Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Inget entydigt samband mellan a-kassenivå och arbetslöshet Foto Bertil Ericson/SCANPIX
Hur ser egentligen sambandet mellan arbetslöshetsersättningen och viljan att söka jobb ut?

Inget entydigt samband mellan a-kassenivå och arbetslöshet

Forskning Nationalekonomerna brukar tala om att en ökning av a-kassan ökar arbetslösheten. Den här så kallade sökteorin bygger delvis på utländsk forskning. Men nu finns en svensk studie som visar att sambandet inte är så rakt.
18 dec 2014

Sökteorin bygger på att en höjning av a-kassan försvagar incitamenten att söka arbete. En av faktorerna som spelar roll är att arbetssökande då har en högre reservationslön – det vill säga ställer krav på en högre lägsta lönenivå för viljan att söka jobb och acceptera erbjudande om ett jobb.

Det är ett väl använt samband när ekonomer resonerar kring en höjning av a-kassan: ju högre a-kassa, desto högre reservationslöner som i sin tur ger en högre arbetslöshet, generellt. Reservationslönerna ska också spela en mer övergripande roll för lönebildningen på arbetsmarknaden.

När den nya regeringen i höstas förberedde en höjning av a-kassetaket skickade man en remissförfrågan till bland andra IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Också IFAU:s remissvar till regeringen innehöll samma konstaterande som efter 1990-talskrisen i Sverige har blivit ett mantra bland många nationalekonomer:
Sammantaget visar forskningen att reformer som innebär en generösare arbetslöshetsersättning leder till en högre arbetslöshet.
Draget till sin spets är detta kanske den tydligaste förklaringen till att Moderaterna har motsatt sig eller dragit ut på varje försök till höjning av a-kassetaket.

Ny svensk studie

Men mycket av forskningen som sökteorin grundar sig på är utländsk, från länder som inte har samma typ av kollektivavtal som Sverige.
Den här hösten kom en forskningsrapport från IFAU där två sociologer vid Umeå universitet har börjat granskat det här sambandet närmare utifrån ett svenskt perspektiv: ”Selektivitet och jobbchanser bland arbetslösa”.
– Reservationslönen är ju ingen verklig lön utan något som används i teorin när man leker med hur arbetslöshetsersättningen påverkar sökaktiviteten, säger en av forskarna, sociologen Madelene Nordlund.
Det saknas svenska studier av vilken reservationslön som arbetssökande har, och teorierna bygger på utländska studier. Därför har svensk forskning enligt Madelene Nordlund ofta använt nivån på arbetslöshetsersättningen som ett substitut för reservationslönen: högre a-kassa är lika med en högre reservationslön.

Madelene Nordlund berättar att hon länge har grunnat på om de verkligen är så överensstämmande.
– Och kan man använda nivån på arbetslöshetsförsäkringen för att förutse hur många som får arbete? Eller är a-kassenivån något annat än reservationslönen?
Men så fick hon möjlighet att använda data från en enkätundersökning från 1990-talet där 2 600 kort- och långtidsarbetslösa följdes under en period av ett och ett halvt år. I enkäterna har personerna också svarat på frågor om självskattade reservationslöner.

Ersättningsnivå och a-kassa inte samma sak

Genom att kombinera deras svar med data från dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsens register går det att följa förhållandet mellan reservationslöner, a-kassa, sökbeteende och verkliga jobbchanser.
Resultatet visar att det kan vara problematiskt att använda ersättningsnivån på a-kassan som ett substitut för självskattade reservationslöner.

  I vilken utsträckning man verkligen fick ett jobb visade sig avgöras varken av nivån på a-kassan eller sökintensiteten.

– Den som har större ekonomisk osäkerhet och har en lägre a-kassa söker fler jobb. Men det är många parametrar som avgör om de sedan får ett arbete, och det visar sig inte att man får fler jobb för att man söker fler jobb.
Ersättningsnivån påverkar i den här studien vilken självskattad reservationslön man har, däremot avgör reservationslönen inte hur många jobb man söker. Det avgörs främst av a-kassenivån och psykosociala faktorer.
Till sist – i vilken utsträckning man verkligen fick ett jobb visade sig avgöras varken av nivån på a-kassan eller sökintensiteten. Där handlade det om reservationslönen, men i kombination med både kompetens och erfarenhet hos den sökande, och med hur hög arbetslösheten på orten var.
– Det finns ju också andra värden som sociala och psykosociala värden i att vilja ha ett jobb. Vilken roll de spelar har vi inte tillräckligt rett ut.

Data till studien kommer från 1996, då lågkonjunktur fortfarande rådde på den svenska arbetsmarknaden. Man kunde kvalificera sig till nya ersättningsperioder i a-kassan genom att delta i olika åtgärder. Ersättningen trappades inte heller av efter en tid.
– Jag skulle vilja göra om den här studien, men utifrån aktuella data. Vi skulle nog inte heller få samma resultat om man studerar det här i en högkonjunktur i stället för 1990-talets lågkonjunktur.
Madelene Nordlund har publicerat studien tillsammans med Mattias Strandh, professor vid Umeå universitet.

18 dec 2014
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan