändringar av lagstiftningen i enlighet med överenskommelsen och därefter ska parterna sätta sig ner igen och försöka komma överens om ett huvudavtal.
Lag nästa sommar
I las-överenskommelsen finns skrivningar både om ny lag och om innehållet i ett nytt huvudavtal.
I januari tillsatte regeringen tre utredningar för att göra lag av delar av överenskommelsen. Utredningarna la fram sina förslag för en vecka sedan. Bland förslagen finns bland annat ett helt ny omställningsorganisation för anställda som inte har kollektivavtal och ett helt nytt offentligt studiestöd för att finansiera utbildningar för anställda.
Utredarna vill att förslagen ska bli lag nästa sommar och därefter kan förhandlingarna om ett nytt huvudavtal sätta igång.
Jämförelse avtal - lag
Anders Kjellberg jämförelse av villkoren för fack som skrivit på överenskommelsen och fackförbund som inte stöder den:
1. Nytt offentligt studiestöd ska införas och vara möjligt att söka för dem som arbetat i åtta år
Alla: kan genom lag få ett studiestöd som maximalt är 80 procent av en årsinkomst på 4,5 inkomstbasbelopp. Det är idag 20 458 kronor.
Med nytt huvudavtal: kompletterande studiestöd, 80 procent av en månadslön på 30 600 kronor och därefter sjunkande procentsats till taket på 65 procent av 66 000 kronor i månadslön
2. Turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist
Alla: arbetsgivaren har rätt att göra tre undantag från turordningen om parterna inte kommer överens i förhandlingar.
Med nytt huvudavtal: tre undantag eller undanta 15 procent av antalet som sägs upp om parterna inte kommer överens
3. Uppsägning av personliga skäl (nytt är att den som sägs upp av personliga skäl inte blir kvar på jobbet under rättstvisten):
Alla: efter uppsägningstiden a-kassa plus eventuell inkomstförsäkring, som är olika från fack till fack,
Med nytt huvudavtal: efter uppsägningstiden 80 procent av tidigare lön så länge tvisten i domstol pågår därefter a-kassa och eventuell inkomstförsäkring
4. Kompletterande omställningsstöd:
LO-förbund utan huvudavtal har omställningsavtalet från 2004 och LO har nu begärt förhandlingar om omställning.
Med huvudavtal finns ett bättre kompletterande omställningsstöd
Anställda utan kollektivavtal: inget kompletterande omställningsstöd
5. Inhyrning, nytt är att den inhyrde ska erbjudas tillsvidareanställning hos det inhyrande företaget efter 12 månader. Om det inhyrande företaget inte erbjuder tillsvidareanställning är sanktionerna:
Alla: 2 månadslöner
Med nytt huvudavtal: 3 månadslöner
6. Visstidanställning
Alla: fast anställning efter 12 månader( gränsen är idag 24 månader)
7. Hyvling: ny reglering
Alla: hyvingen av arbetstiden ska ske i turordning och hyvlingen träder i kraft efter en omställningstid på mellan en och tre månader