Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vårdförbundet kritiserar Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer om skyddsutrustning Personalen på Södersjukhuset, SÖS, köper målaroveraller för att klara helgen. Iklädda hemmagjorda ansiktsmasker av overheadplast och overaller de köpt själva gör de sig redo för en helg med Covid-19. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Vårdförbundet kritiserar Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer om skyddsutrustning

Vården Vårdörbundet kritiserar i ett brev till Folkhälsomyndigheten riktlinjerna som otydliga. – Om WHO har pekat i en viss riktning, borde Sverige följa efter vilket också skett fram till nu, då vi upplever att man frångår den linjen. Vi behöver ha riktlinjer som är tydliga och dessa ska inte bero på tillgång och efterfrågan av skyddsmaterial, säger Vårdförbundets vice ordförande Ann Johansson.

Coronapandemin innebär en ansträngd situation för de anställda inom vården. Flera av landets sjuksköterskor arbetar nu med en kraftigt höjd arbetsbelastning, övertid och en ständig oro för smittan.

I måndags publicerade Folkhälsomyndigheten en uppdatering av sina rekommendationer för val av skyddsåtgärder. De nya rekommendationerna innehåller inte längre krav på munskydd eller långärmade skyddskläder, något som lett till oro bland Vårdförbundets medlemmar.

Ann Johansson, Vårdförbundet.

– Skyddet ska utgå från evidens. Om WHO har pekat i en viss riktning, borde Sverige följa efter vilket också skett fram till nu, då vi upplever att man frångår den linjen, säger Ann Johansson, vice ordförande på Vårdförbundet.

En ytterligare oro är att flera mindre studier tyder på att det finns ett samband mellan större exponering för smittan och ett mer allvarligt sjukdomsförlopp.

– När det finns sådana signaler, så borde det vara självklart att man har för mycket skydd än för lite.

Riktlinjerna bestäms slutligen i regionerna och kan därför variera mellan exempelvis sjukhus, något som Ann Johansson menar skapar onödig osäkerhet:

– Vi borde kunna ha gemensamma nationella riktlinjer. Det skapar trygghet, vilket är det viktigaste för att personalen ska kunna vårda på ett bra sätt, säger hon.

Vårdförbundet har därför skickat ett brev till Folkhälsomyndigheten med en uppmaning att myndigheten ska förtydliga de nya riktlinjerna:

Myndighetens rekommendationer har med uppdateringen blivit mindre tydliga. Mot bakgrund av förloppet inom svensk vård är det avgörande att dessa riktlinjer preciseras.

Statsepidemiolog Anders Tegnell fick frågor Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer under onsdagens pressträff i Stockholm. Foto Janerik Henriksson / TT

Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, konstaterar att arbetsmiljölagstiftningen medför att riktlinjerna och skyddsåtgärder beslutas lokalt av respektive arbetsgivare.

– Det här måste därför hanteras på varje arbetsplats. Där måste man ha den dialogen, för hur man ska omsätta kunskapen i ett lokalt regelverk så att man har en bra säkerhet för personalen på plats. Det kan man inte komma förbi, säger han och fortsätter:

– Vi kommer genom samtal att facilitera så att regioner ligger hyfsat likadant, men det måste finnas en öppning till en egen anpassning i olika delar av landet. För syftet är att vi ska uppnå en så säker arbetsmiljö som möjligt för sjukvårdspersonalen.

Hur ser du på Vårdförbundets kritik?

– Det är inte så enkelt som det låter, det handlar inte bara om vilken skyddsutrustning som ska användas utan i vilken vårdsituation det är lämpligt. Det finns olikheter mellan sjukhusen och man måste därför utarbeta riktlinjer lokalt, så att man känner igen sig i de vårdsituationerna där skyddsutrustning verkligen behövs. Det kan inte vi lite fyrkantigt bestämma på nationell nivå.

Samtidigt har flera frågetecken om säkerheten för vårdpersonalen visat i skyddsombudens arbete.

– Det är svårt att säga något generellt om läget i hela landet, eftersom det rör sig om så många verksamheter. Men det råder stor oro bland våra medlemmar över tillgången till skyddsutrustning och vi kräver att det görs riskanalyser i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen, säger Ann Johansson.

I Region Stockholm är läget väldigt tufft. För allteftersom antalet insjuknade ökat har det stått klart att lagren med material varit otillräckliga.

En annan oro rör att sänkningen av kravet på skyddsutrustning skulle hänga ihop med bristen på materiel.

– Erfarenheten från det här tyder på att vi behöver en annan ordning för lagerhållning. Det tar jag för givet blir en förändring när det här är över, säger Ann Johansson.

Regionråd i Stockholm Iréne Svenonius (M), som har det yttersta juridiska arbetsmiljöansvaret, har i SVT förklarat bristen på skyddsutrustning med att leveranser stoppades i Tyskland.

Finansborgarråd Irene Svenonius (M) under en pressträff med Region Stockholm med anledning av covid-19.
Foto: Anders Wiklund / TT

Regionråd i Stockholm Iréne Svenonius (M), som har det yttersta juridiska arbetsmiljöansvaret, har i SVT förklarat bristen på skyddsutrustning med att leveranser stoppades i Tyskland och avfärdat att de sänkta kraven skulle ha en koppling till bristen.

– Vi behöver ha riktlinjer som är tydliga och dessa ska inte bero på tillgång och efterfrågan av skyddsmaterial. Det handlar om trygghet för personalen och tillit. Har vi inte det är vi illa ute. Vi behöver skydda personalen, för har vi inte skyddad personal får vi ingen vård, säger Ann Johansson.

2 apr 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan