Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Utlämning av stockholmarnas patientdata oroar fack och läkare Läkarföreningen i Stockholm vill se mer granskning kring utlämningen av Stockholmarnas känsliga patientdata. Foto: Isabell Höjman / TT

Utlämning av stockholmarnas patientdata oroar fack och läkare

Sacorådet i regionen och Stockholms läkarförening ser stora risker med att stockholmarnas hälsodata lämnas ut till life science-industrin via Centrum för hälsodata, som startar den 1 oktober. − Det är inte genomlyst, larmar Johan Styrud, ordförande i läkarföreningen.
29 aug 2019

Redan i våras uttryckte fackförbundens centrala Sacoråd, som representerar cirka 10 000 anställda i Stockholmslandstinget, oenighet i förhållande till arbetsgivaren, Region Stockholms, förslag att inrätta Centrum för hälsodata. Det senare är en ny funktion som ska underlätta för akademiska forskare och läkemedelsindustrin att få del av Stockholmarnas känsliga patientdata.

Patientdata anses utgöra en veritabel guldgruva för life-science-industrin, som enligt remissvaren ser positivt på att landstingsregionen tar på sig en samordnande roll, så att dessa slipper kontakta varje enskild vårdgivare för sig.

Vem äger informationen?

Men enligt det centrala Sacorådet är de juridiska aspekterna inte tillräckligt utredda, och man saknar en riskanalys för alla steg i datahanteringen av diagnoser, biobanksprover, laboratorievärden, röntgenutlåtanden och patientjournaler, och andra uppgifter.

Likaså reagerar Stockholms läkarförening på planerna.

− Vem äger informationen? Och varför har det gått så fort att man inte hunnit genomlysa integritetsaspekten? undrar Johan Styrud, specialist i kirurgi och ordförande i läkarföreningen.

Finns det inte en poäng att samla in data på bred front i syfte att hjälpa forskare att utveckla mediciner eller medicinska produkter?

− Jo, det finns det. Läkarföreningen är för innovation och utveckling, men du ska själv få bestämma om du vill lämna ut ditt material. Jag tror att få personer förstår att det handlar om stora svep av information om enskilda som ska lämnas ut, säger han.

Går att identifiera patienter

Han befarar också att stockholmsborna kan komma att identifieras  − även om datan anonymiseras av vårdgivarna när den lämnas ut.

− Den här är inte genomlyst. Tanken är ju att exempelvis vävnadsprover ska kunna kopplas till hälsodata i journalsystemen, och då kommer det gå att identifiera en patient, säger han.

Öppnar för läkemedelsjättar

Johan Styrud bedömer också att även själva provmaterialet i biobankerna så småningom kan komma att exporteras till läkemedelsjättar utomlands.

− Man vet ju inte, man öppnar upp för i första hand för att svaret ska lämnas ut, men vad som finns i framtiden vet man ju inte.

I en replik till en artikel på DN Debatt uppger han tillsammans och andra läkare att det finns 150 miljoner prover i de svenska biobankerna och att tillgängliggörande dem för forskning ”oundvikligen kommer att drabba den enskilda individens integritet”.

Vill fråga Datainspektionen

Vårdförbundet hade inga invändningar i de fackliga förhandlingarna tidigare i våras. Arbetsvärlden har sökt men inte lyckats nå lokala företrädare. Men även remissinstanser som S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus vill att integritetsaspekten granskas närmare och att tillsynsmyndigheten Datainspektionen bör tillfrågas om datahanteringen.

Också inom life-science-industrin finns det behov av klargöranden. Den amerikanska läkemedelsjätten Bristol-Meyers undrar i sitt remissvar bland annat vem som ska besluta om huruvida ett forskningsprojekt är relevant, vilket ska bedömas innan utlämnande.

Ska göra hälsodata tillgänglig

Landstingets, Region Stockholms, nya Centrum för hälsodata ska samordna insamling och utlämning av hälsodata så att akademiska forskare och life-science-industrin enklare än i dag kan få tillgång till den. Beslutet togs i Regionstyrelsen före midsommar.

Begreppet hälsodata är bredare än patientdata och omfattar inte bara enskilda patienter, utan i det fall de har ärftliga sjukdomar också deras barn.

Verksamheten ska ledas av en chef som tillsammans med analytiker som uppges ska säkra kvaliteten i data och analyserna, göra uppföljningar och ansvara för integritetsskyddet. Men exakt hur informatioen ska delas och it-flödet se ut är ännu inte klart, enligt forskningsdirektören Jan Andersson.

Regiondirektören har i uppdrag att se till att husläkarmottagningar, akutsjukhus eller biobanker kan dela data. Ett Råd för Hälsodata, bestående av olika chefläkare i Stockholm, ska också bildas.

+ Expandera

Många frågetecken kring centrets verksamhet kvarstår alltså. Men Jan Andersson, forskningsdirektör i region Stockholm, bedömer att Centrumet kommer att starta som planerat den 1 oktober och börja lämna ut information, om än till en början i mindre skala.

−Ja, det hoppas jag. Vi har massor av arbetsgrupper igång, en sjösättningsorganisation och många människor som söker tjänsten som chef.

Som svar på kritiken om att riskanalyser kring datahanteringen saknas, säger Jan Andersson att regionens forskningsenhet igår gjorde den första riskanalysen. Den handlade om vilka risker satsningen kan innebära för den egna enheten, uppger han.

Men ni har inte gjort någon analys av riskerna för Stockholmsbor som använder sjukvården?

− Nej, centret är inte startat. När vi startar kommer vi att ha bedömt IT-arkitekturen tillsammans med fackförbunden och patientorganisationerna.

Varje patient, uppger han, kommer att få frågan av deras läkare om de vill delta i forskningsprojekt eller inte och att datan i cirka 95 procent av fallen som forskarna jobbar med är anonymiserad.

Data lämnas ut till självkostnadspris

I remissunderlaget skriver du att ”huvudprincipen för externa aktörers nyttjande är självkostnad” och att det innebär att ”affärsmodellen för externa samarbeten kommer att behöva utvecklas när Centrum för hälsodata är etablerat”. Vad betyder det, kommer landstinget att sälja Stockholmarnas patientdata?

− Det betyder att vi kommer att följa kommunallagen när vi har externa partner. Det är aldrig frågan om att genera överskott till regionen.

− Självkostnaden i en sådan här verksamhet är aldrig klart definierad

Men på vilket sätt ska ”affärsmodellen” utvecklas?

− Självkostnaden i en sådan här verksamhet är aldrig klart definierad. Principen är klar men inte vad du räknar in. När du har en komplex situation, som att samla in data, så måste man beräkna vad som är rimligt att betala, säger Jan Andersson.

”Samhällskontraktet kan äventyras”

Fia Ewald, IT-säkerhetskonsult, anser liksom läkarföreningen i Stockholm att en viktig fråga nu och framöver är vem som äger informationen i journalerna, och om patienten ska ha rätt att förfoga över sin egen vårddata.

− Journalen är fortfarande en allmän handling. Tanken med det var att överföra data till akademiska forskare till nytta för forskningen, men om kommersiella intressen kommer in, kan det samhällskontraktet komma att äventyras, säger hon.

Annicka Spångberg, kommunikationschef på Datainspektionen, uppger att myndigheten noga följer utvecklingen av Centrum för hälsodata, men att det i nuläget inte finns något beslut om att granska personuppgiftshanteringen.

 

29 aug 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.