Vårdförbundet om nya IVA-anställningar på KS: ”Hotar patientsäkerheten” Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Arkivbild: Tomas Oneborg / SvD / TT

Vårdförbundet om nya IVA-anställningar på KS: ”Hotar patientsäkerheten”

Karolinska sjukhuset Nyligen lämnade 19 besvikna sjuksköterskor Karolinska sjukhuset i Stockholm. Nu slutar Karolinska i Stockholm att tillämpa krislägesavtalet på IVA och flera regioner avaktiverar avtalet. Men nu kritiserar Vårdförbundet sjukhusets planer på att anställa sjuksköterskor utan specialistutbildning på IVA.
9 jun 2021

(Uppdaterad)

Allt fler regioner slutar att använda krislägesavtalet, som har gjort det möjligt för sjukhus att med kort varsel schemalägga personal i 12,5 timmarspass och med arbetsveckor på upp till 60 timmar.

Emma Jonsson, vice ordförande Vårdförbundet Stockholm.

Arbetsmiljön på framför allt intensivvårdsavdelningarna på landets sjukhus har länge varit mycket ansträngd och i förra veckan slutade 19 sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset, till medierna sade de att de har tappat förtroendet för att arbetsgivaren ska ge dem möjlighet att ge patientsäker vård.

– Om jag hade varit arbetsgivare och politiker i en region i dag och 19 ingenjörer hade lämnat, så hade jag gjort allt för att behålla dem. Men när 19 sjuksköterskor säger upp sig, då säger man bara tack, kommenterar Vårförbundets ordförande Sineva Ribeiro avhoppen till Arbetsvärlden.

Emma Jonsson är vice ordförande i Vårdförbundets Stockholmsavdelning, och hon berättar att man nu hör från medlemmarna är att de är ”så slut”.

– Pengar är inte av intresse för de flesta, de behöver återhämtning. Och den omtalade vårdskulden, den är också en arbetsmiljöskuld.

Vill lämna krislägesavtalens arbetstider

SKR har uppmanat regionerna att prioritera så att personalen får fyra veckors sommarsemester i sommar. Samtidigt har flera regioner, däribland Stockholm, fortfarande krislägesavtalet aktiverat. Karolinska universitetssjukhuset meddelade dock på måndagen att man nu vill lämna krislägesavtalet så fort som möjligt och den här veckan slutar man anvisa personal enligt avtalet. ”Medarbetarna kommer att behöva arbeta mycket även framöver, men detta innebär större möjligheter att planera sin tillvaro och få tid till återhämtning”, säger Björn Persson, verksamhetschef för IVA på Karolinska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.

Arbetspass på 12,5 timmes arbete ska därför ersättas med ordinarie 8-timmarspass. Dessutom kommer schemaläggning att ske med större framförhållning.

Vi vet att de som förra året gick direkt från 12,5 timmars pass med 60-timmars arbetsvecka till semester, de var inte utvilade efter 4 veckors ledighet.

På Vårdförbundets stockholmsavdelning ser man ett stort behov av återhämtning bland medlemmarna.

– De som har jobbat intensivt behöver både ett normalt schema och semester. Vi vet att de som förra året gick direkt från 12,5 timmars pass med 60-timmars arbetsvecka till semester, de var inte utvilade efter 4 veckors ledighet, säger Emma Jonsson.

”Utspädning av IVA-kompetensen”

Nu är oron stor över planerna på Karolinska universitetssjukhuset att tillsvidareanställa grundutbildade sjuksköterskor ​i stället för specialistutbildade IVA-sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen. Tanken är att de ska få internutbildning, stöttning av IVA-sjuksköterskor men också självständigt ansvara för patienter i behov av intensivvård.

– Det innebär en utspädning av IVA-kompetensen, ökad arbetsbelastning för den specialistutbildade sjuksköterskan och en risk för patientsäkerheten då en grundutbildad sjuksköterska saknar kunskaper som den specialistutbildade har, säger Emma Jonsson.

Det handlar rent ut sagt om att ersätta specialistsjuksköterskor med grundutbildade

Tidigare har grundutbildade sjuksköterskor fått utbildningsanställningar där de går specialistutbildningen med viss lön och skriver på kontrakt om att stanna i verksamheten två år, annars blir man återbetalningsskyldig. Karolinskas nya modell, oroar Vårdförbundets Stockholmsavdelning, som tycker att det är ett kortsiktigt perspektiv.

– Tanken är god att anställa de som har ett intresse. Men det är fel fokus. Karolinska universitetssjukhuset ska vara det högspecialiserade sjukhuset och intensivvården är en högriskverksamhet.

– Det handlar rent ut sagt om att ersätta specialistsjuksköterskor med grundutbildade och förvänta sig att få samma resultat. Vi ser att patientsäkerheten äventyras, arbetsbelastningen för de erfarna specialistsjuksköterskorna ökar och man sätter de grundutbildade i en sits där de förväntas hantera situationer de inte har formell kompetens för, menar Emma Jonsson.

Risken finns, menar Emma Jonsson, att Karolinska universitetssjukhuset inte kommer ha tillräcklig kompetens framöver.

– Och det måste politikerna vara ärliga om.

”Man drog ner för att det skulle gå ihop”

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro konstaterar att arbetsgivarna faktiskt måste kompetensförsörja 12 månader om året, inte bara inför de kritiska sommarperioderna och i en pandemi.

– Det är brist på specialistsjuksköterskor i alla regioner, och på sjuksköterskor med grundutbildning, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensköterskor i de flesta regionerna.

Skulle man bemanna fullt ut hela året skulle man också klara av både vården och kunna ge semester under hela året

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp.

– Redan i mars i år hade vi sommarbemanning, och så få vårdplatser som vi har i år tror jag vi aldrig haft tidigare. Man drog ner i vår för att det ska gå ihop. Men skulle man bemanna fullt ut hela året skulle man också klara av både vården och kunna ge semester under hela året.

Fler kan lämna

Ny undersökning

Vårdförbundet har nyligen låtit Novus fråga 1 100 av förbundets medlemmar om hur sommarsemestern ser ut, hur arbetsgivaren löser personalbehovet i sommar och deras syn på patientsäkerhet.

Resultatet visar att:

  • 59 procent har fått fyra veckors sammanhängande sommarsemester beviljat, 44 procent har dessutom fått den enligt sina önskemål jämfört med 54 procent 2019.
  • 24 procent anger att vårdplatser dras ner och avdelningar slås ihop för att lösa bemanningen, och
  • 38 procent är mer oroade för patientsäkerheten inför sommaren i år, jämfört med en vanlig sommar.
  • 43 procent bland de som jobbar inom slutenvården på sjukhusen uppger ökad oro för patientsäkerheten.

Samtidigt anser 85 procent av Vårdförbundets regionala förtroendevalda att bristen på sommarvikarier hotar patientsäkerheten. I en enkät med Vårdförbundets 21 avdelningar uppger 9,5 procent att de budgetmedel som regeringen tillfört på grund av covid-19 kommer att användas för att underlätta bemanningen i sommar.

57 procent svarar att pengarna inte använts till bemanning. Enligt Vårdförbundet är det förvånande att inte bemanningsföretag används mer under arbetstopparna i pandemin.

Källa: Vårdförbundet.

+ Expandera
Förra sommaren användes krislägesavtalet för att ta operationer som hade fått vänta och för att få ihop sommarsemestrarna.

– Jag tror att fler lämnar den här sommaren om arbetsgivarna använder det. Det går inte att använda avtalet för att klara semestrar, det är inte värt pengarna. Sjukskrivningarna ökar, men det beror också på hur man har anvisat enligt avtalet. Det finns kolleger som varit anvisade i flera månader med 60-timmars vecka, det håller inte. Det var inte tänkt så.

Vårdförbundet ser nu högre sjukskrivningstal, och i en ny enkät bland förtroendevalda rapporteras om oro och ökad samvetsstress för att man känner att man inte kan säkra patientsäkerheten (se faktaruta).

Långsiktigt efterlyser Sineva Ribeiro bättre arbetsmiljö och statliga resurser.

Det behövs bättre arbetsmiljö och scheman men också högre lön. Befolkningen kommer att behöva sjuksköterskorna på plats.

– Det är villkoren det handlar om. Regionen har gått med plus. Det behövs bättre arbetsmiljö och scheman men också högre lön. Befolkningen kommer att behöva sjuksköterskorna på plats.

På lite längre sikt vill Vårdförbundet se en kompetensutvecklingsplan som inte bara regionerna ansvarar för.

– Vi har till exempel klausuler i Stockholm som säger att om arbetsgivaren betalar lön under utbildning måste du vara kvar i två år. Sjukvården i Sverige är för liten för att säkra kompetensen bara i en region. Vi tycker att även om en barnmorska utbildas i Stockholm ska man kunna söka jobb i hela landet efteråt.

– Och då kommer regeringen att behöva gå in med resurser.

Uppdatering:

Verksamhetschefen för Intensivvård och thoraxoperation på Karolinska, överläkare Björn Persson, bemöter kritiken i ett mejl till Arbetsvärlden:

”Bristen på intensivvårdssjuksköterskor måste angripas på många olika sätt. I årets löneöversyn har Karolinska satsat dubbelt så mycket, 4,1 procent, på IVA-sjuksköterskor jämfört med de 2 procent som är det generella påslaget. Med detta vill vi öka yrkets attraktivitet men vi måste göra mer för att öka intresset för IVA. Därför har vi valt att anställa sjuksköterskor med erfarenhet men som inte påbörjat specialistutbildning. Detta är ett välkänt sätt att arbeta inom flera specialiteter och kallas ofta basperiod/basår.

Dessa sjuksköterskor kommer att arbeta under handledning med utvalda patienter där medicinsk säkerhet upprätthålls. Målet är att locka fler att välja IVA och att erbjuda en möjlighet att pröva på yrket och miljön innan man går in i utbildningen, inte att sänka kompetenskraven. Dessa sjuksköterskor kommer att vara färre än 10 procent av IVA:s sjuksköterskor men vi tror att ett antal av dem kommer att välja att utbilda sig till IVA-sjuksköterskor.”

9 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan