Läkarna om nya avtalet: Återhämtningen räcker inte

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personalen inom sjukvården har fått alldeles för lite vila och återhämtning. Allra värst har det varit för personal som under längre perioder har anvisats långa pass och arbetsveckor enligt det krislägesavtal som parterna tecknade i början av pandemin.

Under de senaste veckorna har parterna suttit i intensiva förhandlingar om ett nytt krislägesavtal och i dag torsdag blev man klara. Enligt Vårdförbundet, Kommunal och Akademikerförbundet SSR som alla har sagt ja till det nya avtalet förbättrar det bland annat möjligheterna till vila och återhämtning. ”Det var inget lätt beslut att säga ja, men styrelsens sammanvägda bedömning är att de förändringar vi har fått igenom är en klar förbättring” menade Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, i en kommentar.

Avtalet som låg på bordet säkrade inte vila och återhämtning för läkarna tillräckligt

Men Läkarförbundet har sagt nej till att skriva under.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

– Avtalet som låg på bordet säkrade inte vila och återhämtning för läkarna tillräckligt, förklarar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale för Arbetsvärlden.

Förbundet understryker att krislägesavtal började arbetas fram efter skogsbränderna 2018, och att tanken var att avtalet skulle användas vid allvarliga men korta kriser. Under pandemin har regioner använt avtalet till och från i 15 månader.

Prioriterar vila framför pengar

I en medlemsundersökning nyligen som Läkarförbundet har låtit göra, beskriver medlemmar som har arbetat under krislägesavtalet arbetet under pandemin. I djupintervjuer har många framhållit vikten av just vila och återhämtning framför ersättning i pengar. På en fråga om i vilken grad de har fått möjlighet till vila och återhämtning under pandemin har 68 procent svarat i låg grad eller mycket låg grad.

– De viktigaste faktorerna har varit just vila och återhämtning före och efter arbetspassen, sammanhängande semester och att den närmaste chefen får bättre förutsättningar, säger Sofia Rydgren Stale.

Vi kan inte förhandla så att Läkarförbundet får bättre villkor. Nu är det de här villkoren som gäller

Läkarförbundet har haft cirka 230 medlemmar som har varit anvisade enligt krislägesavtalet, och bara i tre regioner varav Stockholm är en. Det tidigare avtalet sträcker sig över sommarmånaderna för läkarna, och kan alltså användas till och med augusti. Men man har också deklarerat att man är öppen för nya förhandlingar.

– Vi går ju inte heller in i en helt avtalslös situation. Vi har kollektivavtal, och Läkarförbundet och de enskilda regionerna kan göra lokala överenskommelser.

Joakim Larsson, ordförande SKR:s förhandlingsdelegation.
Foto: Hans Alm.

Men att SKR och Sobona skulle teckna ett annat avtal med Läkarförbundet, det avvisas av SKR:s ordförande för förhandlingsdelegationen, Joakim Larsson, tillika ordförande för Sobona.

– Vi kan inte förhandla så att Läkarförbundet får bättre villkor. Nu är det de här villkoren som gäller, säger han till Arbetsvärlden.

– Vi har tid på oss framåt då jag hoppas att Läkarförbundet återkommer och skriver på. Det nya avtalet är betydligt bättre än att inte ha något alls.

”Rustar bättre för framtiden”

Även Joakim Larsson understryker att det avtal som använts hittills under pandemin främst skapades för kortare kriser.

– Ingen tänkte att avtalet skulle vara aktiverat så länge. Tio regioner har omfattats av avtalet till och från under den här tiden. Utan avtalet hade vi haft oerhört svårt att hantera bemanningen under pandemin, men både vi och facken har sett behov av att undvika belasta samma medarbetare under långa perioder. Och nu har vi gjort nödvändiga förbättringar och förändringar, så vi är bättre rustade inför nästa kris i Sverige.

I avtalet finns skyddsregler som slår till efter 8 veckors användning.

– De fackliga organisationerna får vara med under den processen och får ett annat inflytande om det blir långvariga kriser. Facken har sett att det ger en mer stabil situation, säger Joakim Larsson.

Läkarförbundet vill att staten tar mer ansvar

Han vill däremot inte bemöta facklig kritik mot brister i möjlighet till vila och återhämtning generellt, utanför krislägesavtalet, utan hänvisar till respektive region.

Vikten av vila och återhämtning för vårdpersonalen generellt är något som både Vårdförbundet och Läkarförbundet driver.

Regionerna har också svårt att ta sitt ansvar för kompetensförsörjningen inom vården, Vårdförbundet ser kompetensbrist i nästan alla regioner på olika sjuksköterskegrupper, enligt Läkarförbundet är det brist på läkare i 19 av 21 regioner.

– I dag är ansvaret tudelat för läkarna, förklarar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale. Det är ett statligt ansvar för själva utbildningen men för att vi ska bli legitimerade och specialistläkare måste regionerna anordna tjänstgöring för AT- och ST-läkare. Och vi ser att det tar längre och längre tid för läkare att få sin legitimation, säger Sofia Rydgren Stale.