Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Vi fortsätter bygga för kallt klimat, trots att vi vet bättre” Journalister arbetar i Trocaderofontänen i Paris under värmeböljan som grep tag i kontinenten i slutet av juni. Foto: AP Photo/Thibault Camus

”Vi fortsätter bygga för kallt klimat, trots att vi vet bättre”

Klimat Trots stor efterfrågan på klimatkunskaper inom arbetslivet, har forskningen bara startat. Så fort hösten kommer är det som att sommarens medvetenhet är borta, konstaterar forskaren Karin Lundgren-Kownacki.
Bengt Rolfer
9 sep 2019

Intresset ökar för hur klimatförändringarna påverkar och kommer att påverka arbetslivet, men forskningen släpar efter.

Att klimatet har blivit ett hett ämne har Karin Lundgren-Kownacki, kunnat notera. Hon är forskare i arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet och fick nyligen Arbetsmiljöhögskolans pris Årets avhandling för studien ”The heat is on”, som tar upp frågan om hur den globala uppvärmningen påverkar människors arbetsmiljö.

Karin Lundgren-Kownacki, förbereder en testperson inför cykling i värmekammare. Foto: Erik Andersson/Lunds universitet.

– På senare tid har jag blivit kontaktad av flera företag och myndigheter som vill veta mer om detta. Så var det inte förut, säger hon.

Enligt Karin Lundgren-Kownacki har de flesta beräkningar som gjorts om klimatets påverkan bortsett från hur arbetande människor påverkas.

– Många rapporter om klimatkrisens kostnader pekar på hur stor produktionsnedgång det blir inom olika sektorer, men man har inte tagit med kostnader för hur människors produktivitet och hälsa påverkas av värmestress. Och det är enligt vissa studier och rapporter den mest kostsamma effekten, säger hon.

80 miljoner heltidsjobb försvinner

Ett undantag är ILO-rapporten ”Working on a warmer planet” som presenterades i somras och där den svenske professorn Tord Kjellström är medförfattare. Där konstateras att den globala uppvärmningen lågt räknat väntas leda till ett globalt produktivitetsbortfall på motsvarande 80 miljoner heltidsjobb fram till 2030.

– Det var första gången ILO tog upp den här frågan och det var verkligen på tiden, säger Karin Lundgren-Kownacki.

I sin prisbelönta doktorsavhandling studerade hon hur arbetare i den indiska staden Chennai reagerar på att arbeta i stark värme. Hon menar att detta gav en föraning om hur det kommer att bli även på våra breddgrader i takt med den globala uppvärmningen och att det redan nu är dags att förbereda sig för detta. Hon refererar till en studie som visar att 70 procent av jordens befolkning kommer att uppleva värmestress minst 20 dagar per år om 30 år.

– Det krävs åtgärder på alla nivåer – från ökad medvetenhet hos enskilda individer till hur vi bygger. Under de senaste somrarna har medvetenheten ökat, men det är som att det glöms bort när hösten kommer. Vi fortsätter till exempel att bygga för ett kallt klimat, säger hon.

Arbetsmiljöverket saknar tillräcklig kunskap

”Förra sommaren ringde många till Arbetsmiljöverket och ville veta hur man skulle hantera värmen och vi hade svårt att ge bra svar”, säger Carin Håkansta.

Att forskning som kopplar ihop arbetslivet med klimatförändringarna är eftersatt intygas av Carin Håkansta, senioranalytiker på Arbetsmiljöverket, deltidsforskare och nyvald ordförande i de svenska arbetslivsforskarnas nätverk Falf (Forum för arbetslivsforskning).

– Förra sommaren ringde många till Arbetsmiljöverket och ville veta hur man skulle hantera värmen och vi hade svårt att ge bra svar. Mitt intryck är att det pågår förvånansvärt lite forskning som kopplar samman arbetslivet och klimatet. Det är synd för även om det än så länge inte är något jätteproblem i Sverige så är vi duktiga på arbetslivsforskning och borde kunna bidra mer i det globala arbetet på det här området, säger hon.

Stor EU-satsning på klimat och arbetsliv

Carin Håkansta är även projektledare för det Vinnovafinansierade projektet SWOSH som syftar till att få fler svenska forskare att söka pengar från EU:s ramprogram för forskning om ett hållbart arbetsliv. Inom kort inleds nästa ramprogram Horizon Europe (2021-2027).

– Det rör sig om mycket pengar och det kommer att ha en stark inriktning på klimatet. Om svenska forskare är på hugget finns det goda möjligheter att samarbeta med forskare från övriga Europa om de här frågorna, säger hon.

Carin Håkansta tillägger att svenska arbetslivsforskare fortfarande har ett gott internationellt rykte. När Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 fanns farhågor om att svenska forskare skulle tappa mark internationellt, men så har det inte blivit.

Bengt Rolfer
9 sep 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan