Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Utan höjning går vi mot långsamt haveri” Foto: Stina Svanberg
Melker Ödebrink, kanslichef på A-kassornas Samorganisation, är orolig över urholkningen.

”Utan höjning går vi mot långsamt haveri”

A-kassetaket Svensk konkurrenskraft bygger på att arbetskraften vågar ställa om till nya jobb. Men den ständigt uteblivna höjningen av a-kassetaket håller på att förändra vårt omställningssystem i grunden. Det kan få svåra konsekvenser, menar TCO:s utredare.
18 dec 2014

Arbetslöshetsersättningen har inte höjts sedan 2001. Den rödgröna regeringen hade planerat en höjning av ersättningen nästa år, men nu har frågan frysts efter att budgeten inte togs av riksdagen. Försäkringen kallas fortfarande inkomstrelaterad, men i praktiken stämmer det i allt mindre grad. På sikt kan det få allvarliga konsekvenser.

Mats Essemyr

Mats Essemyr, utredare på TCO.

Om några dagar kommer A-kassornas samorganisation med 2014 års rapport över arbetslöshetsförsäkringens kompensationsgrad. Enligt uppgift till Arbetsvärlden kommer sifforna visa att försäkringen har urholkats ytterligare sedan förra året. Nu har färre än en tiondel av de försäkrade en ersättning på 80 procent.
– Vi har länge varit oroade över att arbetslöshetsförsäkringen urholkas så kraftigt, säger Melker Ödebrink, kanslichef på A-kassornas Samorganisation. Den har inte höjts sedan i början på 2000-talet och den tappar hela tiden i legitimitet.

Mats Essemyr har utrett omställnings- och a-kassefrågor för TCO i många år. Han beskriver omställningssystemet på den svenska arbetsmarknaden som en kedja där varje länk har skapats för att haka i de andra omgivande länkarna. Här finns arbetsrätten, den statliga lönegarantin och arbetslöshetsförsäkringen, parternas omställningsavtal och tilläggsförsäkringar och så den statliga arbetsmarknadspolitiken.
– Men om villkoren försämras i någon länk, uppstår en diskrepans mellan länkarna och kedjan fungerar inte längre, säger Mats Essemyr.

Måste kompenseras från andra håll

Mats Essemyr visar i flera rapporter om a-kassan och omställningskedjan hur det frysta taket i a-kassan kräver mer och mer i ekonomisk kompensation från dels parternas omställningsavtal, dels tilläggsförsäkringar för att arbetstagarna ska få en rimlig kompensation för inkomstbortfallet.
– I omställningsavtalet kommer pengarna direkt från löneutrymmet. Om vi får en lågkonjunktur utan att taket höjs måste mer tas från löneutrymmet i stället, och det är inte rimligt att tro att man vill det. Inkomstförsäkringarna byggs på kommersiell grund, och ökade kostnader där innebär högre premier.
Om gapet mellan a-kassans ersättningar och omställningsavtalens avgångsersättning, AGE, ökar, kan i stället villkoren försämras. Färre får tillgång till omställningsförsäkringarna, och mindre ingår i dem. Då riskerar man också att länkarna i kedjan inte hakar i varandra längre.
Dessutom finns många i dag som saknar både tillgång till omställningsavtal och till tilläggsförsäkringar.

Ska stabilisera ekonomin i stort

En inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring är inte bara en omställningsförsäkring för individen och för arbetslivet – den fungerar också som en sorts försäkring i den svenska samhällsekonomin.
– Det är den så kallade ”automatiska stabilisatorn”, förklarar Mats Essemyr. Den innebär att a-kassan ger människor pengar att konsumera för, och håller uppe hushållens efterfrågan även i en lågkonjunktur.

”Om ersättningen är låg börjar folk att buffertspara i stället för att konsumera.”

Omvänt innebär det att en låg a-kassa kan förvärra lågkonjunkturer. Det beror inte bara på att just de som blir arbetslösa inte längre har någon köpkraft, det beror också på förväntningarna i resten av befolkningen.
– Om ersättningen är låg börjar folk att buffertspara i stället för att konsumera. I stället för att fungera som en ekonomisk stabilisator förvärras en lågkonjunktur om nivån på a-kassan är för låg.
På frågan om vad som händer om en höjning av a-kassan uteblir ytterligare en mandatperiod, svarar Mats Essemyr:
– Det innebär ökade kostnader i de andra försäkringarna. Och får vi ytterligare en kraftig lågkonjunktur, då blir det problem. På sikt går vi mot ett långsamt haveri och det kommer att påverka vår strukturomvandling och hota vår fortsatta tillväxt.

Saco:s ordförande Göran Arrius skräder inte orden när han får samma fråga från Arbetsvärlden:
– Arbetslöshetsförsäkringen blir mer och mer ett icke inkomstrelaterat skydd. Den delen av arbetsmarknadspolitiken faller.
Kommer ni att analysera en sådan situation närmare nu?
– Nej. Alla analyser är redan gjorda – det finns inga fler att göra. Vi vet precis vad det innebär om taket på a-kassan inte höjs: att en del i den svenska modellen inte finns på plats längre.

18 dec 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan