Vårdförbundet: Arbetsgivarna betalar inte enligt krislägesavtalet Två regioner har ännu inte anvisat eller angett ett anvisningsdatum för personal att gå på krislägesavtalet, trots att det är aktiverat. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Vårdförbundet: Arbetsgivarna betalar inte enligt krislägesavtalet

Krislägesavtal Trots att sju regioner har aktiverat krislägesavtal i sjukvården har två av dem fortfarande inte börjat använda dem. Vårdförbundet menar att arbetsgivarna låter deras medlemmar jobba 48–60 timmarsveckor utan att anvisa dem till krislägesavtalet, vilket innebär att de inte får den kompensation de skulle ha rätt till.
22 jan 2021

Sju regioner i Sverige har aktiverat krislägesavtal i sjukvården, men det räcker inte för att villkoren gällande arbetstid och ersättningar ska börja gälla. Arbetsgivarna måste också anvisa vilka personer som ska gå på krislägesavtalet.

För de som går på krislägesavtal kan den ordinarie veckoarbetstiden höjas till 48 timmar under en beräkningsperiod på fyra veckor, och därutöver kan särskild nödfallsövertid tas ut.

Arbetsgivaren har möjlighet att göra schemaändringar med kort varsel. Arbetstagaren kan också behöva arbeta i en annan region och utföra arbete under dygnets alla timmar och veckans alla dagar, inklusive helgdagar.

Som kompensation kan en sjuksköterska med 35 000 kronor i grundlön tjäna uppemot 100 000 kronor på krislägesavtalet.

Vi har medlemmar som jobbat upp till 48–60 timmarsveckor av och till under hela pandemin

Men nu menar Vårdförbundet att deras medlemmar får jobba under liknande villkor som gäller för krislägesavtalet, men utan att anvisas till det. Det innebär att de inte får de extra ersättningarna.

Aktiverade krislägesavtal

Sju regioner har aktiverat krislägesavtalet: Kalmar, Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Skåne, Uppsala och Jönköping.

Region Kalmar län

Krislägesavtalet gäller för sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvårdsavdelningen och operationsavdelningen på Länssjukhuset i Kalmar.

Region Jönköpings län

Krislägesavtalet gäller för medarbetarna inom covid-19-vården samt i förekommande fall den opererande vården, på Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus.

Region Uppsala

Krislägesavtalet gäller för undersköterskor och sjuksköterskor inom intermediär- och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Region Skåne

Krislägesavtalet gäller för sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, medicinska sekreterare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter som arbetar inom slutenvården samt akutsjukvården av patienter med covid-19.

Region Gävleborg

Krislägesavtalet gäller för regionens sjukhusverksamheter.

Västra Götalandsregionen

Krislägesavtalet gäller för covid-vården.

Region Stockholm

Krislägesavtalet gäller för regionens intensivvårdsverksamheter.

Källa: SKR

+ Expandera

– I dagsläget är krislägesavtalet aktiverat i sju regioner men inte alla har anvisat personer. Vi har medlemmar som jobbar de längre tiderna men inte får betalt för det, exempelvis i Region Västra Götaland där krislägesavtalet är aktiverat men man inte anvisat, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, till Arbetsvärlden.

Finns det något positivt exempel?

– Ja, i nuläget är Skåne ett positivt exempel. Här började man anvisa anställda direkt när krislägesavtalet aktiverades i december. När man går på krislägesavtal brukar man anvisa personer två veckor i taget och sedan byter man personer, eftersom man inte orkar rent fysiskt att jobba de här tiderna särskilt länge, säger Sineva Ribeiro.

Hon riktar också kritik mot att krislägesavtalen inte aktiverades under topparna i våras, förutom i Region Stockholm.

Jag känner att vi inte ska ha ett krislägesavtal som inte används i krisläge

– Vi har medlemmar som jobbat upp till 48–60 timmarsveckor av och till under hela pandemin utan att gå på krislägesavtalet. Våra medlemmar tillsammans med läkarna har gjort över 90 000 övertidstimmar under pandemin, säger Sineva Ribeiro.

Nu funderar man i Vårdförbundet på att säga upp krislägesavtalet, vilket man kan göra senast i februari för att det ska löpa ut i slutet av september.

– Jag känner att vi inte ska ha ett krislägesavtal som inte används i krisläge. Och nu har vi den största krisen i modern tid, säger Sineva Ribeiro.

Ovanligt många tvister

– Nu blir vi tvungna att sitta i tvister lokalt med arbetsgivarna för att man inte använder krislägesavtalen. Vi har aldrig haft så många tvister som nu. Det gäller allt från förflyttningar, arbetstid och ersättningar. Vi sitter fortfarande med en massa tvister från i våras, säger Sineva Ribeiro.

– De väljer att tjafsa med oss i stället för att följa avtalen som skulle lösa alla de här frågorna i kristid.

Hon nämner KI i Stockholm som en arbetsgivare där det förekommit stora problem med anvisningarna och svårigheter för medlemmarna att få tillräcklig återhämtning och vila.

När vi begärde att krislägesavtalet skulle aktiveras var vi inne i en topp som sedan minskade ganska snabbt

I Kalmar har krislägesavtalet aktiverats för intensivvårds- och operationsverksamhet, men Vårdförbundets regionala ordförande Tora Elfversson Dahlström meddelar i mejl att man fortfarande inte anvisat personal:

– Ingen är ännu anvisad att jobba inom krislägesavtalet och det verkar inte hända något mer med detta under denna veckan.

När krislägesavtalet aktiverades den 11 januari för intensivvårds- och operationsverksamhet på länssjukhuset i Kalmar så beskrev hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Rosenqvist det allvarliga läget i ett pressmeddelande:

”Vi har tömt ut alla de möjligheter som kollektivavtalet ger oss; personal har flyttats från andra verksamheter, semestrar och ledigheter har dragits in där det är möjligt och övertid har använts i stor utsträckning. Men det räcker inte längre så därför begär vi att krislägesavtalet aktiveras.”

Varför har ni fortfarande inte anvisat personal?

– När vi begärde att krislägesavtalet skulle aktiveras var vi inne i en topp som sedan minskade ganska snabbt. Då hade vi elva covid-patienter i IVA och nu har vi fem. Vår planerade grundkapacitet är åtta patienter. Det innebär att vi har tillräcklig personal att driva verksamheten ett tag till. Det kan snabbt komma att ändras beroende på hur smittspridningen utvecklas, säger Johan Rosenqvist till Arbetsvärlden.

SKR bedömer att krislägesavtal behövs

Det är till Sveriges kommuner och regioner som regionerna kan ansöka om att få aktivera krislägesavtalen. Kraven för att få göra det är högt ställda och i princip tar SKR ställning till om regionerna inte längre klarar av att hantera personalförsörjningen enligt rådande avtal och lag.

Varför aktiverades inte krislägesavtalet på fler håll redan i våras?

– Det var bara Stockholm som begärde aktivering i av krislägesavtalet i våras och alla som begärt nu har fått avtalet aktiverat eftersom vi bedömt att alla kriterier för aktivering är uppfyllda. Hittills är det sju regioner som har aktiverat krislägesavtal och av dessa hade vid avstämning den 15 januari fem börjat anvisa personal eller planerat ett anvisningsdatum, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef SKR.

Syftet med Krislägesavtalet är att möjliggöra ett högre arbetstidsuttag än i de vanliga avtalen

Arbetsgivaren ska ange vilka verksamheter som är berörda och vilka personalgrupper som ska gå på avtalet.  Det förekommer att man anvisar i omgångar och anvisar delar av personalstyrkan där man ser ett extra behov, exempelvis sjuksköterskor och undersköterskor på IVA.

– Om man har begärt aktivering av krislägesavtalet och medarbetarna jobbar mer än vad det vanliga kollektivavtalet och lagstiftningen medger så förutsätter vi att arbetsgivarna anvisar berörd personal att arbeta på krislägesavtalet. För att få svar på varför vissa arbetsgivare inte anvisat personal till krislägesavtal så måste man vända sig till dem, säger Jeanette Hedberg.

Hon berättar att arbetstidslagen begränsar hur mycket övertid en arbetsgivare kan beordra för en arbetstagare, men i en utdragen kris som coronapandemin kan det taket snabbt nås. Då ska personalen anvisas till krislägesavtalet om arbetsgivaren vill fortsätta ta ut mer arbetstid.

– Syftet med Krislägesavtalet är att möjliggöra ett högre arbetstidsuttag än i de vanliga avtalen och arbetsskyldigheten är också vidare än normalt. I gengäld får medarbetarna en högre ersättning.

Ser du någon risk att arbetsgivare inte anvisar när de borde det?

– Det är möjligt.

Arbetsvärlden har sökt Region Västra Götaland och Region Gävleborg för att få svar på varför de inte anvisat personal till krislägesavtalet.

22 jan 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan